Syftet med studien är att utröna hur hinduismens mångfald presenteras i klassrummet, och hur undervisningen relaterar till läroplanens mål om religionens mångfald. Syftet är även att dokumentera framgångsrika strategier, mindre framgångsrika strategier och svårigheter med hinduismens mångfald i undervisningen för att bidra till religionsämnesdidaktiken. Med kvalitativ intervju samlades material in från gymnasielärare i religion. Resultatet visar att framgångsrika strategier är att levandegöra hinduism samt använda språket. Strategier lärare bör undvika är att ge en ensidig bild. Svårigheterna är elevers förkunskaper och förväntningar, tidsbrist och generalisering samt avsaknad av närkontakt med religionen. Studien visar att diskussion är den enda strategin som kan kallas framgångsrik i relation till läroplanens mål. Delar av läroplanen uppfyllas med övriga metoder. Resultatet bidrar till ämnesdidaktiken med beprövad erfarenhet.

Denna studie syftar att undersöka om arbete med skönlitteratur och skilda läsarter i religionskunskapsundervisningen kan uppfylla både utbildnings- som bildningsmål. Genom textanalys har tre textbidrag undersökts och tolkats. Maria Kuchens Den stora skogen och Kerstin Ekmans Gud och Ginko från antologi Boken om oss alla- Tretton röster om Bibeln och Tatjana Brandt´s inledning och essä Överhettad känsla och ambivalent kunskap- En essä om Frances Burney i boken Fängslad- Essäer om lusten till litteraturen och läsningens plats i livet. Ur en antydan om spänning mellan ämnesplanens olika delar och ställt i ljuset av utbildningsvetenskapliga perspektiv, ställs en ökad fokus på faktakunskaper mot ett kunskapsförslag bestående av tolkning, dialog och förståelse. Slutsatser är att tolkningen av de analyserade författarnas texter ger uttryck för både fiktiv som faktiv läsart, samt kan förstås uppfylla både utbildnings- och bildningsmål.  Förslagsvis beskrivs även de två läsarterna fiktiv och faktiv med tillhörande tolkningsgemenskaper kunna uppfylla olika roller i ett undervisningssammanhang och återställa balansen mellan ämnesplanens olika delar.

No description available.

Rituals have been a part a human civilization since the dawn of man. Even in todays’ technologically and scientifically advanced society, rituals still have a certain place regardless of them being in the church, the mosque or perhaps the grand opening of the city’s new opera house. Rituals have many functions, yet they seem to be diminished in the eyes of the Swedes. Our Lutheran heritage, with its emphasis on individual salvation, the Bible and its skepticism for all things Catholic, is believed to have had a profound impact on our views concerning the ritual. Regardless of Swedes’ apathy towards rituals, they still matter and are present in our lives. This raises the question of the presence of ritual discourse in Swedish schools. The aim of this study is to investigate how rituals are presented and discussed in high school textbooks in religious studies.

denna studie har åtta läromedel i religionskunskap författade efter 2011 års läroplan för gymnasieskolan granskats. Utifrån syftet undersöker studien hur de olika judiska riktningarna framställs med de analytiska begreppsparen mångfald och generalisering samt modernt och bakåtsträvande som verktyg. I studien har kvalitativ innehållsanalys använts som metod. Studien visar att framställningen av de olika judiska riktningarna kan vara färgad av en europeisk sekulär diskurs om religion med avseende på vad som anses vara modernt/bakåtsträvande. Studien visar att läromedelsförfattarna generellt lyfter individer i sin framställning av den reformerta riktningen, och undergrupper i sin framställning av den ortodoxa riktningen. Den konservativa riktningen får ett mindre utrymme än de andra riktningarna.

The purpose of this thesis is to investigate how four teachers in Religious Education (RE) in up-per secondary school in Sweden interpret, experience and practice non-confessional teaching in RE. Four teachers were interviewed and the data was categorized through idea analysis. Karin Kittelmann Flensners (2015) thesis about a hegemonic secularistic discourse was used as theory in the analysis of the results. The ontological perspective in this thesis is social constructivist. In the context of this study, this means that RE teaching is formed both by the teachers and their students.The results show that there are signs of a secularistic discourse within the non-confessional RE classrooms. Examples of this is that non-religious students talk about religion and religious peo-ple in condescending ways and there are indications that non-religious world views are perceived as more neutral than religious world views.The concept of non-confessional teaching is primarily being related to the concept of neutrality. Even though the participants are sceptic towards whether it is possible to be neutral, three of them strive for neutrality in their teaching. The fourth participant chooses to teach non-confes-sionally through a variety of biased positions, which need to be explained for the students. The fact that the participants are sceptic towards the possibility of being neutral challenges the hege-monic secularistic discourse.The participants suggest several ways for practicing non-confessional RE teaching. The common denominator for all of them is to give the students different perspectives of religions, world views and ethical methods.

No description available.

Denna intervjustudie har haft syftet att undersöka hur lärare som undervisar i religionskunskap på gymnasienivå förhållet sig till att deras undervisning ska ge eleverna möjlighet att analysera religion i relation till identitet samt redogöra för hur religioner förhåller sig till kön, etnicitet, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Studien syftar också till att undersöka hur lärarnas beskrivning av den egna undervisningen går att förstås utifrån tre olika perspektiv, vilket är intersektionalitet, normkritik och ett interkulturellt perspektiv. Resultatet av studien visar på att religion och identitet är något som lärarna upplever som viktigt men också komplex samt att det finns flera faktorer som försvårar genomförandet av religionsundervisningen när det kommer till religioners förhållande till identitet.

This study examines how teachers in Swedish schools educate students about existential questions. To be more specific, how this is being done in the subject of religious studies in middle school. In the context of Swedish education, these questions are referred to as “livsfrågor”, which literally can be translated to life questions. The purpose of this study is mainly to examine which life questions teachers include in their education and how teachers manage to educate about these questions. What kind of teaching materials and what strategic methods are being used for this purpose? To find answers to these questions a survey was conducted in which 41 active working teachers participated. The survey was conducted using the software Survey & Report.  Life questions can be hard to define, and the study shows that the conception varies among teachers. Life questions are also complicated since there are no definite answers to the questions. This seems to be one of many reasons why they may be difficult to teach about. Life questions have been a mandatory part of the subject of religious studies, included in the Swedish curriculum for about 50 years. But according to Swedish researchers, it still seems like it hasn´t been fully implemented as a natural part of religious education.  This study shows that there are many ways available to educate about existential questions if a teacher is creative and has an interest in these types of questions. Which has been evident in the conducted survey report. / Denna studie har undersökt hur existentiella frågor, som inom undervisningssammanhang kallas för livsfrågor behandlas på mellanstadiet inom ämnet religionskunskap. Syftet med detta examensarbete har främst varit att undersöka vilka livsfrågor lärare inkluderar i sin undervisning, samt hur lärare gör för att undervisa kring dessa frågor. Vilka typer av undervisningsmaterial och vilka olika undervisningsmetoder använder sig lärare av för detta syfte? För få svar på dessa frågor genomfördes bland annat en enkätundersökning där 41 aktiva religionskunskapslärare deltog. Undersökningen genomfördes med hjälp av programvaran Survey & report.  Vad som är en livsfråga kan vara svårt att definiera och svårt att avgöra. Studien visar att uppfattningen om vad en livsfråga är verkar skilja sig åt lärare emellan. Livsfrågor är svåra att svara på och en av aspekterna som gör dem speciella är att de generellt sett inte går att ge några definitiva svar. Detta tros vara en av många anledningar till att de även kan vara svåra att undervisa kring. Livsfrågor har varit en del av kursplanen för ämnet religionskunskap i ungefär 50 år. Trots det anser svenska forskare att det finns mycket som tyder på att de ännu inte verkar vara implementerade som en naturlig del av undervisningen.  Detta arbete visar att det kan finnas många olika sätt för lärare att arbeta med livsfrågor om man är kreativ och har ett eget intresse kring dem. Vilket bland annat visat sig i den utförda enkätundersökningen kring hur lärare undervisar om livsfrågor.

The main purpose with this essay is to map the content of Lektion.se that focuses on religiouseducation adapted to the upper level of the compulsory school. My intention is to enlightfuture users of this website and inform them what to expect. The results show that there issome variety in the contents but sometimes it tends to focus more on one religion compare toothers. It also shows that theier is some variation regarding the level on the material. Forexample: Material that focuses on Islam often tend to be more basic and is often focused oncenceptions. However, their is some difficulties to come to a conclusion regarding if thecontent of Lektion.se is good or bad, even though that´s not the intention with this essay. Wesimply dont know how future users choose to handle the materials. Nevertheless, the overallresults shows that their is a clear focus on plain fact regarding each religion. The plain factthat is presented often tend to treat more general knowledge about the religion. But, as it willshow in the analysis, plain fact and focus on cenception doesn´t always mean a bad thingregarding students´ knowledge development. Sometimes it´s necessary.