The aim of this study is to investigate how elementary school teachers use conceptual understanding in the teaching of the variable concept, namely, how these teachers connect the variable concept with other areas of mathematics, such as algebraic expressions.  The empirical data was obtained by qualitative methods comprising interviews with five mathematic elementary school teachers. In addition three observations in three classrooms were made; one observation is in grade 4 and the other two are in grade 6.The theoretical framework is based on Kilpatrick et al. (2001) theories: conceptual understanding, strategic competence and procedural fluency. Furthermore the theory of representations of Bergsten et. al (1997) and Persson (2010) were used in the theoretical framework. The results of this study show that none of the five participating teachers connects the variable concept to other areas of mathematics, such as algebraic expressions. However, two of them mention the variable concept in equations, problem-solving, algebraic expressions and shapes, but without explaining the meaning of the variable concept or how that concept is used and integrated into these mentioned areas of mathematics. Furthermore the study shows that the other three participating teachers mention the variable only to one to two areas of mathematics. These areas are problem- solving and shapes. These teachers do not explain how the variable concept is used in the mentioned areas of mathematics, but they focus on how the calculation will be performed to solve the data they used. The participating teachers do not use any representations to explain the variable concept and how it’s connected to the other areas of mathematics. In conclusion, the variable concept was not explained and its connection to other mathematical areas was not addressed, which due to the absence of usage of conceptual understanding in teaching the variable concept.

The aim of this study is to investigate how elementary school teachers use conceptual understanding in the teaching of the variable concept, namely, how these teachers connect the variable concept with other areas of mathematics, such as algebraic expressions.  The empirical data was obtained by qualitative methods comprising interviews with five mathematic elementary school teachers. In addition three observations in three classrooms were made; one observation is in grade 4 and the other two are in grade 6.The theoretical framework is based on Kilpatrick et al. (2001) theories: conceptual understanding, strategic competence and procedural fluency. Furthermore the theory of representations of Bergsten et. al (1997) and Persson (2010) were used in the theoretical framework. The results of this study show that none of the five participating teachers connects the variable concept to other areas of mathematics, such as algebraic expressions. However, two of them mention the variable concept in equations, problem-solving, algebraic expressions and shapes, but without explaining the meaning of the variable concept or how that concept is used and integrated into these mentioned areas of mathematics. Furthermore the study shows that the other three participating teachers mention the variable only to one to two areas of mathematics. These areas are problem- solving and shapes. These teachers do not explain how the variable concept is used in the mentioned areas of mathematics, but they focus on how the calculation will be performed to solve the data they used. The participating teachers do not use any representations to explain the variable concept and how it’s connected to the other areas of mathematics. In conclusion, the variable concept was not explained and its connection to other mathematical areas was not addressed, which due to the absence of usage of conceptual understanding in teaching the variable concept.

Visual representations are important components in the construction of our social life. They depict the world around us and shape peoples everyday behavior. They are a medium through which we communicate and can be understood as social constructions dependent upon cultural understandings. Pictorial representations have become part of the economic sphere and are used in tourism in order to overcome its immaterial character by providing a physical evidence for the tourist. Coloured by tourism ideology, they transform a place into a destination. This study examines visual representations of Uddevalla through a lens of promotional photographs published on Instagram and the online tourism destination image they project based on a compound content analysis-semiotic analysis method. The aim is to exemplify the visualisation of places and provide an understanding for the explicit and implicit messages conveyed through denotative and connotative signs in pictures. This is done by answering three questions: (1) What representations are being used to form a destination image and what image is being projected? (2) How does the mediated massage within the pictures correspond to the destination profile?(3) In what way is ideology being expressed? The result show a synecdochical image of a coastal destination which should be experienced outdoors through physical activities or by gazing over picturesque and idyllic landscapes. However, questions remain regarding the relationship between the projected destination image and the intended destination profile developed by tourism planners.

Människor tillskriver varandra egenskaper. Detta sker omedvetet och systematiskt och syftar till att underlätta förståelsen av omvärlden. Syftet med detta arbete har varit att undersöka i vilken utsträckning det är möjligt att utifrån vald språkstil i ett e-postmeddelande bedöma en persons egenskaper, vilket i denna rapport benämnts en persons sociala styrka. En engelskspråkig undersökning har legat till grund för arbetet och tanken har - förutom ovanstående - varit att utröna hur väl ett experimentellt engelskspråkigt undersökningsresultat står sig under förhållandevis naturalistiska svenska förhållanden. Resultatet visar inte entydigt att språkstilen styr de egenskaper som författaren tillskrivs. Framräknade medelvärden ger en indikation på att kraftfullt formulerade meddelanden i större utsträckning bedömts som författade av personer besittande en hög social styrka, men endast ett fåtal av resultaten var statistiskt signifikanta. Bl.a. kan en viss skillnad i mäns och kvinnors bedömning skönjas, en skillnad som dock kan vara ett utslag av att grupperna storleksmässigt varit olika.

Denna studie utgår ifrån Paivios dubbelkodningsteori, som kortfattat säger att information bearbetas av två separata symboliska system. Dessa system är det ickeverbala och det verbala systemet vilka är specialiserade på att bearbeta två olika sorters stimulusmaterial: bildlikt och språklikt material. Vidare koncentrerar sig detta arbete på dubbelkodningshypotesen som kan härledas ur teorin. Genom olika minnesexperiment angående bilders och ords konkreta värde kom Paivio fram till att vi bäst minns bilder, därefter konkreta ord och slutligen abstrakta ord. Enligt dubbelkodningshypotesen beror det här på att bilder har störst möjlighet att kodas dubbelt (både ickeverbalt och verbalt). Efter det kan konkreta ord, till skillnad från abstrakta ord, lättare kodas dubbelt och därför är de bättre återkallade till minnet än abstrakta ord. De tidigare studier som gjorts har enbart varit på visuella stimuli. För detta arbete var det därför intressant att se om samma resultat skulle kunna fås med auditiva stimuli. Hypotesen blev då följande: Auditiv ickeverbal information återkallas bättre till minnet än vad auditiv konkret verbal information görs. Vidare återkallas auditiv konkret verbal information i sin tur bättre än auditiv abstrakt verbal information. Hypotesens riktighet undersöktes med hjälp av ett minnesexperiment. Det resultat som erhölls kunde varken stödja eller motbevisa hypotesen.

Värphönor lever ofta i trånga burar och det tas lite hänsyn till deras naturliga beteende. Hönornas kognitiva förmågor kan ge oss kunskap om när deras välfärd kan vara hotad. Två experiment utfördes i syfte att undersöka om hönor kan ha deklarativa representationer av ett sandbad. Före experimenten depriverades hönorna från sandbad för att öka deras motivation. I experiment 1 fick de lära sig att springa i en gång till en målbox med strö som fanns bakom hörnet. Under testproceduren byttes målboxen ut mot en tom, och det som mättes i var den tid det tog för hönorna att efter bytet ta sig till målboxen. I experiment 2 delades hönorna in i två grupper. För den ena gruppen devalverades sandbadet. Hönorna fick som i experiment 1 springa i gången till målboxen med strö. Resultatet från experiment 1 tyder inte på några deklarativa representationer, medan resultatet i experiment 2 kan tolkas som att hönorna formade deklarativa representationer av sandbadet.

Enligt Kirsh (2010) stärker människor sin kognitiva förmåga på ett flertal sätt vid användandet av externa representationer. Inom design används externa representationer ofta i form av skisser, ritningar och modeller. För att undersöka Kirsh teori kring externa representationer i en designkontext genomfördes två workshopar i samband med ett designuppdrag. Syftet var att undersöka hur fysiska externa representationer användes och om tillhandahållet material påverkar skapandet av externa representationer. Resultatet visade att fysiska externa representationer används men att materialet inte nödvändigtvis påverkar skapandet av fysiska externa representationer. Andra faktorer som troligtvis också påverkar skapandet var bland andra att deltagarna var ovana vid arbetssättet och att förutsättningarna inte var till deras fördel, att tiden till förfogande var för kort och att hierarkiska strukturer uppkom vilket i det här fallet hämmade skapandet av fysiska externa representationer.

Denna studie syftade till att undersöka sociala representationerna om personlighetstester i samband med rekrytering bland kommunalt anställda HR konsulter. Alla konsulter arbetade på småländska höglandet och arbetade helt eller delvis med rekrytering. Data samlades in via semi-strukturerade intervjuer. En kort litteraturgenomgång om aktuell forskning ger en inblick i vad man vet här och nu och fungerar som en teoretisk utgångspunkt för läsaren. Med tematisk analys delades respondenternas svar upp i olika kategorier och teman för att identifiera gemensamma sociala representationer. Tre visade sig vara gemensamma för alla sex deltagare – tillit, bekräftelse och ambivalens.

Klimatförändringen är en av vår tids viktigaste frågor. Lösningen på problemet är att människor i västvärlden måste börja äta insekter. Tidigare forskning visar däremot att det vid sidan av möjligheterna, även existerar problem med att introducera det. Syftet med studien är att ta reda på hur Sveriges största nyhetstidningar framställer insekter som livsmedel och hur detta bidrar till skapandet av gemensamma föreställningar. Detta görs genom en kvantitativ tematisk innehållsanalys och en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt från teorin sociala representationer. Studiens resultat visar att det existerar skillnader mellan tidningarnas rapportering och att flertalet gemensamma föreställningar skapas. Framtid, organisation samt tycke och smak är de teman som mest frekvent förekommit i samband med insekter som livsmedel i tidningarnas rapportering. De sociala representationerna av insekter som livsmedel består av ett helt nätverk av föreställningar. De införlivas ständigt i redan kända kontexter såsom miljö, hälsa och skillnader mellan Europa och övriga världen. Det är omgivet av problem och möjligheter där insekter beskrivs som en lösning på problemen.

No description available.