The objective of this study was to investigate how students at Umeå University reflects upon their experiences of social university life in relation to subjective well-being. Two questions were formulated in order to investigate the study subject, these were; how does students at Umeå University experience the social university life and the alcohol culture within university life prior to and during the Covid-19 pandemic?, and how do students at Umeå University describe their subjective well-being in relation to the social university life prior to and during the Covid-19 pandemic? Interviews were conducted with six students at Umeå University regarding their reflections upon this subject. The interviews were conducted through videocalls, and the respondents were asked to answer 26 questions. The analysis has been conducted with theory of social representations, theory on ritual behavior and theory on subjective well-being. The results of the study show that the student identity is interconnected with a strong sense of community and solidarity, ambitions to study, freedom of being a student, the effect the university life has upon students and the social norms amongst university life, which is observed in the student´s social representations. The results show that the social university life prior to the pandemic was characterized by an active social life with lots of activities and a widespread alcohol culture. The student´s social representations are objectified in the social university life where they practice their student identities and they practice ritual behavior within the alcohol culture, including behaviors such as being festive and drinking a lot. The student´s subjective well-being is positively affected by the social university life and the alcohol culture within university life prior to the pandemic. The results further show that the student´s subjective well-being is negatively affected by the social university life and the alcohol culture within university life during the pandemic. University life during the pandemic is characterized by a less active social life with nearly no activities and a changed alcohol culture. The students describe how they long for the social university life they are used to since prior the pandemic. This study contributes with an understanding in how individual's behavior and subjective well-being is influenced by societal change.

I kölvattnet av de olika kunskapsmätningarna, TIMMS, PISA och de nationella proven, blossar heta diskussioner upp gällande matematikundervisningen och dess utformning, både i Sverige och utomlands. Internationella studier visar att låga prestationer i matematik är ett komplext fenomen, därför behöver matematiklärare och speciallärare samarbeta med utvecklingen så att matematikundervisningen kan möta den stora variationen av olikheter bland eleverna och samtidigt stödja elevernas abstrakta tänkande. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur speciallärare i matematik kan stödja lärares arbete med undervisning som överbryggar gapet mellan elevers konkreta och abstrakta matematiska förståelse. Svaren på de undersökta frågeställningarna har sökts utifrån en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer och en efterföljande innehållsanalys. Resultaten visar att lärarna använder en mängd olika uppgifter för att överbrygga gapet mellan elevernas konkreta och abstrakta matematiska förståelse. Uppgifterna är olika i sin karaktär med tanke på både arbetsformer och representationer samt växlingar däremellan. Resultaten visar också att det stöd lärarna önskar få av speciallärare i matematik är matematikdidaktiskt stöd och någon att föra didaktiska samtal med, stöd i framplockning av uppgifter, stöd i undervisningssituationen samt större tillgång till konkret material. Studiens resultat och den tidigare forskningen, tyder på att balans mellan flera olika faktorer är centrala för högre prestationer i matematik när det gäller kopplingen mellan elevernas konkreta och abstrakta matematiska förståelse.

Syftet med studien är att undersöka vilka svårigheter gymnasieelever stöter på när de löser uppgifter om räta linjens ekvation, ekvationssystem och förenkling av uttryck. Studien undersöker även hur eleverna klarar av att växla mellan olika representationsformer i matematikuppgifter. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra andraårselever på vård- och omsorgsprogrammet som läser matematik 2a.Resultatet av studien visar att eleverna tycks ha kunskaper för att lösa uppgifterna antingen algebraiskt eller grafiskt, däremot har de stora svårigheter med att omformulera, eller växla, mellan algebraiska och grafiska representationer i uppgifter om räta linjens ekvation.

Diskrepansen mellan inställningen gentemot fysik hos elever på gymnasiet i Europa och Nordamerika och arbetsmarknadens krav på kompetens inom naturvetenskapliga ämnen skapar utmaningar inför framtiden. Inställningen gentemot fysik har visat sig förbättras genom användandet av kollaborativt lärande och representationer. Rapporten syftar till att analysera svenska gymnasieelevers kommunikation i relation till deras identitet som fysiker samt hur de använder olika fysikaliska representationer i en kollaborativ kontext. Datan har insamlats genom gruppdiskussioner där elever tre och tre tillsammans löser kontextrika problem. Det visar sig att den matematiska representationen används frekvent och har en stark ställning i samtalen medan andra representationer som grafer och figurer snarare ses som hjälpmedel för lösningen. Den matematiska representationen ger även upphov till att respondenterna positionerar sig i samtalen som experter. Resultaten stärker tidigare forskningsresultat som påvisar matematikrepresentationens frekventa användning. / The discrepancy between the attitudes that students in upper secondary school has towards physics as a subject in Europe and North America and the labor market requirements of competence in science and technology creates challenges for future generations. The attitudes towards physics have shown to improve when different educational approaches of teaching, such as collaboration and the use of multiple representations have been applied. This report aims to analyse students in Swedish upper secondary schools communication in relation to their physics identity, as well as how they use multiple representations in a collaborative context. To analyse these relations, data has been gathered through group discussionss where students are encouraged to solve context-rich problems collaboratively. My findings shows that the mathematical representation is the most frequently used and also have a dominant position in relation to other representations such as graphs and figures, which are seen predominantly as an aid in forming the solution. When the students in the study utilize the mathematical representation they also tend to position themselves as experts. The findings are in line with previous research which have studied how students use multiple representations.

Internet är en plats där alla kan lära sig. Vem som helst kan publicera vilket digitalt läromaterial som helst. För att säkerställa att ett publicerat material är lämpligt är det viktigt att materialet är utformat på ett pedagogiskt sätt. Det är dessutom viktigt att nyttja de fördelar ett digitalt läromedel har som en konventionell bok inte har. Detta arbete undersöker hur Matteboken presenterar tröskelbegrepp i kursen Matematik 1. I arbetet har tröskelbegreppen på Matteboken analyserats med hjälp utav två didaktiska teorier. Den ena är variationsteorin, vilken handlar om att variera aspekter av ett innehåll för att göra uppenbart vad lärandeobjektet är. Den andra är att använda sig av olika representationer, vilket handlar om att representera ett material på olika sätt för att öka förståelsen av lärandeobjektet. Innehållet har även analyserats utifrån det faktum att det är konstruerat för att läsas på en skärm. Arbetets resultat är att det existerar två tröskelbegrepp inom kursen Matematik 1. Dessa två är funktionsbegreppet och bråkbegreppet. Ett centralt resultat i arbetet är att presentationen av dessa tröskelbegrepp på Matteboken kan förbättras med hjälp utav interaktiva moment, variation och olika representationer. / The Internet is a place where everyone can learn and anyone can publish any digital educational material. To make sure that the published material is adequate, it is important that the material is written with pedagogical support. It is also important to utilize the advantages a digital educational material has over conventional educational material. This paper examines and analyses how Matteboken is presenting threshold concepts in the course Matematik 1. This work is done by conducting literature studies and by analyzing Matteboken's presentation of threshold concepts. The analysis is done using two pedagogical theories. One of them is the theory of variation, explaining how varying certain critical features of a critical aspect is a good way to learn. The other one has to do with representations, utilizing different representations of a learning object to increase the understanding of the object of learning. The material at Matteboken has also been analyzed from the fact that the material is supposed to be read on a screen. The result of the paper is that there exists two threshold concepts in Matematik 1. The concept of a function and the concept of a fraction. The result of the paper indicates that Mattebokens’ presentation of the threshold concepts may be improved using interactive tools, variation and different representations.

Studiens syfte är att undersöka hur elever vid gymnasieålder kommunicerar muntligt respektive skriftligt sitt matematiska tänkande och jämföra om det kan urskiljas distinktion mellan dessa kommunikationssätt. Det undersöktes vilka semiotiska representationer elever väljer att använda och vad dessa används för. Vidare studerades om det finns skillnader i elevers strategival vid de ovannämnda kommunikationssätten och i så fall vilka. I studien deltog fem elever på åk 2 från tre olika program, från två olika gymnasieskolor. Genom en multimodal analys kunde det konstateras att elever använder bilder, naturligt språk, matematiska symboler, layout och pekningar i sin kommunikation. Resultatet tyder på att elever använder olika semiotiska representationer för att redogöra förhållande och sammanhang samt för att illustrera, förklara och organisera lösningen. Dessa används även för att formulera svar på matematiska problem samt motivera svarets rimlighet. Resultatet indikerar att elevers förmåga att kommunicera sitt matematisk tänkande är baserat på deras förmåga att använda de olika semiotiska representationerna. Mångfalden av resultatet tyder också på att det finns variation i hur eleverna tänker kring vad som är viktigt att presentera i sina lösningar. Analysen med hjälp av Lithners ramverk för matematiska resonemang visar tecken på att elever gör liknande strategival oavsett om de kommunicerar skriftligt eller muntligt, men inga generella slutsatser kunde dras.

Tidigare forskning har visat att individer med funktionsnedsättning oftast representeras på ett nedsättande och stereotypt sätt i massmedier. Detta kan i sin tur påverka allmänhetens förståelse för funktionsnedsättning och hur de bemöter funktionsnedsatta individer i det verkliga samhället. Lite forskning har dock bedrivits om hur funktionsnedsättning representeras TV-spel, som är ett medium på frammarsch och som konsumeras av en stor del av jordens befolkning. Syftet med den här uppsatsen är att bidra med att fylla den vetenskapliga kunskapsluckan som finns genom att analysera hur sex karaktärer med olika funktionsnedsättningar representeras i fyra TV-spel. Detta görs utifrån socialkonstruktivistiska perspektiv och två metodologiska paradigm, i närspelning och multimodal kritisk diskursanalys. Resultatet visar att de flesta karaktärerna representeras utifrån sociala konstruktioner om deras specifika funktionsnedsättning. Frekvent förekommande stereotyper om funktionsnedsättning i andra massmedier kunde också kopplas till karaktärerna i TV-spelen. Spelarna av spelen får därmed en övergripande bild av de funktionsnedsatta karaktärerna som avvikande samhällsmedborgare, som i sin tur kan minska möjligheterna för funktionsnedsatta individer att bli inkluderade i samhället. Det konkluderas också att det finns ett behov av mer forskning om hur funktionsnedsättning representeras i TV-spel, men också forskning som undersöker vilken effekt som representationerna kan ha på människorna som spelar spelen.

I ämnet samhällskunskap förekommer visuella representationer, till exempel flödesscheman, som innehåller information som elever i olika grad inte verkar uppfatta. Hur återvinning fungerar är ett ämne som utmanar elever och som kan förekomma visualiserat i flödesscheman i lågstadiet. Ett sätt för lärare att möjliggöra uppfattning av fenomen som utmanar elever är att synliggöra dess kritiska aspekter. Kritiska aspekter av ett flödesschema om samhälleliga fenomen identifierades i ett större forskningsprojekt med äldre elever. Genom att studera hur elever i årskurs 1 och lärare i undervisningssituationer samtalar om ett flödesschema om återvinning resulterade den här studien i ett antal implikationer för hur undervisning kan utformas för att synliggöra dessa kritiska aspekter av flödesscheman, och om aspekternas överförbarhet mellan olika åldrar och ämnesinnehåll.

Matematik ses vara ett av skolans viktigaste ämnen och därmed krävs goda kunskaper för att människan ska förstå och ges möjligheter att förstå samhället vi lever i. Elever behöver se samband mellan begrepp och matematiska symboler för att utveckla en djupare förståelse för matematik. Litteraturstudien kommer att fokusera på hur elevers användning av representationsformer i multiplikationsundervisningen. Studien kommer även lyfta hur växling mellan representationsformer gynnar elevers förståelse för multiplikation. Syftet ska besvaras genom frågeställningarna: Vilka representationsformer används av elever enligt forskning i multiplikationsundervisningen? Hur kan förmågan att växla mellan olika representationsformer gynna elevers förståelse för multiplikation? Litteraturen samlades in i databasen ERIC. De artiklar som användes var internationella. Resultatet visar att det är viktigt att använda flera representationer i multiplikationsundervisning och att växla mellan dem för att elever ska ges möjlighet att utveckla förståelse för multiplikation. Flera studiers resultat menar på att den rektangulära representationsformen är att föredra för att elever ska utveckla kunskap för att multiplikation är två dimensionellt. Vidare visar resultatet att konkreta modeller hjälper elever att se kopplingar mellan det konkreta och matematiska symboler. Användning av modeller som är kopplat till elevens vardag skapar mer engagemang hos eleverna. Studien visar att användning av flera representationsformer parallellt hjälper elever att utveckla en djupare förståelse för multiplikation.

Bakgrund: Att sexualitet anses vara ett känsligt ämne kan ha sin grund i historiens påverkansaspekter till var vi befinner oss idag. Personers med intellektuella funktionsnedsättningar position i samhället har utvecklats från segregering till en del av samhället. Därav är det en utsatt grupp av samhället parallellt med ett tabubelagt område. Den svenska utvecklingen inom sexuella rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar och dess tillgodoseende är trots alla framsteg inte på samma nivå som den danska.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur professionella som arbetar inom LSS - verksamheter uppfattar sina förutsättningar till att främja sexuella rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Metod: För att kunna besvara studiens syfte har sex stycken semistrukturerade intervjuer utförts med professionella från olika LSS-verksamheter. En tematisk analys utfördes för att kunna organisera empirin och få en mer djupgående förståelse för den. Teorin om sociala representationer har använts för att analysera och förstå resultatet av studien.Resultat och analys: Resultatet av studien visade att professionella anser att de har bristande förutsättningar till att främja sexuella rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. De bristande förutsättningarna grundar sig i bland annat okunskap, inaktuell information, personliga värderingar och bristfällig kommunikation vilket påverkar det gemensamma arbetssättet samt en frågeställning om vem som bär ansvaret. Diskussion: Professionella inom LSS-verksamheter behöver förutsättningar för att kunna främja de sexuella rättigheterna för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Detta kan erhållas genom utbildning och kommunikation kring sexualitet för att skapa ett gemensamt arbetssätt, tydligare riktlinjer och acceptans för ämnet. Konfusionen om vem som ska ha ansvaret för utvecklingen kring området påverkar de sexuella rättigheterna för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. / Background: That sexuality is considered to be a sensitive subject may have its basis in history’s influence points to where we are today. People with intellectual disabilities position in society have evolved from segregation to a part of the society. Hence, it is a vulnerable group of the society in parallel with a taboo area. Swedish development in the area of sexual rights for persons with intellectual disabilities and its visibility is not at the same level as the Danish one.Aim: The purpose of this study is to illustrate how professionals working in LSS-organizations perceive their preconditions for encouraging sexual rights for persons with intellectual disabilities.Method: To answer the purpose of the study, six semi-structured interviews were conducted with professionals from different LSS-organizations. A thematic analysis was executed in order to organize the empiricism and gain a deeper understanding of it. The theory of social representations has been used to analyze and understand the results of the study.Results and analysis: The results of the study showed that professionals believe that they have inadequate conditions to encourage the sexual rights of persons with intellectual disabilities. The lack of conditions is based on, among other things, ignorance, outdated information, personal values and inadequate communication which affects the common way of working and a question about who is responsible.Discussion: Professionals in LSS-organizations need preconditions to be able to encourage the sexual rights of people with intellectual disabilities. This can be achieved through education and communication about sexuality to create a common way of working, clearer guidelines and acceptance of the subject. The confusion about who should be responsible for the development around the area affects the sexual rights for people with intellectual disabilities.