• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 507
  • 1
  • Tagged with
  • 508
  • 236
  • 212
  • 174
  • 171
  • 171
  • 143
  • 129
  • 123
  • 123
  • 81
  • 68
  • 67
  • 66
  • 64
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Buddhism i skolan : En kvalitativ studie om högstadieungdomar med och utan buddhistisk bakgrund / Buddhism in school : A qualitative study of upper secondary pupils with and without Buddhist background

Céline, Prisca January 2017 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur sexton gymnasieelever, varav sex elever har buddhistisk bakgrund, uppfattar undervisningen om buddhism på högstadiet. Stor vikt läggs på deras uppfattning på buddhism och vilket innehåll samt vilka metoder som har använts i undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av gruppintervjuer och enskilda intervjuer. Elever med buddhistisk bakgrund upplever att de har lärt sig mer om buddhismens historia i religionsundervisningen men att det saknas fakta om högtider och traditioner. Elever utan buddhistisk bakgrund upplever att de har ingen kunskap om hur en lekman inom buddhism utövar sin tro och om det finns buddhistiska högtider. Utifrån elevernas upplevelser har deras lärare använt metoder såsom grupparbeten och genomgångar. Som viktigaste slutsats, kommer jag fram till en viss enformighet. Antagligen behövs det olika perspektiv beträffande läroböcker och filmer. / The purpose of the study is to investigate sixteen upper secondary pupils, of which six have Buddhist background, perceive the teaching of Buddhism in high school. Great emphasis is placed on their perception of Buddhism and the content as well as the methods used in teaching of Buddhism. The study was conducted using group interviews and individual interviews. The upper secondary pupils with a Buddhist background feel that they have learned more about the history of Buddhism in religious education in Sweden, but there is a lack of facts about Buddhist holidays and traditions though. The upper secondary pupils without a Buddhist background feel they don’t have knowledge of how a layman in Buddhism practice their faith and if there are Buddhist ceremonies. Based on the pupils' experiences, their teachers have used methods such as group work and presentations. As an important conclusion, I come to some degree of uniformity. Probably different perspectives on textbooks and films are needed.
92

Genus och sexuell läggning i ett urval av religions-läroböcker för gymnasiet : Hur framställs genus och sexuell läggning inom kristendomen i utvalda religionsläroböcker?

Fernström, Richard January 2017 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur genus och sexuell läggning framställs i ett urval av religionsläroböcker på gymnasiet. Studien utgår från frågeställningarna: Hur presenteras/gestaltas/konstrueras genus och sexuell läggning? Vilka mening-ar/innebörder lägger lärobokstexten/bilden i relation till genus och sexuell läggning? Hur beskrivs begreppen explicit? Samt om det finns resonemang som överskrider stereotyper? Metoden i studien är hermeneutisk ansats och visuell textanalys. Resulta-tet är att mannen framställts utifrån ett antal stereotypa könsroller, och då även kvin-nan. Mannen som Gud, skapar, konung och krigare och då ofta avbildade i inklude-rande perspektiv där makt ges till den avbildade. Mannen gestaltas oftast som en äldre man med skägg. Kvinnan framställs och konstrueras som en moder, och inom mindre sammanhang i den kristna traditionen. Kvinnan är oftast avbildad i exklude-rande perspektiv, och då som en ung kvinna. Sexuell läggning däremot presenteras nästan inte alls, utan enbart två av de utvalda läroböckerna rör vid ämnet. Dock finns det resonemang som kan tolkas överskrida stereotyper, samt explicita avsnitt som belyser både genus och sexuell läggning. Men det finns ändå en problematik kring läroboken som bör uppmärksammas om man ska kunna följa läroplanen för relig-ionskunskap 1 samt skolans värdegrund.
93

Skolelevers attityder gentemot religionskunskap som skolämne : Utifrån ett genus- och religiositetsperspektiv

Johansson, Rasmus, Sakac, Alexander January 2017 (has links)
Studiens övergripande syfte har varit att undersöka skolelevers attityder gentemotreligionskunskap som skolämne, detta har sedan jämförts utifrån både genus- ochreligiositetsperspektiv. En kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag i form avgruppenkäter har använts som tillvägagångssätt. I undersökningen har 109 niondeklassare och117 gymnasieelever deltagit. Respondenternas svar har sedan bearbetats och sammanställtsmed hjälp av statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) i bådetabeller och ”pie diagram”. Resultatet från undersökningen visar på att skolelever ärövervägande positiva till religionskunskap som skolämne, majoriteten ansåg att det är ettviktigt skolämne. En tydlig skillnad framgick också mellan könen där tjejerna var merpositiva till ämnet än killarna, något som även tidigare forskning bekräftar. En del skillnadermellan svaren kunde också utläsas utifrån respondenternas religiositet. Där det påvisat iundersökningen att de religiösa hade en övervägande mer positiv attityd till religionskunskapsom skolämne än de icke religiösa respondenterna. Som teori för analysen harsekulariseringens påverkan på respondenternas svar undersökts och legat som teori för derassvar som jämförts med svar från tidigare forskningar, både från Sverige och Storbritannien.Det hade varit intressant att i framtida studier genomföra samma undersökning med sammarespondenter från grundskolan för att se likheter och skillnader i deras svar från deras tid igrundskolan och deras tid i gymnasieskolan.
94

Sex ända in i skolbänken : En kvalitativ intervjustudie ur religionslärares perspektiv

Lindström, Sophia January 2016 (has links)
Det här är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka hur religionskunskapslärare undervisar om sexualitet i skiljelinjen mellan att upprätthålla antidiskrimineringslagen och värdegrunden, i samband med att skapa förståelse för religioners synsätt på sexualitet. Med kvalitativ forskningsintervju som metod, intervjuades fem religionskunskapslärare som undervisar på både gymnasiet och för grundskolans senare år. Därefter analyserades lärarnas utsagor utifrån toleranspedagogik, normkritisk pedagogik och existentiell relationspedagogik som teoretiska ramverk i syfte att tolka vilka didaktiska aspekter, möjligheter och svårigheter som är förknippat med deras undervisning om sexualitet. Resultatet visade att det fanns många likheter i hur de bedrev sin undervisning. Samtliga lärare upplevde att det finns en spänning mellan att värna om antidiskriminering och att skapa förståelse för religioners synsätt på sexualitet. Mangrant värnade de om rätten till att styra över sitt eget liv men också att det fanns nyansskillnader i vad man tryckte på i värdegrunden. Lärarna beskrev att de hanterade värdegrundskonflikter genom att markera, dra gränser mellan religionens och samhällets normer och diskutera. Vidare beskrev lärarna både didaktiska möjligheter och svårigheter med att undervisa om sexualitet inom religionsämnet och att de upplevde detta på olika sätt. För en stor del av de intervjuade fanns en gemensam nämnare i att det förekom didaktiska svårigheter förknippat med elevers negativa inställningar till homosexualitet men också om det fanns elever som tidigare varit utsatt för något. / <p>Religion</p>
95

Lärares planering av Religionskunskap 1 : Utmaningar och svårigheter i gymnasieskolan

Kohlin, Linda January 2019 (has links)
Denna uppsats ämnar söka svar på två frågeställningar, nämligen: Hur planerar lärare sin undervisning i religionskunskap 1 för att hinna med alla punkter i det centrala innehållet för kursens angivna tid, samt hur kan kristendomens status i Religionskunskap 1 bemötas. De metoder som används i uppsatsen är dels en intervjumetod med två ämneslärare i gymnasieskolan i religionskunskap 1 men även en litteraturstudie. En jämförelse mellan två olika läroplaner har också använts för att ge en djupare förståelse för hur lärarens tid används. Uppsatsen finner svar på hur lärare planerar undervisningen genom att de två intervjuade lärarnas planering redovisas och analyseras där det framkommer att lärarna behöver mer tid till att genomföra sina lektioner alternativt att en förändring av läroplanen behöver göras. Kristendomen har idag en särställning i läroplanen eftersom det är den enda religion som nämns vid namn, detta var något som sågs som negativt av de intervjuade lärarna som helst skulle dra ner på kristendomen för att kunna fokusera på de fördjupande delarna. De slutsatser som kan dras av uppsatsen är att en reviderad läroplan samt ett eventuellt ämnesövergripande upplägg skulle underlätta för läraren i dennes planering, samtidigt som denna uppsats ger förslag på hur läraren kan involvera eleverna mer i sin undervisning. Det har även framkommit i uppsatsen att de intervjuade lärarnas önskan är att minska ner på kristendomens särställning i läroplanen.
96

Religion och Liv? : En studie om hur det kristna livet presenteras i läromedel

Abbevik, Anna January 2019 (has links)
Denna studie undersöker de fyra senaste utgåvorna av läromedlet Religion och liv. Med hjälp av Stuart Halls teori om representation undersöks på vilket sätt kristna, kristen tro och kristet liv framställs i läroböcker för högstadiet.
97

Sex på skoltid : En empirisk studie om sexualitet i religionsundervisningen

Bodenhem Östgren, Ellen January 2019 (has links)
Detta är en kvantitativ empirisk studie som syftar till att undersöka elevers synsätt och uppfattning kring ämnesområdet sexualitet i religionskunskapsundervisningen på gymnasiet. Den syftar även till att undersöka i vilken utsträckning området sexualitet ges plats i religionsundervisningen. Den teori som ligger till grund för undersökningen är ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv. Teorin framhåller vikten av att elever ges möjlighet att ges en inblick och förståelse för andra människors synsätt genom att samarbeta och agera tillsammans. Genom att lära sig se de delar som knyter människor samman kan även eleverna lära sig acceptera det som skiljer människor åt. Undersökningens material utgörs av enkätsvar från femtiosex gymnasielever från fem olika skolor i Sverige. Elevernas svar analyseras och tolkas för att besvara undersökningens fyra frågeställningar. I analysen fram kommer att området sexualitet lyfts fram i en ytterst begränsad utsträckning i religionsämnet. Det framkommer även att eleverna generellt sett har en positiv inställning till området sexualitet och anser detta vara av stor vikt. Slutligen sker en diskussion i förhållande till resultatet och tidigare forskning som finns i ämnet. Här framkommer att området sexualitet bör ges en större plats inom religionsämnet samt att sexualitet är ett känsligt område att undervisa kring, särskilt i förhållande till elever med en religiös positionering. Ämnet och området medför en stor utmaning för den undervisande läraren.
98

Har skönlitteraturen en plats i religionskunskapen? : Olika perspektiv på lärande, litteratur och ungdomar

Christenson, Linus January 2019 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka om tidigare forskning kan ge stöd för användning av skönlitteratur i religionskunskapsundervisningen för gymnasieskolan. Metoden jag använt är kvalitativ och med jämförande innehållsanalys. Texterna jag analyserat är Litteraturläsning- Som utforskning och upptäcktsresa av Louise M. Rosenblatt, Litterära föreställningsvärldar- Litteraturundervisning och litterär förståelse av Judith A. Langer och Martha C. Nussbaums Känslans skärpa, tankens inlevelse- Essäer om etik och politik Den ämnesdidaktiska relevansen kommer av att jag spjärn mot två formuleringar av skolverket i Lgy11“Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald” (Skolverket Gy11 s. 137) och ”Elever ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva” (Skolverket Gy11 s. 137). Det som undersöks är just om skönlitterärt läsande kan genomföra uppgiften av att främja förståelse för andra människor och utveckla ungdomars förmåga till inlevelse (Lgy11. S 5) liksom motverka främlingsfientlighet och intolerans med kunskap. Mitt resultat visar att litterärt läsande kan leda till att en läsare utvecklar och tillgodogör sig en bestående fallenhet av förståelse genom den samlade erfarenhet denne fått genom olika fiktiva världar. Vidare pekar resultaten mot att ett tuktat och förändrat tänkande kommer av ett skönlitterärt läsande då en läsares intellektuella potential övas i att kritiskt reflektera kring att uppmärksamma hur omgivning och sammanhang påverkar människor och läsaren själv. Slutligen så medvetande gör och vidgar ett skönlitterärt läsande kunskaperna om det obekanta och samtidigt har en transformativ verkan på sin läsares välbekanta och levda vardag. / <p>Religion</p>
99

Pojkar, maskulinitet och stereotypa föreställningar

Schwirkus Sandin, Ingela January 2019 (has links)
Boys at school are often linked to different types of problems, the so-called boy crisis. This study aims to investigate how masculinity is described in report texts and the upper secondary school's regulatory documents and analyze the material based on current research on masculinity and intersectionality. The survey method combines document analysis and an intersectional analysis. The results and analysis show stereotypes of boys and narrow conceptions of gender as well as a strong heteronorm in school. Religious education can serve as a liminal arena where boys can transcend norms and challenge one-sided masculinity conceptions.
100

Orientalistisk islambild? : Bilden av islam i tre religionsläroböcker för grundskolans senare år. / Orientalistic Image of Islam? : The Image of Islam in Three Religion Textbooks for Junior High School.

Berglund, Mirjam January 2009 (has links)
<p>Med utgångspunkt i postkolonial teori är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida bilden av islam i tre läroböcker för religionskunskap för grundskolans senare år ger uttryck för orientalism. Uppsatsen söker svar på frågorna: Hur uttrycks en föreställning om ’vi’ och ’dem’ i text och bild? Vilken islambild skapas utifrån detta? I vilken mån är läroböckernas islambild orientalistisk?</p><p>Med en kvalitativ innehållsanalytisk metod undersöks formuleringar och beskrivningar i texterna om islam i Religion och liv 9, SO Direkt Religion och Religion Punkt SO 3. Läroböckernas bilder undersöks på två sätt: i vilka länder som avbildade muslimer, islamiska platser och föremål befinner sig samt på vilket sätt de avbildas – med blicken riktad mot bildens betraktare; underifrån, ovanifrån eller i ögonhöjd med betraktaren samt på nära, medellångt eller på långt avstånd.</p><p>Uppsatsens slutsats är att det i de tre läroböckerna ges uttryck för en föreställning om ’vi’ och ’dem’ på ett sätt som framställer ’dem’ som annorlunda ’oss’, att ’de’ befinner sig på ett geografiskt och socialt avstånd från ’oss’ och att ’de’ är underlägsna ’oss’. Den islambild som utifrån detta skapas är orientalistisk. Islambilden är dock något olika i de olika läroböckerna. I Religion och liv 9 är islambilden starkt orientalistisk, i SO Direkt Religion är den orientalistisk och Religion Punkt SO 3 svagt orientalistisk.</p>

Page generated in 0.0524 seconds