Syftet med denna kunskapsöversikt är att med hjälp av vetenskapliga källor besvara våra frågeställningar: Vilka utmaningar har läraren i sin religionskunskapsundervisning med hänvisning till elevernas religiösa och icke-religiösa erfarenheter? Hur inkluderas eleverna i religionskunskapsundervisningen utifrån deras religiösa och icke-religiösa erfarenheter? Vi vill med denna kunskapsöversikt nå ut till lärarstudenter samt verksamma lärare som möts av utmaningar inom religionskunskapsundervisningen. Kunskapsöversikten kommer även med hjälp av det vetenskapliga stödet presentera olika strategier, dessa strategier kan användas för att lösa utmaningar som kan uppstå inom religionskunskapsundervisningen.Källorna som används har vi funnit i olika databaser. Rekommendation för sökprocessen samt granskning har kommit ifrån Malmö Universitets bibliotek. Kunskapsöversiktens resultat tyder på att det finns en rad olika utmaningar inom religionskunskapsundervisningen som både lärare och elev upplever. Utifrån vårt resultat klargörs en röd tråd där läraren agerar icke- konfessionellt inom religionskunskapsundervisningen. Detta lyfter forskningen fram. Slutsatsen av vår kunskapsöversikt är att det finns utmaningar som lärare upplever inom religionskunskapsundervisningen, dock finns det olika beprövade strategier som forskarna lyfter fram för att motverka eller revidera utmaningarna. Kunskapsöversikten behandlar även hur en lärare behöver agera för att öka inkluderingen i klassrummet. Det nämns även att elever ska ha samma förutsättningar i den svenska läroplanen.

Denna undersökning är utformad för att ta reda på var människor stöter på New Age samt hur det skiljer sig mellan de olika åldersgrupperna. Undersökningen ska även försöka besvara vilka perspektiv det finns på New Age, vad som är vardagligt och vad som är avvikande samt hur integrerad New Age är i populärkulturen. För att genomföra denna undersökning användes blandad metodik av både kvantitativ och kvalitativ metodik. Inom den kvantitativa delen användes en enkät med fyra olika målgrupper (<19, 19–30, 31–60 och > 60 år). Inom varje målgrupp genomfördes 25 enkäter.Den kvalitativa delen bestod av fyra semistrukturerade intervjuer med en person från vardera ålderskategorin

Studien är inriktad på ämnet religionskunskap i grundskolans årskurs 4 – 6. Det finns begränsat med tidigare forskning kring lärares användning av olika typer av material i religionskunskapsundervisning i en mellanstadiekontext. Dessutom visar forskning främst vilket material som används och mindre fokus ligger på hur och varför lärare använder olika typer av material. Syftet med studien är därför att undersöka lärares användning av alternativt material i religionskunskapsundervisningen i årskurs 4 – 6. Frågeställningarna handlar om vilket material som används samt varför lärare väljer att använda alternativt material. Med alternativt material menas, i denna studie, allt material som används utöver läroboken i religionskunskap. De didaktiska frågorna ”vad?”, ”hur?” och ”varför?” samt ett sociokulturellt perspektiv på lärande har varit betydande vid materialanalysen för att få syn på lärares didaktiska val och motiveringar när det kommer till alternativt material i religionskunskapsundervisningen. Resultatet är baserat på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex lärare på olika skolor i två kommuner. Av resultatet framkommer att lärare använder olika typer av alternativt material när de upplever att läroboken inte räcker till, för att variera undervisningen så att det möter alla elevers olika behov och förutsättningar samt för att motivera och engagera. / The study is focused on the subject of religious education in the Swedish compulsory school’s grades 4 – 6. Previous research on teachers’ use of alternative materials in Religious Education in this context is limited. Furthermore, available research mainly show what materials are used and does not focus on how or why teachers use different kinds of materials. Therefore, the aim of this study is to investigate teachers’ use of alternative materials in Religious Education in grades 4 – 6. Moreover, the study aims to answer the questions of what material is used and why teachers choose to use alternative material. In this study, alternative material is used to describe every material that is used in addition to textbooks, in religious education. The didactical questions “what?”, “how?” and “why?” as well as a sociocultural perspective on learning have been important when analysing the material to distinguish teachers’ didactical choices when it comes to using alternative materials in Religious Education. The result is based on qualitative semi-structured interviews with six teachers in different schools in two municipalities. The result shows that teachers use different kinds of alternative materials when they feel that the textbook is insufficient and to vary their teaching to accommodate to every pupil’s needs and prerequisites. They also use alternative materials to motivate and engage the pupils.

Denna studie undersöker hur religionskunskapslärare behandlar ateism och sekulära livsåskådningar inom ämnet religionskunskap. Syftet med denna studie är att analysera hur religionskunskapslärare förhåller sig till och resonerar kring ateism och sekulära livsåskådningar i sin undervisning. De frågeställningar som jag utgår ifrån i denna studie är följande: Hur förstår religionskunskapslärarna begreppen ateism och sekulära livsåskådningar, hur ser lärarna på betydelsen av att undervisa om ateism och sekulära livsåskdningar och vilken plats får ateim och sekulära livsåskådningar i religionskunskapsundervisningen enligt religionskunskapslärarna och vad är deras motivering? Metoden som jag har använt mig av är semistruturerande intervjuer som varade mellan 20-30 minuter och ufördes under perioden april-maj år 2018. Jag har intervjuat sex religionskunskapslärare på gymnasiet som arbetar i olika gymnasieskolor inom Stockholms län. Dessa informanter är mellan 25-45 år gamla och har varit verksamma lärare i olika antal år. Den teori som jag utgår ifrån och har kopplat mina interjvjusvar till är Karin Kittelmann Flensners avhandling där jag utgår från den sekularistiska diskursen. Resultatet som denna studie har kommit fram till är att informanterna förstår begreppen ateism och sekulära livsåskådningar på olika sätt, men att vissa av informanterna har gemensamma nämnare i deras definitioner. Alla informanter tycker att begreppen hör hemma i religionskunskapsundervisningen, att de kommer till uttryck i läroplanen på olika sätt trots att de specifikt inte uttrycks i läroplanen och att de därför bör därför behandlas i religionskunskapsundervisningen. Detta visar på att de tycker att det är viktigt att inkludera dessa aspekter i undervisningen. Alla informanter förutom en använder sig dessutom av dessa begrepp i sin undervisning. Trots detta får varken ateism eller religiösa livsåskådningar ett eget moment i undervisningen, utan de behandlas istället som bihang och i relation till olika religioner. Ateism och sekulära livsåskådningar behandlas inte i så stor utsträckning och detta förklarar informanterna att det beror på den rådande tidsbristen och att man därför väljer att prioritera de olika religionerna istället. Resultatet visar även på att det finns en rådande sekulär norm som dessa informanter förhåller sig kritiskt till.

Med vår litteraturstudie eftersträvar vi möjligheten att ge lärarstudenter och lärare en inblick i klassrumsundervisning om sexualitet och samlevnad, eftersom det inte behandlas i lärarutbildningen. Syftet med studien är att lyfta fram de utmaningar och möjligheter som förekommer i religionskunskapsundervisning om sexualitet och samlevnad. Genom att granska forskning inom området har vi besvarat en frågeställning anpassad till vårt syfte. Vidare följer en bakgrundsbeskrivning till området som läsaren kan välja att ta del av för att få ökad förståelse för det framställda resultatet. Fortsättningsvis presenteras det tillvägagångsätt vi har använt oss av för att ta fram och analysera material. I resultatet redovisas vetenskaplig forskning om utmaningar och möjligheter för lärare i undervisning om sexualitet och samlevnad. En av de utmaningar som är mest framstående är den dominerande heteronormen som skildras i klassrummen. Vidare skapar det medvetet eller omedvetet grupperingar mellan exempelvis heterosexuella och homosexuella där vi fördelar in oss i grupper om ’vi’ och ’dem’. Därför står lärare inför utmaningar gällande val av metoder i undervisningen för att inkludera alla. Att bli personlig i undervisning om sexualitet och samlevnad visar sig vara en utmaning då det är svårt att förhålla sig mellan det privata och personliga. Samtidigt kan det även ses som en möjlighet då det främjar öppenhet i diskussioner och samtal mellan lärare och elever. För att skapa möjligheter till givande diskussioner är den interpersonella kunskapen en viktig faktor för god undervisning. I litteraturstudiens sista avsnitt kan man avläsa vår diskussion utefter egna erfarenheter i relation till det framställda resultatet.

Arbetet är en feministteologisk studie av fyra kvinnliga gestalter från judendomen och kristendomens religiösa urkunder. Syftet med arbetet är att synliggöra kvinnor från religiösa texter och hur de får status för sin egen person eller gärning. Arbetet använder feministisk exegetik och kontextualisering med ett aktörsperspektiv som metod för analys. Målet är att undersöka hur de kvinnliga gestalterna beskrivs, vilken status de har, vilken handlingar de utför och hur det erkänns samt om det sker en förändring i status under historien och vad förändringen beror på. I arbetet står fyra kvinnliga gestalter i fokus: Sara, Ester, Rachav och Foibe från olika delar i judendomens och kristendomens religiösa urkunder. Som representant för den judiska urkundstexten är JPS Hebrew-English Tanakh från 2003 i översättning av The Jewish Publication Society. Där återfinns Sara och Ester. Som företrädare för kristendomens religiösa urkund valdes Bibelkommissionens översättning av Bibeln utgiven av Verbum förlag 2011 och här finns Rachav och Foibe. Analysen är uppdelad utifrån kvinnorna i kronologiskordning med gestalterna från Tanakh först följt av Bibeln. Varje gestalt studeras utifrån ett feministiskt perspektiv med fokus på kvinnornas agerande och status i förhållande till sin kontext. Sedan relateras gestalterna och deras beskrivning till ämnesplanen för religionskunskapsämnet i gymnasieskolan och vilka möjliga användningsområden de har i undervisningen. I resultatsammanfattningen och diskussionen kopplas resultatet till frågeställningarna, detta resulterar i slutsatser som att kvinnornas status förändras under historien vilket påverkas både av dem själva men även av yttre faktorer. Att kvinnorna är aktörer i sin kontext men även är beroende av andras agerande är slutsatser som kan dras av beskrivningarna kring de kvinnliga gestalterna från judendomen och kristendomens religiösa urkundstexter.

Kunskapsöversikten kommer att belysa metoder för inkludering genom att studera hurskolan har bemött och bemöter multikulturalitet. Syftet med uppsatsen är att informeraläsare om vad olika forskare har kommit fram till som medverkar till inkludering. Skolan harvarit exkluderande för människor med utländsk bakgrund, där kulturer som inte följermajoritetssamhället, exempelvis religion, blivit förminskade. Etniskt svenskars tal kringreligion är ofta exotifierande där ´den andra’ uppfattas som annorlunda. Elever medutländsk bakgrund får ofta sin hemkultur felaktigt representerad i skolan, vilket bidrar till ettvi och dom perspektiv.Undersökningen genomfördes med hjälp av olika licentiatuppsatser ochdoktorsavhandlingar samt rapporter som i sin tur bildade en kunskapsöversikt som vi kundedra slutsatser genom. Teorin i det studerade materialet består både av litteraturstudier ochkvalitativa (intervju-) studier av både lärare och elever för att få flera olika perspektiv frånolika positioner inom den svenska skolan.Undersökningens resultat är en diskussion av den informationen som insamlats utifrån olikastudier. I diskussionen reflekterar vi kring vad analysen innebär, vad denna analys har förbetydelse för den dagens och framtidens lärarprofession, vad det finns för brister i dennakunskapsöversikt och hur forskningen kan utvecklas och fortsätta inom forskningsområdet.Slutsatsen blev att lärarutbildningen i allmänhet behöver omorganiseras. Lärare behöverfortbildas för att få kunskap om olika inkluderingsmöjligheter och ramverk för inkluderandetillvägagångssätt. Ett sätt är genom att förstå hur hemkulturer har en stark inverkan på hurindivider bygger sin identitet och att denna identitet måste bli accepterad imajoritetssamhället för att medverka till en inkluderande miljö.

No description available.

Under vår utbildning på lärarhögskolan i Malmö med inriktning mot religionsämnet, har vi ofta stött på elever som upplever religion som ett mindre roligt och lågprioriterat ämne. Elever är inte medvetna om varför de behöver läsa religionskunskap i skolan, och intresset finns heller inte där. Vi har båda två spenderat vår verksamhetsförlagda tid på skolor där ”svenska ungdomar” varit märkbart dominerande, där har vi även fått känslan att elevers relation till andra religioner än kristendomen känns obetydlig. De kan inte relatera till dessa på samma sätt som exempelvis elever på en mångkulturell skola där elever varje dag måste samverka vilken religion de än må ha, kan göra. Förr var alla i Sverige näst intill uteslutande kristna och att läsa om kristendomen var en självklarhet samtidigt som det var identitetsstärkande. Nyfikenheten i att se om det fanns avsevärda skillnader gällande attityder till religionskunskapsämnet mellan en mångkulturell skola och en monokulturell skola växte, så vi bestämde oss för att med hjälp av en enkätstudie se hur det såg ut. Sammanlagt deltog 168 elever från olika skolor i vår enkätundersökning.Resultatet av vår undersökning varierade beroende på vad man väljer att se på, överlag är majoriteten av eleverna överens om att religionskunskap är ett viktigt ämne, men att det inte är så roligt. För att få möjlighet att forska vidare på attityden gentemot ämnet religionskunskap valde vi att även ha med frågor rörande hur deras religionsundervisning ser ut idag, hur de skulle vilja att upplägget såg ut, samt hur vi som blivande lärare kan bidra till att religionsämnet blir roligare. Resultatet vi fick som rörde attityderna var ingen större överraskning, det sammanföll ganska bra med tidigare undersökningar och den personliga uppfattning vi haft sedan förut, men det var kul att se hur elever ser på möjligheterna som finns att utveckla religionskunskapsämnet.

Syftet med följande examensarbete är att undersöka i vilken form och utsträckning formativ bedömning existerar ute i den svenska gymnasieskolan. Vi vill dessutom undersöka huruvida det finns en kommunikation mellan lärare och elever gällande formativ bedömning samt hur denna kan se ut. För att svara på våra frågeställningar har vi först sammanställt den tidigare forskning som finns kring formativ bedömning. Därefter har vi presenterat relevant teori som primärt består av Dylan Wiliam och hans fem strategier för hur man kan ta sig an formativ bedömning i klassrummet. I resultatet presenteras den empiri som framkommit genom intervjuer med lärare, samt enkätundersökningar som gjorts eleverna som går i de klasser som lärarna undervisar i. I analys-avsnittet sker således en analys av empirin med hjälp av teorin; Dylan Wiliams fem punkter. Denna visar på att det finns en dialog av något slag i alla de klassrum som undersökts gällande formativ bedömning. Hur mycket denna implementeras samt på vilka konkreta sätt tycks vara relaterat till vilken mängd fortbildning lärarna fått sedan Gy11 och formativ bedömning kom ut på marknaden i den form det är idag. Tidsbristen tycks också ha en viss påverkan på i vilken utsträckning formativ bedömning används. Slutligen så tycker dock både elever och lärare att formativ bedömning är något positivt och att det bör finnas med i klassrummet så länge tiden, möjligheten och kunskapen finns där.