Pandemin Covid-19 resulterade i en tiofaldig ökning av distansarbete i Sverige under 2020. Detta medförde att många mellanchefer behövde utöva sitt ledarskap i en ny kontext,nämligen på distans. Distansledarskap är ett relativt nytt men redan omfattande forskningsområde. Däremot förhåller sig denna forskning inte till ledarskap som abrupt och oplanerat behöver ställa om till distansledarskap. Dessutom utgår mycket av tidigare ledarskapsforskning från ett ledningsperspektiv och inte mellanchefsperspektiv. Syftet med denna studie mynnade därför ut i att söka förståelse för hur mellanchefens ledarskappåverkats av omställningen till distansarbete. För att uppnå syftet formulerades tre forskningsfrågor: (1.) Hur upplever mellanchefen att ledarskapet gentemot den operativa personalen har utmanats i och med omställningen till distans? (2.) Hur har mellanchefen anpassat sitt ledarskap för att ta hänsyn till utmaningarna som uppstått? (3.) Vilka aspekter är viktiga att beakta för att leda på distans? Studien baseras på en kvalitativ metod innefattande sex semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är mellanchefer närmast den operativa personalen som ställt om till distansarbete under 2020. Den framkomna slutsatsen är att samtliga upplevda utmaningar och anpassningar därefter kan relateras till hälsa, relationskapande och kommunikation. Dessa tre aspekter framkom som viktiga för en mellanchef att beakta då de ska ställa om till ett distansledarskap. Denna studie bidrar med djupare förståelse kring hur mellanchefers ledarskap påverkats av den hastiga omställningen till distansledarskap som Covid-19 resulterade i. Detta är användbart för framtida mellanchefer som ska genomföra en liknande distansomställning. / The Covid-19 pandemic resulted in a tenfold increase in remote working in Sweden year 2020. This induced that many middle managers had to exercise their leadership in a new context, namely remotely. Remote leadership is a relatively new but already extensive research area. However, this prior research does not account for leadership that abruptly and unplanned must transit to remote leadership. Additionally, most prior leadership research focus primarily on a top management perspective, thus not on a middle management perspective. The purpose of this study therefore culminated in seeking understanding of how middle managers' leadership has been affected due to the transition to telework. To fulfill the purpose, three research questions were constructed:  (1.) How does the middle manager perceive that their leadership towards the operational staff has been challenged due to the transition to remote work? (2.) How has the middle manager adapted its leadership in regard to the challenges? (3.) What aspects are important to consider when leading remotely?  This study is based on a qualitative method and includes six semi-structured interviews. The respondents are all middle managers closest to the operational staff and have transitioned to remote work in 2020. The conclusion that emerged is that all perceived challenges and the leadership adaptions in regard to the challenges can be associated to health, relationship building and communication. These three aspects are important for middle managers to consider when transiting to remote leadership. This study contributes with deeper understanding of how middle managers ́ leadership has been affected by the rapid transition to remote leadership that Covid-19 induced. This is useful for middle managers who make a similar transition to remote work in the future.

SAMMANFATTNING Datum: 2022-06-01 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare:       Asaad, Jonathan     (99/07/12)    Haddad, Ribal     (99/03/04)  Kara, Sercan     (99/11/18) Titel: Att leda och motivera på distans Handledare: Rana Mostaghel  Nyckelord: Ledarskap på distans, distansarbete, motivation, digital kommunikation, SDT, McClelland  Forskningsfrågor: FF1) Hur arbetar ledare för att motivera medarbetare på distans? FF2) Hur interagerar och kommunicerar ledare och medarbetare på distans? Syfte: Utifrån tidigare studier kring ledarskapsrollen på distans är det tydligt att övergången till ledarskap på distans kommer med utmaningar. En av dessa utmaningar är kopplad till motivation. Syftet med denna studie är att undersöka vilken påverkan en ledare på distans kan ha på sina medarbetare och hur ledaren kan motivera sina medarbetare. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ metod. Empiriinsamlingen har utförts genom sex semistrukturerade intervjuer. Denna studie har utgått från en deduktiv ansats, vilket innebär att relevant litteratur och teori har samlats in för att kunna dra slutsatser om undersökningens frågeställningar. Teorier och primärdata har analyserats genom en tematisk analysmetod, vilken användes för att identifiera mönster och teman. Slutsats: Ledare arbetar med att motivera medarbetare på distans genom att ha deras motivationsfaktorer i åtanke. Genom att skapa samhörighet, intresse, tydligt syfte, kompetens och autonomi, kan ledare lättare öka sina medarbetares motivation på distans. Interaktion och kommunikation hanteras mellan ledare och medarbetare genom rika kommunikationskanaler. Stor vikt läggs av ledarna på rika kommunikationskanaler som exempelvis Zoom och Skype. Dessa kommunikationskanaler tillåter medarbetare och ledare att utnyttja flera av sina sinnen vilket har lett till ökad interaktion och samhörighet. Dock nyttjas inte alla rika kommunikationskanalers funktioner av ledare vilket har lett till att de klassas som fattiga kommunikationskanaler. / ABSTRACT Date: 2022-06-01 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:       Asaad, Jonathan     (99/07/12)    Haddad, Ribal     (99/03/04)  Kara, Sercan     (99/11/18) Title: To lead and motivate in remote work Supervisor: Rana Mostaghel Keywords: Remote leadership, remote work, motivation, digital communication, SDT, McClelland Research questions: RQ1) How do leaders work towards motivating employees when working remotely? RQ2) How do leaders and employees interact and communicate remotely? Purpose: Based on previous studies on the leadership role in remote work, it is clear that the transition to remote leadership has come with challenges. One of these challenges is linked to motivation. The purpose of this study is to examine the effect a leader working remotely can have on their employees, and how a leader can motivate their employees. Method: A qualitative method has been used for this study. The data collection for empirical data was performed through six semistructured interviews and the approach for this study has been based on a deductive approach. This means that relevant literature and theories have been collected in order to come to conclusions about the research questions. Theories and primary data have been analysed through a thematic analysis method, the method was thereafter used to identify patterns and themes. Conclusion: Leaders mostly work with motivating employees in remote work by focusing on their inner motivation factors. By creating solidarity, interest, a clear purpose, competence and autonomy, leaders can more easily increase their employees' motivation in remote work. Interaction and communication between leaders and employees is done through the use of rich communication channels. Leaders put a lot of weight on rich communication channels, such as Zoom and Skype, since these types of communication channels allow both employees and leaders to utilise more of their senses, which in turn has led to an increase in interaction and solidarity. These functions that rich communication channels offer are however not being fully utilised by leaders, which has led to some of them still being classified as poor communication channels when they don't get fully utilised.

Offentlig verksamhet står inför ett pågående förändringsarbete mot att införa tillitsbaserad styrning i sina verksamheter. Tillitsbaserad styrning är en relationsbaserad styrform där informella styrmedel som socialt arbete och företagskultur används för att skapa tillit och målöverensstämmelse. Men samtidigt som förändringsarbetet pågår orsakar coronapandemin verksamheter att ställa om till distansarbete. Denna fallstudie syftar till att öka kunskapen för hur distansarbete påverkar användningen av tillitsbaserad styrning och det pågående förändringsarbetet. Det görs genom en kvalitativ metod som studerar hur chefers inom en offentlig verksamhet upplevelser att distansarbete påverkar användningen av tillitsbaserad styrning. Resultatet visar att distansarbete har en negativ påverkan på användningen av tillitsbaserad styrning i form av en kedjeeffekt där försämrad kommunikation vid distansarbete påverkar relationer, motivation och företagskultur negativt. Det skadar i sin tur tilliten och målöverensstämmelsen. Men studien visar förmildrande omständigheter som minskar den negativa påverkan. Genom ökade avstämningssamtal och extrainsatta aktiviteter kan den negativa effekten på informella styrmedel begränsas vilket förbättrar användningen av tillitsbaserad styrning på distans. Men det kräver extra arbetsinsatser av chefer för att upprätthålla informella styrmedels effekt i en digital kontext. Studiens resultat visar även att distansarbete ger en skjuts i ett förändringsarbete mot tillitsbaserad styrning eftersom digitala arbetssätt naturligt får chefer att minska sin övervakning och istället utöva tillit. Däremot visar resultatet svårigheter med att använda informella styrmedel digitalt för att skapa tillit och målöverensstämmelse. Men med extrainsatta dialoger och aktiviteter förbättras förutsättningarna för att effektivt använda informella styrmedel digitalt. / Public sector is facing an ongoing change in work towards introducing trust-based governance in public operations. Trust-based governance is a relationship-based form of governance where informal management controls such as social work and corporate culture are used to create trust and goal congruence. But at the same time as the change in work is ongoing, the corona pandemic is causing businesses to switch to teleworking. This case study aims to increase the knowledge of how telework affects the use of trust-based governance and how it affects the ongoing change in work. This is done by a qualitative method that studies how managers in the public sector experience that teleworking affects the use of trust-based governance. The results show that teleworking has a negative impact on the use of trust-based governance in the form of a chain effect where impaired communication during teleworking has a negative effect on relationships, motivation and corporate culture. This in turn damages trust and goal congruence negatively. But the study shows mitigating circumstances that reduce the negative impact. Through increased reconciliation calls and extracurricular activities, the negative effect on informal management controls can be limited which improves the use of informal management controls while teleworking. But it requires extra work by managers to maintain the effect of informal management controls in a digital context. The results of the study also show that teleworking gives a boost in the change in work towards trust-based governance since digital working methods naturally make managers reduce their supervision and exercise trust. On the other hand, the results show difficulties in using informal management controls digitally to create trust and goal congruence. But with extra dialogues and activities the conditions for effectively using informal management controls digitally are improved.

As a result of the covid-19 pandemic, organizations have been forced to undergo rapid and significant changes. One of the more extensive changes has been the transfer of work from physical offices to virtual environments, which implies that employees have been forced to adapt to new conditions. Moreover, implementing major changes is a far more complex process for larger, traditional and older organizations, since they generally have an inveterate organizational culture. Thus, there is an interest in analyzing large organizations, such as Scania, since they have been forced to undergo major changes due to covid-19, and how these changes have affected the employees' perceptions and experiences of the organizational culture. This study is based on a qualitative approach, and examines how Scania’s employees have experienced the shift from a physical workplace to a virtual workplace, and how this has affected the perceived organizational culture. The empirical data was analyzed on the basis of the study's theoretical framework, The Cultural Web, and with the help of the theory of sensemaking, as well as Schein's three levels of organizational culture. The result indicates that the transition to a virtual workplace has generated both positive and negative implications on the perceived organizational culture of Scania. This is explained by the fact that the transition to a virtual workplace has increased the individual part of sensemaking, and reduced the collective part. The results also show that employees identify more with Scania after the change than before, as they experience that the workplace has become more flexible with allowing remote work. / Till följd av covid-19-pandemin har organisationer tvingats genomgå både hastiga och stora förändringar. En av de mer omfattande förändringarna har varit förflyttningen av arbetet från de fysiska kontoren, till en virtuell miljö vilket medfört att anställda tvingats anpassa sig efter nya förutsättningar. Samtidigt har det påvisats att större, traditionella och äldre organisationer har svårare att genomföra stora förändringar på grund av en inbiten organisationskultur. Således finns ett intresse av att undersöka stora organisationer, likt Scania, som tvingats genomgå en stor förändring i samband med covid-19, och hur det har påverkat de anställdas upplevelse av organisationskulturen. Denna studie har, utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt, undersökt hur de anställda på Scania upplever att organisationskulturen har påverkats av den digitala omställningen – att gå från en fysisk arbetsplats till en virtuell. Empirin analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk The Cultural Web och med hjälp av teorin om meningsskapande, samt Scheins tre nivåer av organisationskultur. Studien visade att omställningen till en digital arbetsplats har genererat både positiva och negativa implikationer på Scanias organisationskultur. Detta då övergången till en virtuell arbetsplats har ökat den individuella delen av meningsskapande, och samtidigt minskat den kollektiva. Resultatet visar även att medarbetarna identifierar sig mer med Scania efter omställningen än tidigare, då de upplever att arbetsplatsen blivit mer flexibel genom möjligheten till distansarbete.

Studiens syfte var att undersöka chefers upplevelser av krav, kontroll och stöd i sitt arbete under distansarbete. Studien baserades på en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, teman till studien hämtades från krav-kontroll-stöd-modellen. Data samlades in via sju semistrukturerade intervjuer från en organisation. Deltagarna var kvinnor i olika åldrar med erfarenhet av ledarskap i en chefsposition och hade minst 50% av arbetstiden på distans. Data analyserades genom en tematisk deduktiv analys utifrån tre huvudteman: krav, kontroll och stöd, med tillhörande förutbestämda underteman utifrån Job Content Questionnaire (JCQ). Resultatet visade att chefer på den aktuella organisationen upplevde krav i ledarskapet, de behövde ständigt vara tillgängliga, lösa komplexa problem och de krav som försvårades under distansarbetet var att upprätthålla arbetsmiljöansvaret samt ett tydligt ledarskap. Kontroll erhölls i ledarskapet via ett mångsidigt arbetsinnehåll, planering, nytt lärande och beslutsfrihet. Stödet erhölls genom en uppmärksam chef, ett gott samarbete och hjälpsamhet bland kollegor. Denna studie går i linje med tidigare forskning om att individer som upplever krav, kontroll och stöd i sitt arbete befinner sig i ett aktivt tillstånd utifrån krav-kontroll-stöd-modellen. / The purpose of the present study was to examine leader´s experience of demands, control and support in their leadership during remote-work. The study was based on a qualiative method with a deductive approach, the themes in the approach were retrieved from the demand-control-support-model. The data was collected through seven semi-structrued interviwes from an organization, where the participants were women in different ages with leadership experience in a managerial position, and had at least 50% of their working hours through remote-work. The collected data was analyzed through a thematic deductive analysis based on three predetermined subthemes: demand, control and support. The main themes contained predetermined subthemes, wich were selected from the Job Content Questionnaire (JCQ). The result showed that leaders in the current organization experienced demands in their leadership, where they constantly had to be avalible and solve complex problems. The demands wich were perceived as the most difficult were to maintain "work enviroment responsibility" and a clear leadership. Control was obtained through versatile work content, new learning, planning and decision freedom. Support was obtained through an attentive boss, good cooperation and helpfulness among colleagues. This study is in line with previous reasearch that individuals who experience higher demands, control and support in their work are in an active state based on the demand-control-support-model.

År 2015 arbetade ca två procent av europeer på distans. Idag arbetar drygt 40% av Sveriges arbetsföra (15-74 år) befolkning hemifrån, varav en stor andel beror på de förändringar av förutsättningar som Covid-19 pandemin medfört. Den massiva omställningen till följd av den pandemiska kontexten av distansarbete har skapat behov av ny forskning inom området. Den här studien undersöker hur förändringarna har påverkat arbetsrelationerna i en organisation som arbetar med finansiering och affärsutveckling. Därtill undersöks hur relationsutveckling och socialt stöd kan främjas i ett digitalt och distansbaserat arbete. Genom en enkätundersökning baserat på LMX-7 tillsammans med tematisk analys, undersöker den här studien relationsutvecklingen mellan organisationens chefer, medarbetare och kunder/företagare sedan distansarbetets införande. Denna undersökning har givit insikt i flera fördelar och nackdelar med distansarbete, men summan av studiens resultat är att de undersökta arbetsrelationerna upplevs vara effektivare till följd av distansarbetet. Samtidigt visar resultatet att graden av informella och spontana sociala interaktioner minskat vilket påverkar det sociala stödet. Resultatet visade även att förändringen lett till en ökad förståelse för andras omständigheter, problem och behov. Insikten som studien ger skapar förutsättningar för ett mer hållbart arbete där gränslöshet och brist av social, personlig kontakt kan fångas upp genom nya och välanpassade arbetsstrukturer som främjandet av kommunikativa medel som ICT och social media. Vidare forskning inom området kan därför undersöka i detalj vilka slags strukturer som digitala organisationer kan utveckla för att sänka trösklarna för socialt initiativ och informella sociala interaktioner. / In 2015 about two percent of all Europeans were working remotely. Today about 40% of Sweden's working citizens (age 15-74) are working from home, of which a large share depends on the changes of circumstance following the Covid-19 pandemic. This conversion creates an entirely new context for remote work which demands new research within the area. This study examines how these changes have affected work relationships within an organization engaged in finance and business development. Furthermore, this study examines how relationship development and social support can be promoted in digital- and remote work. Through a survey based on LMX-7 combined with thematic analysis, this study examines the development of work relationships between the organization’s leaders, members, and customers since shifting to remote work. Several benefits and challenges with remote work have been found. In conclusion the examined work relationships have reportedly become more effective in response to remote work. Simultaneously the degree of informal and spontaneous social interaction has decreased which in turn affects social support. The results also showed that this change has led to an increase in understanding of others' circumstances, problems, and needs. The insights from this study contribute to forming prerequisites for a more sustainable remote work where boundaryless work and lack of social, personal contact can be highlighted and dealt with through new and well-adjusted work structures like ICT and social media. Further research within the area can therefore examine in detail what kind of structures that digital organizations can develop in order to lower the thresholds for social initiative and informal social interactions.

Distansarbete har blivit nya normala under Covid-19-pandemin. Alla som kan arbeta hemifrån uppmanas att göra det för att förhindra smittspridning på arbetsplatser. Omställningen har påverkat balansen mellan betalt arbete och privatliv, då gränsen inte blir lika tydlig vid distansarbete. Rapportens syfte är att förklara hur medarbetarens balans påverkats av omställningen till distansarbete genom olika variabler. Den teoretiska utgångspunkten härstammar från tidigare forskning med avseende på distansarbete samt balans mellan arbetsliv och privatliv. Teorin som applicerats i rapporten är gränsteorin. Tolkningen av teorin innebär att skapa distinkta skiljelinjer mellan arbete och vardag för att kunna prioritera i livet och skapa välbefinnande. Genom att tillämpa en deduktiv orientering och kvantitativ forskningsansats har de utvalda variablernas påverkan på balansen kunnat studeras ur ett medarbetarperspektiv. Den empiriska undersökningen har implementeras på bekvämlighetsurvalet via en enkätundersökning. Resultatet för undersökningen påvisar förbättrad balans till privatlivet genom ökat distansarbete. Analys och slutsats lyfter variablerna explicita inverkan på balansen och genererar därmed värdefullt bidrag till praktiker samt framtida forskningsinriktningar. / Remote work has become a new normal during the Covid-19-pandemic to prevent spread of the infection. All who can work from home had to face new challenges when the border between work-life balance interrupts. The purpose of this article is to investigate and explain how the balance has changed due to the transition through specific variables retrieved from previous research. The theoretical framework is based on previous research regarding work-life balance. The theory applied to the study is the border theory, which in this article is interpreted by establishing distinct borderlines between work and personal life. This is important to be ableto prioritize and create balance in life. By applying a deductive orientation and quantitative research approach to be able to study the impact of the selected variables on the balance from an employee's perspective. The empirical study is implemented on the convenience sample via a survey, where the results show improved balance to personal life increased by remote work. Analyzes and conclusions highlight the variables explicit impact on the work-life balance, generate valuable contributions to practitioners and future research orientations.

Under Covid-19-pandemin har organisationer fått ändra sina arbetssätt och allt fler anställda har fått arbeta hemifrån. Detta innebär även att nyanställda påbörjar sin anställning och introduceras till organisationen på distans, dvs. de genomgår onboardingprocessen på distans. Då pandemin startade för ungefär ett år sedan finns det begränsat med kunskap kring hur onboardingprocessen har påverkats och upplevts när den har genomförts på distans. Studiens syfte har varit att skapa kunskap kring hur introduktionen av nyanställda har påverkats och förändrats av distansarbete. Detta har skapats genom att undersöka hur nyanställda och introduktionsansvariga har påverkats av att introduktionen sker på distans. För att specificera syftet fokuserade frågeställningarna på att det var anställda från samma organisation som hade arbetat majoriteten av sin arbetstid på distans. Teorin bestod av tidigare forskning kring onboardingaktiviteter, organisations-kultur, socialisering och distansarbete. En fallstudiedesign valdes för den här studien. Urvalet baserades på ett antal kriterier som innebar att respondenterna befann sig i samma organisation och att de nyanställda hade arbetat minst tre månader och högst ett år i samma organisation. För att få en förståelse för upplevelsen av onboardingprocessen genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, varav tre var onboardingansvariga och fem var nyanställda i en organisation. Efter intervjuerna transkriberades materialet som sedan blev till empiri för studien. Empirin från dessa intervjuer visade att när arbetet var på distans var det som nyanställd framförallt en utmaning att lära känna sina kollegor. Det var även svårt för de nyanställda att få en förståelse för organisationskulturen, vilket också stöds av teorin som menar att det kan ta lång tid att förstå organisationskulturen. Dessutom hade endast två av fem nyanställda fått en mentor från början av sin anställning och det visade sig att en mentor hade varit önskad. En analysmodell användes som grundade sig på en tidigaremodell av Bauer (2010) som kallas “The Four C’s” bestående av fyra nivåer som en framgångsrik onboardingprocess bör innehålla för nyanställda. Utifrån denna modell uppnådde organisationen den första nivån som innebar att de informerade om regler, lagar och policys, medan resterande nivåer endast delvis uppnåddes. Studien visar att tidigare använda onboardingaktiviteter fortfarande är aktuella, samt att mentorskap och den sociala delen är extra viktiga när onboardingprocessen sker på distans. / During the Covid-19 Pandemic, organizations have had to change the way they work, and more employees have had to work from home. This means that even new employees commence their employment remotely and are introduced to the organization remotely, meaning they go through the onboarding process remotely. Since the pandemic started approximately one year ago, there is limited research on how the onboarding process has been impacted and how the remote onboarding process has been experienced. This study’s purpose has been to create knowledge about how the onboarding of newemployees has been affected or changed during remote work. This has been created byexamining how new employees and those responsible for the onboarding have beenaffected by the onboarding process taking place remotely. To specify the purpose, the research questions were focused on employees from the same organization and who had worked the majority of their working hours remotely. The theory consisted of previous research around onboarding activities, organizational culture, socialization, and remote work. A case study design was chosen for this study. The selection of respondents was chosen through specific criteria’s, which included being from one organization, and the new employees had been working in the organization for a minimum of three months and not more than a year. To create an understanding of the experience of the onboardingprocess, qualitative semi-structured interviews were conducted with eight respondents, where three were in charge of the onboarding process, while the remaining five were new employees in the same organization. After the interviews, the material was transcribed and later became the empiricism for the study. The empiricism from these interviews showed above all that it was a challenge for the new employees to get to know their coworkers while working remotely. It was also difficult for the new employees to get an understanding of the organizational culture, this is supported by the theory as it shows that it can take a long time to understand the organizational culture. Additionally, there were only two out of five new employees who had a mentor from the start of the employment, and it was shown that a mentor would have been wanted. An analysis model was used, which was based on a previous model from Bauer (2010) called “The Four C’s” that consisted of four levels of what a successful onboarding process should consist of for new employees. Based on this model the organization reached the first level, which consisted of informing about rules, laws, and policies, while the remaining levels were partially achieved. The study shows that previous onboarding activities are still relevant, as well as mentorship, and the social aspect is extra important when the onboardingprocess is remote.

Den globala pandemin har förändrat hela världssituationen och lämnar troligen ingen oberörd. Den största förändringen för både organisationer och dess involverade aktörer är den förändrade arbetssituationen till följd av kraven på social distansering. Distansarbete uppmanas i största möjliga mån vilket har resulterat i drastiska förändringar av människors livssituationer och företags styrning och arbetssätt. Nyckeln till att lyckas med det distansbaserade arbetet anses vara utökandet av digitala verktyg och teknologiska arbetssätt, som enligt flertalet forskare behöver implementeras på ett hållbart sätt och dess effekter analyseras. Det sociala samarbetet är viktigt inom revision och påverkas av fysisk distans och rätt digitala lösningar krävs för att bibehålla effektivitet och kvalitet i arbetet. Genom denna studie syftade därför författarna till att undersöka hur en plötslig kris påverkat en organisation i revisionsbranschen, med fokus på styrningen mot ett distansbaserat arbetssätt och introducering av nya digitala lösningar. Syftet var att skapa en djupare förståelse för vilka organisatoriska effekter detta kan medföra genom att med hjälp av Normalisation Process Theory identifiera och analysera organisationens specifika förutsättningar för implementering av det nya arbetssättet. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer och resulterade i synliggörande av de mest påtagliga komponenterna i organisationens omställningsprocess men gav också ljus till potentiella problem relevanta att undersöka vidare inom organisationen. Drabbandet av denna kris bedöms ha resulterat i mestadels positiva eller neutrala effekter medförbättring av digitala arbetssätt och effektivare rutiner. Den mest påtagliga negativa effekten gäller den psykosociala arbetsmiljön, medarbetarnas samarbete och styrningens effektivitet. Studien ger ett bidrag som kunskapsunderlag för omställningsarbete på grund av kris och en avspegling till vad som anses bli det nya normala i en organisation av denna typ. Vidare forskning krävs för att skapa en större förståelse för de långvariga effekterna av en global arbetssituation med distansarbete och digitala arbetsprocesser. / The global pandemic has changed the whole world situation and probably leaves no one unaffected. The biggest change for both organizations and the involved actors is the changed work situation as a result of the requirements for social distancing. Teleworking is encouraged to the extent possible, which has resulted in drastic changes in people's life situations and companies' governance and working methods. The key to success with distance-based work is considered to be the expansion of digital tools and technological working methods, which according to most researchers needs to be implemented sustainably and its effects analyzed. Social cooperation is important in auditing and is affected by physical distance, the right digital solutions are required to maintain efficiency and quality of the work. Through this study, the authors therefore aimed to investigate how a sudden unexpected crisis has affected an organization in the auditing industry, with focus on the management towards a distance-based approach and the introduction of new digital solutions. The purpose was to create a deeper understanding of what organizational effects this can entail by using Normalization Process Theory to identify and analyze the organization's specific conditions for implementing the new way of working. This was done through qualitative interviews and resulted in the visibility of the most obvious components in the organization's change process, but also shed light on potential problems relevant to investigate further within the organization. The impact of this crisis is judged to have resulted in mostly positive or neutral effects with the improvement of digital working methods and more efficient routines. The most obvious negative effect concerns the psychosocial work environment, the employees' cooperation and the effectiveness of management. The study contributes to the knowledge base for adjustment work due to crisis and a contribution to what is considered to be the new normal. Further research is needed to create a greater understanding of the long-term effects of a global work situation with distance-based work and digital work processes.

Trenden är tydlig, vi arbetar flexiblare nu för tiden och det verkar vara början på en strukturomvandling av arbetsmarknaden, det har blivit extra tydligt under Covid-19 pandemin. De absolut flesta som arbetar på distans arbetar hemifrån och våra hem måste anpassas till dessa flexibla arbetsformer. Den vanligaste lösningen på problemet är att ta med kontoret hem. Arbetsgivare erbjuder ofta de anställda att ta med stolen eller skrivbordet hem men storleken och estetiken på kontorsmöbler passar inte in i hemmiljön. Vi vill inte ha ett kontor som ser ut som ett hem, inte heller ett hem som ser ut som ett kontor. I det här arbetet undersöker jag estetiken och hur förutsättningarna för distansarbete hemifrån kan förbättras. Ett tidigare projekt kallat Home, som behandlade distansarbete ligger till bakgrund för mitt examensarbete och är en anledning till att jag valt att djupare syna ämnet. Jag har lärt känna problematiken och behoven genom en litteraturstudie där jag granskat olika rapporter och vetenskapliga artiklar för att förstå distansarbete och dess för- och nackdelar. Användarstudier har också genomförts för att lära känna användarna och förstå deras behov, samt samtalat med experter för att fånga in detaljkunskap inom området. Det har lagt grunden för den kreativa fasen bestående av idégenerering och prototyparbete. Det resulterade i ett designförslag som heter Pop, ett flexibelt och kompakt skrivbord för deltidsdistansarbete med platsbrist i hemmet. / There is a distinct trend that we work more flexible nowadays and it seems to be the beginning of a structural transformation of the labour market. This has become clear during the Covid-19 pandemic. The majority of remote workers are stationed in their homes. Therefor our homes must adapt to the change in favor for these flexible working conditions. The quick solution is often to bring the office home, but the size and the aesthetics of office furniture does not fit in the environment of the home. We do not want to have an office that looks like home, or a home that looks like an office. In this essay I investigate the aesthetics and how the conditions for remote work from home can be improved.  An earlier concept called Home, a project about remote work has laid the foundation for my bachelor’s degree essay and is one of the reasons I wanted to explore the subject further.  By studying reports and scientific research I have deeply got to know the conditions for remote work, user’s needs, and the associated problems.  I have also interviewed users as well as professionals, to gather expertise. This has laid the base for my creative work – generating ideas and prototyping. This resulted in a design proposal called Pop, a flexible and compact desk for part-time remote workers who has a lack of space.