Visualiseringar kan vara ett viktigt sätt att stödja elevers lärande inom många ämnen vilket har påvisats genom forskning. Biologin är ett av de ämnena där fokus ligger på läran om livet och livsprocesser vilka är komplexa detaljer som förklaras med hjälp av abstrakta begrepp. Syftet med denna studie är att ta reda på lärarnas erfarenheter kring användning av visualiseringar i biologiundervisningen. Det sociokulturella perspektivet om medierande redskap genomsyrar arbetet. Fyra lärare intervjuades och delade med sig av sina tidigare erfarenheter kring användning av visualiseringar med tanke på begreppsförståelse och ämnesspecifika språk. Genom en fenomenografisk analysmetod framhävdes variationen i lärarnas erfarenheter kring användning av visualiseringar. Studiens resultat visade att visuella representationer är viktiga redskap för elevernas inlärning av begrepp och ämnesspecifika språk.

Pengar som kontanter har minskat under det senaste årtiondet och används idag mindre än tidigare. Tidigare har pengar använts som ett konkret material i matematik­undervisningen. I denna studie studeras hur lärare beskriver sin användning av pengar som konkret material i matematikundervisningen och kompletteras genom en innehållsanalys på tre olika läromedel som är vanligt förekomna i skolans år 1-3. Detta undersöktes via intervjuer och en innehållsanalys. Resultaten visar på att lärare använder sig av pengar som konkret material men att tiobasmaterialet används mer. Läromedlen innehåller både bilder på pengar och enheten kronor. Slutsatser som går att dras från studie är att lärare behöver vara medveten om vilket material man använder och varför man använder det. Det är även viktigt att läraren känna till vilket material som framgår utifrån läromedlen.

Denna studie baseras på en kvalitativ undersökning utifrån en kritisk diskursanalys, och syftar till att bidra med kunskap om interkulturell pedagogik och kompetens i anknytning till bildpedagogik, genom klassrumsobservationer, två lärarintervjuer, och åtta elev intervjuer. Studien handlar om att synliggöra maktstrukturer, som dominans av västerländska traditioner och stereotypiseringar av utomeuropeiska kulturer och länder. Vidare analyseras vårt insamlade material utifrån en postkolonial teori utifrån kopplingar mellan kolonialismens historia och samtida former av rasism och diskriminering, för att ta reda på huruvida det koloniala arvet återskapas i nutid, och hur diskurser kommer till uttryck. Med analytiska verktyg från en postkolonial teori och diskursiv diskriminering synliggör resultatet maktstrukturer, som t.ex. eurocentrismens diskursiva funktioner i bildämnet. Den granskade materialproduktionen visade en dominans av eurocentrismen, som tar sig uttryck i lektionsinnehåll i bildundervisningen, trots läroplanens riktlinjer att motverka rasism och diskrimineringar.

Denna empiriska studie tar sin utgångspunkt i tidigare systematiska litteraturstudie som presenterar lärares och forskares beskrivningar av multimodalitet inom matematik. Syftet i denna aktuella studie är istället att Aktuell studies syfte är att istället beskriva elevers egna upplevelser av en multimodal matematikundervisning. Studiens empiri har samlats in genom elevintervjuer efter två genomförda matematiklektioner, den ena där ett multimodalt arbetssätt tillämpats och den andra där enbart en representation tillämpats. Studien har genomförts på två olika skolor, i en årskurs ett samt en årskurs två och totalt har 16 elever intervjuats. De intervjuade eleverna har bestått av lika delar flickor och pojkar samt hög- och lågpresterande elever för att få en bredd i studiens resultat. Elevintervjuerna har spelats in och transkriberats och vidare analyserats genom en fenomenologisk analysmetod. Genom vald analysmetod identifierades fem olika aspekter av elevernas upplevelser av en multimodal matematikundervisning som presenteras och beskrivs i resultatet; ork, intresse, samarbete, lärande och likvärdighet. Slutsatsen av denna studies resultat är att en multimodal matematikundervisning upplevs som positiv och gynnsam för lärande av eleverna.

Klimatförändringar och säkerhet har gradvis framträtt som en viktig fråga. Klimatsäkerhet har länge förespråkats inom EU men möts av motstånd på grund av ihopkopplandet av klimat och säkerhet. Syftet med denna studie är att studera hur problemrepresentationer inom en kontroversiell fråga som klimatsäkerhet har för effekter på beslutsfattande och konstruktioners påverkan på integrationsprocesser. Utifrån diskursanalytisk metod kunde problemkonstruktionen och dess förändringar följas. Ett flertal konstruktioner och underliggande antaganden framkom, vilket uppvisade ett flertal indikationer. EU:s positionering som global aktör, dess försök till legitimerande av kunskap och sin syn på vem som har ansvaret. Resultaten visar hur konstruktionerna eventuellt kan rättfärdiga och leda till ytterligare integration, på grund av hur man representerar problemen. Analysen bidrar till en bredare förståelse i hur ett problem representeras kan leda till reella effekter.

Den här studien syftade till att få ökad förståelse för hur elever i årskurs fem kan utveckla kvalificerad förståelse om samhällsekonomins komplexa samband med hjälp av ett flödesschema. Studien fokuserade på vilka kritiska aspekter av det samhällsekonomiska systemet som eleverna tycktes urskilja i en lektion som fokuserade detta innehåll. Studien intresserade sig också för vilka moment i undervisningen som syntes möjliggöra förståelse av lärandeobjektet. Fenomenografi och variationsteori tillämpades som övergripande teoretiska perspektiv i studien. Elevernas förmåga att med hjälp av undervisningen kunna urskilja samhällsekonomins kritiska aspekter användes som teoretisk analysverktyg. Materialet bestod av elevernas för- och eftertester samt filmade lektioner. De förra bearbetades och analyserade utifrån vilka kritiska aspekter eleverna tycktes urskilja. Lektionerna analyserades därefter för att få syn på möjliggörande element i undervisningen. Resultatet visade att flera elever utvecklade en mer kvalificerad förståelse av samhällsekonomin genom undervisningen. I analysen av lektionen identifierades sex element som tycktes möjliggörande för eleverna. Explicitgörande av flödespilarna mellan aktörerna, gemensam konstruktion av flödesschemat samt att läraren ställde problematiserande frågor utgjorde några exempel. En slutsats av studien är att även relativt unga elever kan förstå komplexa samband inom samhällskunskapen med hjälp av modeller, men också att undervisningen för att nå fram till alla elever behöver få ta mer tid, / Säger bilden mer än 1000 ord?

Syftet med denna uppsats är att utifrån intervjuer, observationer och en textanalys undersöka språkutveckling och samverkan i förskoleklass och årskurs 1 genom följande forskningsfrågor: Hur ser pedagoger och lärare på förskoleklassens verksamhet och uppdrag utifrån barnets språkutveckling? Hur kan en samverkan påverka kontinuiteten i barnets övergång från förskoleklass? Hur är kontinuitet, samsyn och samverkan framskriven i läroplanens mål och riktlinjer? Resultaten av det empiriska materialet visade att pedagogernas och lärarnas syn på förskoleklassens verksamhet och uppdrag utifrån språkutveckling skiljdes åt på flera sätt. Det saknades en samverkan som bl.a. vid övergången hade kunnat ge pedagoger och lärare en bättre insyn i vad som tidigare gjorts/ska göras gällande elevernas språkutveckling. Då hade det kunnat skapas en kontinuitet där man ser till varje barn och dess förutsättningar och tidigare erfarenheter som på så sätt tas tillvara. Att pedagogerna i förskoleklass kan känna sig osäkra på vad de ska uppnå och att lärarna är stressade på grund av Lgr11, är förståeligt då riktlinjerna i kapitel två inte är tydliga nog med vad pedagogernas uppdrag är och där ett större ansvar läggs på läraren. Min slutsats blir därmed att det inte är utan svårigheter och utmaningar som vi skapar en samverkan mellan två verksamheter, där det finns en samsyn på barnet, dess lärande. Detta kan dels bero på olika föreställningar och attityder, men även på brist av tid och styrning uppifrån. Genom detta arbete är min förhoppning att lyfta frågan om samverkan igen, vars möjligheter vi antagligen redan känner till men som vi behöver bli påminda om. Detta för att vi ska kunna komma fram till ett samarbete där lärandemiljön är anpassad till barnets behov och inte dess ålder, en bro av möjligheter, en samsyn utan några förhinder.

I detta arbete granskas och jämförs svenska och japanska läroböcker genom hela grundskolan med avseende på bråk- och proportionsbegrepp. Syftet är att skapa insikter om vilka skillnader det finns mellan läroböckerna som är viktiga för elevers möjligheter att bättre förstå dessa begrepp, och att ge förslag till förbättrad begreppsbildning i matematikundervisningen. Det finns skillnader mellan svenska och japanska läroböcker angående på vilka sätt ett objekt presenteras och behandlas. I svenska läroböcker sker begreppsbildning i början av ett kapitel som en sammanfattning, och genom att eleverna själva löser uppgifterna. I Japan framförs ett objekt med ett problem, och diskussioner om lösningar visas invävda med begreppsdefinitioner. Generalisering och koppling till vad som behandlats tidigare är viktiga element i japanska läroböcker. / This study analyzes and compares Swedish and Japanese mathematics textbooks through the whole compulsory schools in respect of rational numbers and proportion. The purpose is to give an insight of what important differences there are between the textbooks in order to offer pupils opportunities to acquire better conceptual understanding, and to give some suggestions for the improved conceptual understanding in the mathematics education. Various differences are found in how the textbooks treat an object between Sweden and Japan. In the Swedish textbooks, concepts of an object are presented and summarized in the beginning of a chapter, and tasks in the books play an important role in students’ conceptual understanding. In Japan an object is introduced with a problem, and discussions of the solutions are interwoven with definitions of the concepts. Generalization of the concepts and making connections are essential elements in the Japanese textbooks.

Olsson, Marie (2015). Flickor ska vara söta och snälla. Om barns rätt till sin egen identitet. Förskollärarutbildningen, Malmö högskolaSyftet med denna studie är att belysa vilka normer och värderingar om kön som pedagogerna förmedlar inom förskolans verksamhet. Jag vill lyfta fram detta på grund av egna tidigare erfarenheter som påvisat att pedagogernas bemötande i vardagliga situationer ofta fokuseras på vilket kön barnet har. Det är viktigt att belysa då det kan finnas barn som inte vill vara som alla andra men har svårt att överskrida könsgränserna och utvecklas till en egen individ på grund av påtryckningar av redan anstiftade normer och värderingar.Jag har nyttjat Hirdmans (2001) teorier om genus samt tidigare forskning av Stuart Hall (1997) som beskriver hur normerna förs vidare genom representationer. Studien kommer också att belysa språkbruket i förskolan bland annat via en kontrastiv jämförelse mellan det tyska och svenska språket. Studien är skriven utifrån en kvalitativ metod med individuella intervjuer och videoobservationer, samt egna observationer av förskolans fysiska miljö. Empirin har strukturerats upp i en tematisk analys som blivit indelad efter studiens frågeställningar. Förskolan besöktes under två tillfällen och fyra pedagoger medverkade i studien.Studiens resultat påvisar bland annat att oavsett hur medvetna vi tror att vi är gällande genus så förs representationer av stereotypa normer obemärkt vidare i verksamheten. Detta genom exempelvis bemötande eller berättelser, men även genom språkbruket. Studien belyser att det svenska språket vilar på en maskulin norm, vilket för mig väckte stark nyfikenhet att studera vidare i ämnet.

The number line as a representation at subtraction- A qualitative content analysis of textbooks in mathematic. Number sense has a prominent role in mathematics. It is an ability seen as the basis for the student´s continued development in mathematics. In my work as a teacher it´s a topic that is often discussed in the context of students’ mathematical difficulties. That´s why I found it important to study further. According to two different reports about how the teaching of mathematics in Swedish schools is conducted a large part is devoted to individual work in the book. Taking that into account it´s important to review what it is students face when they work in their textbooks in mathematics. This study is a review of two different base learning materials in mathematics for grades 1-3. The purpose of the review is to describe how mathematics learning materials use the number line in the context of explaining subtraction and to reflect the possibilities for the students to develop number sense. The method used in the study is a qualitative content analysis. The theory behind the study is constructivism together with McIntosh, Reys and Reys (1992) framework about number sense and Thompson´s (1999) way to explain different strategies for mental arithmetic in subtraction. The result of the study shows that the textbooks mostly use the number line within the number range 0-20. The number line is linear and up to twenty it often starts with 0. If it´s used over twenty it only shows the number area the terms of the task are within. The number line mostly shows counting instead of calculating. When the numbers to count with get bigger, algorithms are introduced. One of the reasons for that may be the difficulty to show the size of the amounts with the number line.