Introduction. Stereotypical representations of libraries and librarians in popular culture and media have been a cause of concern for decades. Nevertheless, representations of fictional libraries and librarians in video games have so far been ignored by scholars. This thesis aims at an initial mapping of this uncharted territory.   Method. The two types of source material, fantasy video games and textual productions made by video gamers, were identified through online searches. Various forms of data, such as screenshots, videos and notes, were analysed through qualitative textual analysis. Theory. The thesis is grounded in a social constructionist approach, with central concepts such as representation, stereotype, genre, and thematic and ludic dimensions of video games, mainly derived from cultural studies, media studies and game studies.    Analysis. Textual analysis was carried out focusing on (1) the form and function of libraries; (2) the appearance, personality and actions of librarians and their relations to library users, and (3) the significance of genre. Several themes were identified, such as the library as a romantic meeting place and a source of information about the video game world. Conclusion. Representations are often influenced by genre. For example, libraries tend to be reduced to resource generators in strategy games. While librarians are portrayed with fantasy features such as tentacles and green skin, the female librarian stereotypes dominating the media landscape today, the ”old maid” and the ”sexy librarian”, are clearly present in video games. Male librarians are more varied however, and the often referred to feminine librarian is not prevalent. Video gamers reproduce stereotypical images of librarians as angry, shushing and – in the case of female librarians – sexually attractive. Paper type. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i den sociokulturella och sociosemiotiska teorin undersöka hur sex stycken lärare i årskurs 1–3 resonerar kring visuella representationers agens i svenskundervisning och hur de menar att deras undervisning om visuellt meningsskapande ser ut. Tidigare forskning beskriver ett komplicerat förhållande till de visuella representationernas funktion i svenskundervisningen, de beskrivs både som ett tillägg och som ett viktigt redskap för lärande. Studien är genomförd genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där elevtexter som informanterna tagit med sig har fungerat som utgångspunkt i samtalen. Empirin analyserades genom tematisk innehållsanalys med våra forskningsfrågor som kategorier. Resultatet visar hur de olika informanterna förhåller sig till visuella representationer i undervisningen och det framgår en skillnad mellan hur lärare talar om de visuella representationernas agens i förhållande till olika ämnen. Resultatet visar även att informanterna finner att de visuella representationernas funktion är viktig på lågstadiet och något som tillskrivs hög agens, men att hur de talar om dem är komplext.

I detta arbete undersöks ljudlandskaps berättande förmåga. En jämförelse mellan upplevda inre mentala bilder hos lyssnare till två slags ljudberättande genomfördes (ljudlandskap och tillagd berättarröst). I tidigare forskning har inre bildframställning korrelerat med engagemang, uppmärksamhet och andra variabler kopplade till inlevelse eller behållning av texter eller ljudmedia. Inför den kvantitativa studien togs två ljudartefakter (ljudlandskap och tillagd berättarröst) samt en webbenkät fram. Resultaten i studien bekräftar tidigare forskning, de ställda frågorna kring inre bilder har en hög intern konsistens. Utöver detta tyder resultaten på att gruppen som lyssnade på ljudkompositionen innehållandes berättarrösten upplevde både fler och mer levande inre bilder. Det gick också att se en större spridning bland svarsvärdena för de som lyssnade på endast ljudlandskapen. Att döma av en öppet ställd fråga, upplevde samtidigt de två grupperna likartade inre bilder. En kvalitativ ansats saknas i stort i detta arbete. Med en triangulering av data i form av exempelvis intervjuer hade eventuella nyanser i lyssnandet av de undersökta berättandeformerna kunnat tydliggöras.

Detta självständiga arbete i fördjupningsämnet matematik utgör dels en kunskapsöversikt och dels en empirisk forskningsstudie med utgång i forskningsområdet matematisk begreppsförståelse och matematisk problemlösning och vänder sig i första hand till yrkesverksamma lärare och lärarstuderande. Den producerade kunskapsöversikten är huvudsakligen baserad på forskning som belyser och problematiserar elevers begreppsliga inlärning i samband med matematisk problemlösning. Den centrala frågeställningen som den empiriska forskningsstudien ämnar utreda är Vilken påverkan har begreppsträning på elevers matematiska problemlösningsförmåga? Forskningsstudiens deltagare utgör sju matematikstuderande gymnasieelever och det empiriska materialet (empirin) som dessa deltagare har producerat utgör begreppskartor och lösningsförslag med tillhörande reflektionstext. Två olika analysverktyg som är förankrade i tidigare forskning om begreppsliga representationer och aspekter av två konstruktivistiska vetenskapsteorier tillämpas vid kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av forskningsstudiens empiriska material. Den empiriska forskningsstudiens resultatanalys utgör huvudsakligen en kvantitativ poängbedömning av deltagarnas konstruerade begreppskartor och en kvalitativ bedömning av deltagarnas producerade lösningsförslag med tillhörande reflektionstext. Av den bedrivna forskningsstudiens resultatanalys framgår det att en god förmåga att tillämpa matematikbegrepp vid matematisk problemlösning förutsätter en god förmåga att under begreppsträning beskriva förhållandet mellan motsvarande matematikbegrepp. Vidare tyder studiens resultatanalys på att förmågan att under begreppsträning översätta mellan olika uttrycksformer för att representera matematikbegrepp innebär en god kommunikationsförmåga vid matematisk problemlösning. Avslutningsvis utmynnar diskussionsavsnittet i förslag på hur den empiriska forskningsstudiens resultatanalys via framtida forsknings- och utvecklingsarbeten kan bidra till att nya och effektiva bedömningsverktyg implementeras i matematikundervisningen. / This independent project in the major subject mathematics constitutes partly a knowledge review and partly an empirical research study based on the research area of mathematical conceptual understanding and mathematical problem solving and is primarily aimed at teachers and teacher students. The knowledge review produced is mainly based on research that elucidate and problematizes students’ conceptual learning in conjunction with mathematical problem solving. The main question that the empirical research study aims to investigate is What influence does conceptual training in have on students’ mathematical problem solving ability? The participants in the research study constitute seven mathematics students in upper secondary school and the empirical material (empirical evidence) that these participants have produced constitutes concept maps and solution proposals with associated reflection text. Two different analysis tools that are rooted in previous research on conceptual representations and aspects of two constructivist science theories are applied to qualitative and quantitative content analysis of the empirical material of the research study. The empirical research study’s result analysis constitutes mainly a quantitative score assessment of the participants’ constructed concept maps and a qualitative assessment of the participants’ produced solution proposals with associated reflection text. The result analysis of the conducted research study shows that a good ability to apply mathematical concepts in mathematical problem solving requires a good ability to describe the relationship between the corresponding mathematical concepts during concept training. Furthermore, the result analysis of the study indicates that the ability to translate between different forms of expressions to represent mathematical concepts during concept training means a good communication ability in mathematical problem solving. Lastly, the discussion section culminates in suggestions on how the empirical research study’s result analysis through future research and development projects can contribute to the implementation of new and effective assessment tools in mathematical education.

Missbruksproblematik är ett globalt samhällsproblem som kräver insatser, särskilt från verksamheter som socialtjänsten. Missbruk i kombination med psykisk ohälsa är komplextoch utmanande för individen. Det innebär att socialsekreterare, vårdpersonal och behandlare behöver samverka för att uppnå effektiv behandling. Studien syftar till att förstå socialsekreterares och behandlares upplevelser av samverkan, gällande klienter som lider av dubbbelproblematik i form av psykisk ohälsa och missbruk. Detta är en kvalitativ studie som använder sig av sociala representationer, handlingsutrymme och makt som teoretiska utgångspunkter. Genom sju semistrukturerade intervjuer samlades data in för att vidare analyseras utifrån de teoretiska utgångspunkterna i den tematiska analysen.Resultatet visar att de intervjuade socialsekreterarna och behandlarna upplever att samverkan är hjälpsam och nödvändig för personer med missbruk och dubbelproblematik. Trots detta framhålls det svårigheter med samverkan när yrkesverksammas åsikter kring insatser skiljer sig åt. Det framkommer otydligheter gällande ansvarsområden, där socialsekreterare och behandlare upplever att klienter flyttas mellan psykiatrin och socialtjänsten. Det visar även att socialsekreterare upplever hinder inom ansvarsområden vid början av ärendet, medan behandlare uttrycker liknande utmaningar under pågående behandling. Resultatet visar att behandlares handlingsutrymme verkar vara mer flexibelt än socialsekreterares vid val av metoder och strategier. Några faktorer som påverkar socialsekreterarnas handlingsutrymme är ekonomiska ramar, politiska begränsningar och brist på resurser. Avslutningsvis lyfter studien i sin helhet förståelsen för hur samverkan kan påverkas av olika faktorer, men även hur det kan påverka yrkesverksammas möjligheter att hjälpa klienter. / Substance abuse is a global societal issue that requires efforts, especially from social services. Substance abuse in combination with mental illness is complex and challenging for the individual. This means that social secretary, therapists and psychiatry need to cooperate to achieve effective treatment. The study aims to understand social workers and therapist experience of collaboration regarding clients who suffer from co-morbidity in form of mental illness and addiction. This is a qualitative study that utilizes social representations, space for action and power as theoretical foundations. Through seven semi-structured interviews. data is collected and further analyzed based on the theoretical foundations in thematic analyses.The results indicate that the interviewed social workers and therapists perceive collaboration as helpful and necessary for individuals with substance abuse and co-morbidity. Although, it appears difficulties with collaboration when professionals have differing opinions on interventions. Difficulties in collaboration are highlighted regarding responsibilities where social workers feel that clients are shifted between psychiatry and social services. The study's results showed that therapists appear to have more flexible space for action than social workers in choosing methods and strategies. Some factors affecting social workers' space for action are financial constraints, political limitations and lack of resources. In conclusion, the study highlights overall understanding of how cooperation can be influenced by various factors but also how it can impact the roles of professionals.

Men's violence against women is a constant problem in today’s society but is mainly looked upon from the perspective of victims of the violence. This essay aims to widen the perspective and look at the perpetrators as the cause of the problem. From a comparative perspective this essay aims to analyze the social service’s municipal guidelines for the work with perpetrators of intimate partner violence. This will be done through a thematic document analysis. The essay uses Carol Bacchi's theory “What’s the problem represented to be?” alongside prior research to analyze social service’s written documents on how to work with perpetrators of intimate partner violence and its representation. The lack of existing research on successful work methods makes it hard to get a complex idea of the problem and its significance, which this study hopes to expand. The work with perpetrators is vital in the fight against men's violence against women. Overall, our conclusion is that solutions to the problem are determined by how the problem is represented. Meaning, men’s violence against women needs more attention in the guidelines for it to ever see an end.

This study draws attention to how teachers view and reason about ethics education in social studies. Based on the Social representation theory, the study aim to answer questions about the content and themes which are expressed in the teachers' conversations about ethics education. The study also wants to emphasize the communicative resources used by participants when they create a common understanding of ethics education. The study's empirical data consists of six focus groups interviews with teachers working with student in school year 4-6. Teachers in three teams (a total of 13 teachers) met at two occasions to talk about ethics education in social studies. The result from the analysis is presented in three parts. The first part draws attention to teachers' social representations of ethics education in social studies. Four social representations were found and they consist of teachers' ideas about content, methods and strategies, and the purpose and goals and difficulties in ethics education. The second part shows that the teachers express three social representations of how ethics education is related to, religious education, social studies and the school's overall mission. The analysis shows that ethics education is an important part of the religious education but also other subjects in social studies and the school's overall mission. The third part draws attention to the communicative resources that teachers use to create a common understanding of ethics education. Examples of communicative resources used in the conversations is teaching materials, national tests, the curriculum and their own teacher education. / Lärare i den svenska grundskolan har i uppdrag att utveckla elevers kunskaper om och i etik. Studien syftar därför till att undersöka hur lärare, som undervisar i skolåren 4–6, samtalar om etikundervisning i de samhällsorienterande ämnena med särskilt fokus på religionskunskap. Teorin om sociala representationer har utgjort både teoretisk utgångspunkt och analysverktyg i studien. Empirin består av fokusgruppsintervjuer med tre arbetslag med lärare som samtliga undervisar i de samhällsorienterande ämnena. Analysen visar att det i lärarnas samtal framträder fyra sociala representationer av etikundervisning; etikundervisning som fostran i socialt samspel, etikundervisning som demokratifostran, etikundervisning som värde- och dygdetisk fostran och etikundervisning som utveckling av etiskt tänkande. Dessa sociala representationer består av lärares didaktiska idéer om undervisningens syfte, metoder och strategier, innehåll samt svårigheter. Analysen visar vidare att det i lärarnas samtal framträder tre sociala representationer av hur etikundervisning relaterar till de samhällsorienterande ämnena och skolans övergripande uppdrag. Dessa är; etikundervisning har en naturlig plats i religionskunskap, etikundervisning är en viktig del i alla samhällsorienterande ämnen och etikundervisning pågår dagligen i den praktiska verksamheten. Det tycks som om etik är ständigt aktuellt men sällan är det primära undervisningsinnehållet. I samtalen framträder också de kommunikativa resurser som lärarna använder för att skapa en gemensam förståelse av etikundervisning. Exempel på kommunikativa resurser som används i samtalen är; läroplan, nationella prov, läromedel, forskning och kunskap från utbildning. / Helena Anderström har sedan 2002 arbetat inom grundskolan med undervisning i de samhällsorienterande ämnena. Hon är nu verksam vid lärarutbildningen i Jönköping. Lärares samtal om etik - Sociala representationer av etikundervisning på mellanstadiet inom ramen för samhällsorienterande ämnen är hennes licentiatuppsats. Lärares samtal om etik – Sociala representationer av etikundervisning på mellanstadiet inom ramen för samhällsorienterande ämnen Lärare i den svenska grundskolan har i uppdrag att utveckla elevers kunskaper om, av och i etik. Studien syftar därför till att undersöka hur lärare, som undervisar i skolåren 4–6, samtalar om etikundervisning i de samhällsorienterande ämnena med särskilt fokus på religionskunskap. Teorin om sociala representationer har utgjort både teoretisk utgångspunkt och analysverktyg i studien. Empirin består av fokusgruppsintervjuer med tre arbetslag med lärare som samtliga undervisar i de samhällsorienterande ämnena. Analysen visar att det i lärarnas samtal framträder fyra sociala representationer av etikundervisning; etikundervisning som fostran i socialt samspel, etikundervisning som demokratifostran, etikundervisning som värde- och dygdetisk fostran och etikundervisning som utveckling av etiskt tänkande. Dessa sociala representationer består av lärares didaktiska idéer om undervisningens syfte, metoder och strategier, innehåll samt svårigheter. Analysen visar vidare att det i lärarnas samtal framträder tre sociala representationer av hur etikundervisning relaterar till de samhällsorienterande ämnena och skolans övergripande uppdrag. Dessa är; etikundervisning har en naturlig plats i religionskunskap, etikundervisning är en viktig del i alla de samhällsorienterande ämnena och etikundervisning pågår dagligen i den praktiska verksamheten. Det tycks som om etik är ständigt aktuellt men sällan är det primära undervisningsinnehållet. I samtalen framträder också de kommunikativa resurser som lärarna använder för att skapa en gemensam förståelse av etikundervisning. Exempel på kommunikativa resurser som används i samtalen är; läroplan, nationella prov, läromedel, forskning och kunskap från utbildning.

Denna studie undersöker hur samverkan upplevs fungera mellan skola, socialtjänst och Barn-och ungdomspsykiatri (BUP) som möter barn med psykisk ohälsa i samverkansmöten. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med två skolkuratorer, två socialsekreterare samt två kuratorer från BUP. Empirin har analyserats med innehållsanalys och har därefter tolkats genom Sociala representationer och Institutionell teori. Resultatet består av kategorierna Möjligheter med samverkan, Svårigheter med samverkan, Ansvarsfördelning, Sätt att främja samverkan och sist Sociala representationer. Resultatet visade att det som fungerade bra med samverkan var att det fanns tydliga rutiner och ansvarsområden samt att aktörerna lärde sig om varandras professioners sätt att tänka utifrån deras olika kompetenser. Resultatet visade att det inte existerade någon maktobalans mellan professionerna men att det kunde förekomma i deras handlingsförmåga. Det som kunde påverka samverkan negativt var resurshinder inom de olika organisationerna. Intervjupersonernas synsätt om varandra var positivt i övergripande bemärkelse och det framkom att det fanns åsikter om varandra som påverkade samverkan positivt. Slutsatsen är att samverkan genom samordnad individuell plan (SIP) haft en positiv utveckling för samverkan, då den gett möjlighet att träffas och få kännedom om varandras organisationer, kompetenser och ansvarsområden. Aktörernas olika organisatoriska förutsättningar ledde ofta till att det uppstod olika tolkningar om hur ett socialt problem skulle tolkas och lösas, vilket bidrog positivt till en helhetsbild av en klients situation. / This study aims to investigate how the collaboration between Social services, Child and adolescent psychiatry (BUP) and School are being perceived regarding children with mental ill-health. The study is based upon six semi-structured interviews with two school social workers, two social service workers and two counselors from BUP. The results has been analysed with content analysis and thereafter interpreted through Social representations and Institutional theory. The emerging categories were: Possibilities with collaboration, Difficulties with collaboration, Responsibility distribution, Ways to improve collaboration and Social representations. The results showed that what was perceived as a positive collaboration was distinctive routines, clear areas of responsibility and to learn about each of the professions way of thinking, as they have different expertise. The results also showed that it did not exist a balance of power, but that it could affect their professional ability to act. What could affect the collaboration negatively was the difficulty of resource management within the organizations. The view the participants had of each other was generally positive, and it did exist thoughts of each other in some way affecting the collaboration. The conclusion is that collaboration through Specialized individual plan (SIP) has had a positive effect, as it has given the opportunity for professionals to meet and get knowledge about each other’s organizations, competences and areas of responsibility. The participants different organizational conditions often led to different interpretations on how a social problem should be interpreted and solved, which contributed positively to an overall picture regarding a client’s situation.

Studien består av en undersökning om hur islam och muslimer representeras i svenska opinionsbildande artiklar online under september 2018. Undersökningen avser att studera hur och inom vilken kontext islam, muslimer och muslimska fenomen diskuteras och framställs. Studien visar på att representationerna av muslimer och islam samt att muslimska fenomen diskuteras genomgående ur politiska kontexter där muslimer och islam sammankopplas med samhällsutmaningar.

<p>The essay's aim was to see which attitudes county council's and municipality representatives had about themes like: collaboration and competence in the work around double diagnosed persons. Its objective was to zero in on the attitudes of the representatives regarding a coallocated collaboration project in Stockholm. Also, it sought to find out what attitudes the representatives had about the other representatives attitudes concerning the above mentioned themes. A number of attitudes were presented during the qualitative interviews with the representatives, highlighting which attitudes seemed strongest. Then the interviews were analyzed using meaning condensation and then set against the theory of social representations.</p><p>The analysis showed that before work with the target group starts, there’s a need for synchronization of the different representatives involved in the collaboration project. It would help bridge those organisations existing cultural differences, which otherwise, creates conflicts within the personnel group. Lastly, the analysis also indicated that the majority of the county council's representatives were in a weak position vis-à-vis the municipality representatives. However, when it comes to the double diagnosed group, it came to the attention of everyone involved in the project that collaboration is critically important.</p>