Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur den sekulära samhällsutvecklingen påverkar utformningen av religionskunskapsämnet. Framförallt vill vi veta hur lärare reflekterar kring och förhåller sig till samhällsutveckling (primärt religiös förändring) och styrdokument i sin undervisning, d.v.s. vilka didaktiska konsekvenser som följer. Vi har i vår kvalitativa studie intervjuat verksamma gymnasielärare i olika åldrar och belyst deras svar ur ett religionsdidaktiskt perspektiv samt utifrån vad man har kommit fram till i dels den samtida forskning som beskriver sekularisering, dels den som intresserar sig för ungdomars religiositet. Våra resultat visar att lärarnas ålder inte verkar ha någon avgörande betydelse för vilka didaktiska val man gör, utan att religionsundervisningens traditionella faktaorienterade innehåll fortfarande tycks leva vidare i stor utsträckning, oavsett lärarnas ålder. Lärarna i vår studie kan sägas motivera sin undervisning utifrån en kombination av egna samhällsanalyser och formuleringar i styrdokumenten, och då lärarna ser styrdokumenten som i hög grad tolkningsbara och tillåtande, utgör dessa sällan något hinder för lärarna att bedriva en undervisning som stämmer väl överens med deras analys av samhälleliga och religiösa förändringar.

Syftet med vår studie är att analysera undervisningen om islam i svenska skolor, baserat påtidigare studier, med särskilt fokus på pedagogiska utmaningar och missuppfattningar omislam bland lärare och elever. Forskningen inkluderar olika akademiska studier och rapportersom belyser utbildningens komplexitet i att undervisa islam.Resultaten visar viktiga didaktiska utmaningar, inklusive behovet av en mer kontextuell ochjämförande förståelse av islam inom läroplanen. Våra slutsatser betonar ocksånödvändigheten av att förenkla innehållet i islamstudier för att fokusera på dessgrundläggande aspekter, därigenom undvika komplicerade och obalanserade framställningarsamtidigt som en heltäckande undervisning säkerställs. Slutsatsen framhäver hur viktigt det ärmed innovativa pedagogiska metoder och läromedel för att på ett jämnviktigt och effektivtsätt kunna ge en mångsidig och nyanserad framställning av islam i undervisningssammang.

I slutet av 1960-talet uppstod den djupekologiska rörelsen där bland annat filosofen Arne Næss genom boken Økologi, samfunn og livsstil: utkast till en økosofi (1973) gav upphov till namnet ekosofi, en ekologisk filosofi som skulle kunna vända den negativa trenden av miljöförstörelse. Ekosofin har senare kommit att benämnas som en livsåskådning vid sidan av andra livsåskådningar så som existentialism och humanism. I det gymnasiegemensamma ämnet religionskunskap ska undervisningen beröra världsreligionerna, etik och icke-religiösa livsåskådningar. Denna uppsats syfte är att med en innehållslig idéanalys analysera hur Næss ekosofi T förhåller sig till Anders Jeffners teorier om livsåskådning samt att diskutera i vilken mån ekosofi T kan användas som en icke-religiös livsåskådning i gymnasieskolans religionskunskapsundervisning. Det framkommer att Næss genom sina resonemang uppfyller Jeffners terminologi för vad en livsåskådning bör innehålla där en ekologisk och vetenskaplig materiell världsbild utgör grunden för ekosofi T som en icke-religiös livsåskådning. Likväl framkommer det att livsåskådningsbegreppet kan användas som ett analytiskt verktyg i undervisningen för att elever ska ges goda förutsättningar att jämföra och analysera livsåskådningar så som ekosofi T utifrån läroplanens mål och riktlinjer.

The aim of the thesis was to study young people's thoughts on religious education in high school with a focus on life questions (livsfrågor). In order to achieve the purpose of the thesis the issue was divided into two primary issues: how do young people describe religious education in high school? And how do they reflect on the concept of life questions? And two secondary issues: do young people consider that life questions were a part of religious teaching? And do the young people consider that their life questions were a part of religious teaching? In order to answer the issues five young people were interviewed on questions related to teaching of religion and life questions. The five youths had studied at least one religious course at secondary level. The results showed that the five youths regarded religious education as studies about "the others" because the major focus was on facts but they nevertheless perceived religious education as interesting. All the young people reflected differently about the concept of life questions. Whether or not life questions were brought up in the classrooms varied between the participants. Only one of the participants expressed with certainty that life questions that she also viewed as her own were brought up in the classroom.

In the school subject religious education in Sweden, there is a term which easily becomes overlooked, the concept »view of life« (in Swedish: livsåskådning). The concept includes both religious and non-religious world views and is a wider term than religion. Swedish scholars have different approaches to what a view of life can be, which have resulted in a range of interpretations and an uncertainty regarding how teachers should approach the concept in their teaching. In this student thesis I attempt to structure a teaching model, which takes its starting point out of Anders Jeffner’s theories and understanding of the essence of the concept and implement his definition in a teaching situation. The teaching model connects both to the students’ own personal standpoints as well as to more established and collective views of life. This teaching model is being tested and observed as a case study in upper secondary school in order to gather research material and discuss how the students face and understand content and function related to the concept. Furthermore I intend to discuss if Jeffner’s definition is a functioning way to adress views of life in religious education. The result of this thesis is that the students notice a wide range of perspectives of what a view of life can consist of in terms of suppositions and values, as well as its functional effects on an individual and a collective level. However, there is a challenge in translating theoretical concepts and adapting content to a student level.

Syftet med examensarbetet är att undersöka huruvida lärare väljer att bedriva religionskunskapsundervisning med hänvisning till att skapa en klassrumsmiljö som främjar tolerans. Syftet är även att synliggöra de utmaningar lärarna ställs inför i religionskunskapsundervisningen samt hur lärarna går tillväga med dessa utmaningar. Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att undersöka lärarnas val av didaktiska metoder i undervisningen. Intervjuernas fokus ligger på vilka metoder lärarna använder sig av för att skapa tolerans hos eleverna. En central punkt i undersökningen grundar sig i synen på den sociokulturella teorin om samspel och lärande, andra teoretiska utgångspunkter såsom pragmatism och fenomenologin förekommer som underlag för vår analys av det samlade datamaterialet. Examensarbetets resultat presenteras i fyra delar med olika teman som belyser undersökningen. Resultatet av undersökningen visar på hur olika metoder spelar roll i religionskunskapsundervisningen för att främja en gynnande lärandemiljö för eleverna.

Forskning visar på att lärare ofta undviker att diskutera kontroversiella frågor i sin undervisning då de känner sig osäkra om hur de ska hantera dessa. Att arbeta med kontroversiella frågor är ett komplext område men det blir oundvikligt att komma ifrån när våra klassrum präglas av samhällets mångfald. I kursplanen för religionsundervisningen är ett av syftet bland annat att eleverna ska utveckla sin förmåga att förstå sin, men även andras, livsåskådning. Syftet med detta arbete är att undersöka hur kontroversiella frågor tar sig uttryck i religionskunskapsundervisningen både ur lärar- och elevperspektiv. Detta är en kvalitativ studie där vi utgått ifrån semi-strukturerade intervjuer med lärare och elever, samt där vi använt forskningsanalyser som behandlar detta område. Resultatet vi kom fram till är att hur lärare arbetar med, och förhåller sig till, kontroversiella frågor grundas i vilken elevgrupp hen undervisar i. Samtidigt visar resultatet även på att elevers uppfattning av hur lärare arbetar med kontroversiella frågor inte alltid är densamma som lärarens egna uppfattning. Det är viktigt att man som lärare skapar goda förutsättningar för elever att våga uttrycka sina värderingar och åsikter i klassrummen, men att dessa i sin tur inte går emot skolans värdegrund och blir kränkande. Det är viktigt att tillägga ett av skolans huvudmål, vilket är att undervisning ska bidra till att fostra demokratiska medborgare.

This essay explores what happens to the Swedish ethics and religious education in upper secondary school correlated to the amount of scheduled classroom time at hand for teachers and students. To explore this field, five interviews were conducted with licensed teachers of ethics and religions, where they were able to share their own experience in organising their teaching. The result shows that all the teachers have to prioritize their time in such a way that not all parts of what they are supposed to teach according to the national curriculum was given due space within the given time frame. The hermeneutic analysis of the result tells us that the purpose taught in ethics and religious education for upper secondary school tends to be more oriented towards facts about religions contrary to an emphasis on understanding of religions and religiosity.

This research overview addresses how Christianity and Islam are represented in Swedish religion textbooks for lower- and upper-secondary schools. It also scrutinises how pupils positioned in either one of these religions perceives the representation during non-confessional religious education. The aim of this essay is to clarify, for religion teachers in Sweden, the importance of analysing textbooks intended for use. The study aspires to encourage religion teachers to be more aware of how they unconsciously/consciously present these religions and their adherents partaking in the class. The findings in this research indicate that teachers and textbooks legitimise and/or delegitimise the systematic and constructed social hierarchy that can enable an “us versus them” mentality. Moreover, it shows that some religion textbooks portray these two religions stereotypically as, among other things, homogenous and outmoded. These stereotypes can transfer and emerge on a classroom level, affecting students positioned within Islam and Christianity with frustration and worry. Stressing that a misrepresentation of their religions might influence their classmates to intolerance and scepticism. The selection of studies used in this essay was found through searching in the following research databases: Libsearch (EBSCO), Swepub and ERIC. The composed material shows that textbooks and teachers can either reinforce or prevent the production of negative preconceived notions of these religions.  Deviating from generalising and reproducing the implied stereotypes has been challenging. Worthy of acknowledgement is the awareness of both our and the researchers’ backgrounds which is predominantly Euro- and Christocentric. Even though there is a great and firm dedication intending to digress from this, our white European heritage and Christian roots will influence this analysis unintentionally.

With the whole world in the classroom teachers are confronted with pupils from different backgrounds and with different worldviews, a fact that entails pedagogic challenges on a daily basis. One of them, stated by contempora- ry research, is the gap between a secular educational system and religious faith. Religious citizens are excluded from the public arena in western secular societies according to philosopher Jürgen Habermas and contemporary rese- arch demonstrate that religious pupils experience that today’s secular religious education is incompatible with their religious faith and practices. The ques- tion is, how are RE teachers to handle this gap? What advice is being given to them? And for whom is the educational system actually made? This bachelor thesis turns, with Habermas’ theory as point of departure, to contemporary Swedish and British literature in the pedagogy of religious education to find answers. The literature has been analysed from the perspective of an ideology critic in order to reveal the underlying ideologies and shed light upon alternative courses of action expressed in the material as well as their pedagogic and democratic consequences. The analysis shows that the Swedish literature maintains and promotes a secular perspective on religious education whereas the British literature criticises a secular educational di- scourse and complements the secular perspective with a postmetaphysical and possibly a religious perspective. The answers as to how teachers are to appro- ach the problematic situation described above are therefore strictly limited to either a secular or a postmetaphysical ideology, though the British literature offers more wide-ranging alternative courses of action in its criticism of the prevailing secular discourse. As a consequence the Swedish literature confirms and reinforces Habermas’ theory about western societies, presents almost no alternative courses of action and is less including and less democratic than the British literature. The advice given by the British literature is mostly concerned with acknowledging and inviting religious language, religious expe- rience, religious faith and practice in the classroom. That is, to open up for a pedagogy of religious education that teaches about God(s) as a possibility. / Med hela världen i klassrummet förs lärare samman med elever från olika bakgrunder och med olika verklighetsuppfattningar, något som medför pe- dagogiska utmaningar. En av dessa, vilken återfinns i tidigare forskning, är gapet mellan ett sekulärt utbildningssystem och religiös tro. Jürgen Haber- mas menar att religiösa medborgare utestängs från den offentliga arenan i sekulära västerländska samhällen och tidigare forskning lyfter fram religiö- sa elevers upplevelser av dagens sekulära religionskunskapsundervisning som inkompatibel med deras religiösa tro och praktik. Frågan är, hur ska religi- onskunskapslärare hantera denna problematik? Vilka råd står att finna? Och vem är utbildningssystemet egentligen till för? Denna uppsats tar sin utgångspunkt i Habermas teori och riktar uppmärk- samheten mot svensk och brittisk religionsdidaktisk litteratur för att finna svar på dessa frågor. Litteraturen har analyserats med hjälp av ideologianalys samt ideologikritik i syfte att undersöka de underliggande ideologier och hand- lingsalternativ som uttrycks respektive möjliggörs i materialet. Vidare analy- seras och diskuteras materialets didaktiska och demokratiska konsekvenser. Analysen visar att den svenska litteraturen upprätthåller och förstärker ett i huvudsak sekulärt perspektiv på religionskunskapsundervisning medan den brittiska litteraturen kritiserar den sekulära utbildningsdiskursen samt kom- pletterar det sekulära perspektivet med ett postmetafysiskt och möjligen även ett religiöst perspektiv. De råd som återfinns i materialet gällande den proble- matiska situation som beskrivits ovan är alltså strikt begränsade till antingen en sekulär eller en postmetafysisk ram, även om den brittiska litteraturen er- bjuder bredare och fler handlingsalternativ än den svenska. Följaktligen är den svenska litteraturens dörr till undervisning om religion och religiös praktik på andra premisser än sekulära i princip stängd medan den brittiska litteratu- rens dörr står på vid gavel. Den brittiska litteraturen öppnar med andra ord upp för en religionskunskapsundervisning som undervisar om Gud(ar) som en möjlighet.