<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur religionslärare på gymnasiet uttalar sig om relationen mellan religionsämnet och sex och samlevnad. Undersökningen syftar även till att studera eventuella motsättningar som kan finnas i lärarnas språkliga hantering av sex och samlevnad samt att undersöka hur religionslärare talar om normalt respektive onormalt beträffande detta område. </p><p>Undersökningen bygger på ett intervjumaterial med nio religionslärare på gymnasiet, där ana-lysen utgörs av diskursanalys. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats där analysen utgår från de analysverktyg som finns inom diskursteorin och diskurspsykologin. </p><p>I resultatet framträder två diskurser, den politiskt korrekta officiella diskursen vilken innebär att religionslärarna säger det som förväntas av dem, samt en motdiskurs. Resultatet visar även på att religionslärare både kan beskriva integreringen av sex och samlevnad som ett hot mot ämnets status men också som en möjlighet att fördjupa ämnet. Det synliggörs även att det uppkommer en form av didaktiskt dilemma för några av religionslärarna eftersom Skolverkets förslag strider mot vad de själva anser vara viktigt att undervisa om i religionsämnet. Då reli-gionslärarna talar om vad som är normalt eller onormalt utgår de ifrån att det råder konsensus om vad som menas med dessa begrepp. Dessutom visar det sig att det för några av religions-lärarna finns en inre motsättning att tala om allt som normalt eftersom det strider mot deras egen uppfattning.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka några orsaker till innehållsförändringen i skolans kristendomsämne under 1940- och 1950-talet fram till tillkomsten av grundskolans läroplan 1962. Metoden är en litteratur- och dokumentstudie där material från betydelsefulla utredningar, läroplaner och några viktiga personer finns med vilka kan sägas ha påverkat processen.</p><p>Läroplaner har sedan början av nittonhundratalet mer eller mindre varit föremål för omprövning och förändring och det finns många skäl till den utvecklingen. År 1946 tillsattes på regeringens begäran en skolkommission vars syfte var att reformera skolan. Resultatet av deras arbete blev den svenska grundskolereformen som fick sitt genombrott genom 1962-års läroplan. Kristendomsämnet har traditionellt innehaft en stor plats i den svenska skolan. Ämnet kom att genomgå en förändring under mitten av nittonhundratalet från att ha varit centralt i undervisningen till att bli ett allmänt ämne inom det samhällsorienterande blocket. Innehållet förändrades från att ha varit undervisning i kristendom till att bli undervisning om kristendom och andra religioner. Förändringen beror i stor utsträckning på att samhället utvecklades och att det efter andra världskriget ställdes större krav på undervisningen. Kontakten med andra länder ökade markant vilket ökade behovet av medborgarnas förståelse av andra religioner och kulturer. Pedagoger som John Dewey och Elsa Köhler spelade också en stor roll för den svenska skolans utveckling liksom det demokratiska synsätt som präglat efterkrigstidens svenska samhälle. Skolan utgjorde en viktig länk i förändringsarbetet och där hittar vi några av orsakerna till kristendomskunskapens innehållsmässiga förändring.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Skolan kan sägas ha två primära och med varandra sammankopplade uppgifter: att förmedla kunskaper och att förmedla grundläggande demokratiska värden. Att vårt samhälle har förändrats genom sekularisering och ökad pluralism gör att skolans uppgift att skapa förståelse, tolerans och inlevelse för andra människor har blivit allt mer angelägen. För förverkligandet av skolans båda uppgifter spelar läroboken fortfarande en framträdande roll. En viktig fråga är om läroböckerna i religionskunskap är anpassade för den relativt nya situation som råder i skolan, med mångkulturella och mångreligiösa klassrum.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån två läroböcker i religionskunskap kan sägas uppfylla läroplanens direktiv om att undervisningen ”skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse” (Lpf 94, s 3). De frågor som ställs i samband med detta är:</p><p>• På vilket sätt beskrivs religionerna judendom, kristendom och islam i de utvalda läroböckerna?</p><p>• Vad får det sätt på vilket judendom, kristendom och islam beskrivs i de utvalda böckerna för konsekvenser när det gäller elevernas möjligheter att nå upp till läroplanens skrivning om förståelse och inlevelse?</p><p>• Vilken typ av förståelse kännetecknar de utvalda läroböckerna? Är det ett lära om- eller ett lära av- perspektiv som förmedlas?</p><p>Den metod som används i studien är en form av textanalys som fokuserar textens innehållsmässiga aspekter. I analysen anläggs ett perspektiv som kan sägas vara konstruktivistiskt och kritiskt. De böcker som är föremål för analys, Hela livet samt Söka svar, är båda läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan, kurs A och B, och har tillkommit efter den senaste läroplanen, Lpf 94. De religioner som studeras närmare är judendom, kristendom samt islam.</p><p>Resultatet av studien visar att de båda böckerna som undersöks på olika sätt kan sägas ha brister när det gäller uppgiften att främja förståelse och inlevelse. Problemet med Hela livet har med dess innehåll att göra: på ett kategoriskt sätt framställs kristendomen positivt och islam negativt medan judendomen framställs mer neutralt. Svagheten med Söka svar har mer att göra med dess utformning och stil. Boken liknar en liten uppslagsbok med sakligt hållen information. Risken med detta framställningssätt är att förståelse och inlevelse motverkas. De slutsatser som kan dras av studien är att tidsandan med dess diskurs på ett påtagligt sätt har satt sin prägel på läroböckerna. Detta visar sig framförallt tydligt i framställningen av islam.</p>

<p> </p><p> </p><p> </p>

Med utgångspunkt i postkolonial teori är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida bilden av islam i tre läroböcker för religionskunskap för grundskolans senare år ger uttryck för orientalism. Uppsatsen söker svar på frågorna: Hur uttrycks en föreställning om ’vi’ och ’dem’ i text och bild? Vilken islambild skapas utifrån detta? I vilken mån är läroböckernas islambild orientalistisk? Med en kvalitativ innehållsanalytisk metod undersöks formuleringar och beskrivningar i texterna om islam i Religion och liv 9, SO Direkt Religion och Religion Punkt SO 3. Läroböckernas bilder undersöks på två sätt: i vilka länder som avbildade muslimer, islamiska platser och föremål befinner sig samt på vilket sätt de avbildas – med blicken riktad mot bildens betraktare; underifrån, ovanifrån eller i ögonhöjd med betraktaren samt på nära, medellångt eller på långt avstånd. Uppsatsens slutsats är att det i de tre läroböckerna ges uttryck för en föreställning om ’vi’ och ’dem’ på ett sätt som framställer ’dem’ som annorlunda ’oss’, att ’de’ befinner sig på ett geografiskt och socialt avstånd från ’oss’ och att ’de’ är underlägsna ’oss’. Den islambild som utifrån detta skapas är orientalistisk. Islambilden är dock något olika i de olika läroböckerna. I Religion och liv 9 är islambilden starkt orientalistisk, i SO Direkt Religion är den orientalistisk och Religion Punkt SO 3 svagt orientalistisk.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur religionslärare på gymnasiet uttalar sig om relationen mellan religionsämnet och sex och samlevnad. Undersökningen syftar även till att studera eventuella motsättningar som kan finnas i lärarnas språkliga hantering av sex och samlevnad samt att undersöka hur religionslärare talar om normalt respektive onormalt beträffande detta område. Undersökningen bygger på ett intervjumaterial med nio religionslärare på gymnasiet, där ana-lysen utgörs av diskursanalys. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats där analysen utgår från de analysverktyg som finns inom diskursteorin och diskurspsykologin. I resultatet framträder två diskurser, den politiskt korrekta officiella diskursen vilken innebär att religionslärarna säger det som förväntas av dem, samt en motdiskurs. Resultatet visar även på att religionslärare både kan beskriva integreringen av sex och samlevnad som ett hot mot ämnets status men också som en möjlighet att fördjupa ämnet. Det synliggörs även att det uppkommer en form av didaktiskt dilemma för några av religionslärarna eftersom Skolverkets förslag strider mot vad de själva anser vara viktigt att undervisa om i religionsämnet. Då reli-gionslärarna talar om vad som är normalt eller onormalt utgår de ifrån att det råder konsensus om vad som menas med dessa begrepp. Dessutom visar det sig att det för några av religions-lärarna finns en inre motsättning att tala om allt som normalt eftersom det strider mot deras egen uppfattning.

Elevens ointresse för religionskunskapsämnet är ett känt fenomen som tyder på att det någonstans finns motsättningar. Denna studie syftar till att genom mer kunskap om elevernas intressen inom religionskunskap på gymnasiet skapa bättre förutsättningar att ge en intressant och relevant religionsundervisning till eleverna. Genom en enkätundersökning har elevernas intressen inom religionskunskap kunnat kartläggas för att veta vilket innehåll i undervisningen som de helst föredrar och om det stämmer överens med vad ämnet ska innehålla enligt ämnesplanen samt den undervisning de får. Resultatet visar att elevernas intressen för olika områden inom religionskunskap skiljer sig åt och vår tolkning är därmed att ämnesplanen täcker in elevernas önskemål om innehåll. Däremot tycks det finnas en klyfta mellan eleven och undervisningen, den undervisning som bedrivs förhåller sig inte till elevernas intressen i den mån den bör göra.

No description available.

Uppsatsen syftar till att synliggöra framställningen av islam i läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år. En analys har genomförts för att se om en stängd och exkluderande eller öppen och inkluderande uppfattning om islam framkommer. Detta har gjorts utifrån Runnymede Trusts teoretiska modell. Undersökningsmetoden är en ideologikritisk textanalys och teorierna som applicerats är dels nämnda Runnymede Trust och dels socialkonstruktionismen, vilken använts för att spegla hur bilden av en grupp konstrueras. Det framkommer att det finns stängda uppfattningar om islam i alla tre läroböckerna. Lärare måste därför vara medveten om detta för att motverka etnocentrism och islamofobi i klassrummet.