Syftet med studien är att undersöka om socialsekreterares bedömningar vid orosanmälningar kring unga påverkas av om den unga har en ADHD-diagnos eller inte. Hypotesen var att socialsekreterares bedömningar kring behov av omedelbart skydd, skäl till oro för den unge, om utredning ska inledas eller inte samt identifierade risk- och skyddsfaktorer skiljer sig åt beroende på om den unge har en ADHD-diagnos eller inte. En kvantitativ vinjettundersökning med tillhörande enkätfrågor genomfördes. Två vinjetter utformades med den enda skillnaden att i den ena vinjetten fanns det information om att ungdomen har en ADHD-diagnos. Sammanlagt besvarade 86 socialsekreterare för barn och/eller unga undersökningen, 42 besvarade vinjetten med ADHD och 44 besvarade vinjetten utan ADHD. Resultatet visar statistiskt signifikanta skillnader i socialsekreterares bedömningar gällande fem orosområden (beteendeproblematik hos ungdomen, psykisk ohälsa hos ungdomen, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning hos ungdomen, ungdomens förmåga att klara sig själv samt fysisk eller psykisk funktionsnedsättning hos mamman) och en riskfaktor (mammans alkoholanvändning) beroende på om ungdomen har ADHD-diagnos eller inte. Det påvisades inga statistiskt signifikanta skillnader i bedömningarna när det gäller omedelbar skyddsbedömning, förhandsbedömning eller uppmärksammade skyddsfaktorer. Resultaten diskuteras i relation till om socialsekreterarnas kunskap om ADHD, sociala representationer om ADHD och stereotyper om ADHD har påverkat resultaten. Resultatet från denna studien kan bidra till diskussionen om ADHD i social barnavård samt kan användas för att öka medvetenheten hos socialsekreterarna kring hur de hanterar bedömningar av ungdomar med ADHD-diagnos, för att främja att bedömningar fattas på reella grunder. Resultatet skulle också kunna utgöra en grund för vidare forskning exempelvis genom kvalitativa studier på området för att få en djupare förståelse och synliggöra orsakerna till skillnaderna mellan vinjetterna. / The purpose of this study was to examine social workers’ assessments regarding a notification of concern of adolescents are affected by whether the adolescent have an ADHD diagnosis or not. The hypothesis was that social workers’ assessments of need of immediate protection, reason for concern for the adolescent, whether an investigation should be initiated or not and their identification risk and protection factors differ depending on whether the adolescent has an ADHD diagnosis or not. A quantitative vignette survey with associated questionnaire was conducted. Two vignettes were designed with the only difference that in one vignette there was information that the adolescent has an ADHD diagnosis. Altogether, 86 social workers handling investigations of children and/ or young persons, participated in the study, whereof 42 handled the vignette with ADHD and 44 the vignette without ADHD.  The result shows statistically significant differences in social workers’ assessments regarding five areas of concern (behavioral problems in the adolescent, mental illness in the adolescent, physical or mental disability in the adolescent, the adolescent’s ability to cope with herself and physical or mental disability in the mother) and one risk factor (mother's alcohol use), depending on whether the adolescent has ADHD diagnosis or not. There were no statistically significant differences in assessments regarding immediate protection assessment, preliminary assessment or identified protection factors. The results are discussed in relation to whether social workers´ knowledge about ADHD, social representations of ADHD and stereotypes of ADHD may have influenced the results. The results of this study can contribute to the discussion on ADHD in social childcare and can be used to raise awareness among social workers´ about how they handle assessments of adolescents with ADHD diagnosis in order to promote that assessments are made on real grounds. The result could also provide a basis for further research, for example through qualitative studies in the field, in order to gain a deeper understanding and to highlight the causes of the differences between the vignettes.

I denna studie undersöker vi matematiklärares olika synsätt utifrån deras erfarenheter kring visuella representationer och aspekter av bråk. Lärare intervjuades om en uppsättning problem som deras elever fick lösa, vilka var de metoderna som användes. Vi undersöker därav även om det finns några samband mellan klassresultaten och matematiklärarnas olika synsätt. Tre olika teorier användes som ramverk vid både metodövervägandet och analysen; Fyra utvecklingsstadier vid inlärning med representationer, fem aspekter av bråk och pedagogical content knowledge. Resultaten visar att det finns likheter och skillnader i deltagande lärares synsätt. Några likheter var att alla deltagande lärare finner visuella representationer att vara ett användbart hjälpmedel vid utveckling av elevers förståelse samt att de alla uttrycker en större bekantskap med aspekten del-helhet jämfört med de övriga aspekterna. Några skillnader mellan lärarnas synsätt var att de har olika inställningar till huruvida bråk uppfattas som svårt för eleverna men också i vilken utsträckning visuella representationer ska användas i årskurs 9. Vid analys av klassresultaten finner vi några samband där eleverna har svårare för uppgifter med areamodeller som inte är indelade i lika stora delar, uppgifter med tallinjer och uppgifter där eleverna ska uttrycka sig med ord. Lärarnas kommentarer till detta är att eleverna saknar förståelse för den matematik som ska användas och att eleverna på så sätt använder en felaktig metod. Lärarna kommenterar även att vissa uppgifter i studien kräver en större begreppsförståelse vilket påverkar elevernas resultat på uppgifterna. / In this study we examine mathematics teacher’s verity in their reasoning and their different perspectives about visual representations and sub-constructs of fractions. Teachers were interviewed about task that their students solved, which were the methods used in this study. Therefor we also examine if there are any correlations between the teacher’s different perspectives of visual representations and the classes results on fraction tasks. The study was based on three theoretical frameworks; Four stages through the use of representations, five sub-constructs of fraction and pedagogical content knowledge. The methodological consideration and analysis were based on these theories. The result showed that there were some similarities and differences in the teacher’s reasoning. A similarity was that all participated teachers found visual representations as a helpful tool when teaching fractions for student’s conceptual understanding. Another similarity was that all teachers were more familiar with the part-whole sub-construct than the other subconstructs of fraction. Some differences in the teacher’s reasoning were if they found fraction difficult or not for the students and in which extent visual representation should be used in the ninth grade. When the class results were analyzed some connections were found. Student have difficulties with tasks where area models are not equaled partitioned, with tasks related to number lines and to tasks were the students must change from a visual to a textual representation. According to the teachers comments these difficulties accurse due to that the students lacks a curtain mathematical understanding that is required when solving these tasks. This leads to the use of an inaccurate method. The teacher’s also comments that some tasks in this study requires a higher conceptual understanding which affects the classes’ results.

<p>The opinion of social workers towards their work with children and young persons was</p><p>studied in this essay. Even their point of view with reference to the term the child’s best</p><p>interest has being considered and special focus was laid on the social workers attitudes</p><p>towards media coverage and its criticism towards their work. A qualitative approach was used</p><p>consisted of six interviews. The theoretical frameworks were based on the theory about</p><p>freedom of action and the theory of social representations. Our result showed that almost all</p><p>of the interviewees felt a relatively high freedom of action in their work within the framework</p><p>of the law and other policies and that despite the difficulties this can imply, they still enjoy</p><p>working with this target group. Concerning the term the child’s best interest, all of</p><p>interviewees said that it is very good that it exists but that it is also difficult to define since it</p><p>depends on whom one asks. Nearly all of the social workers thought that media coverage is</p><p>one-sided and very negative.</p>

The opinion of social workers towards their work with children and young persons was studied in this essay. Even their point of view with reference to the term the child’s best interest has being considered and special focus was laid on the social workers attitudes towards media coverage and its criticism towards their work. A qualitative approach was used consisted of six interviews. The theoretical frameworks were based on the theory about freedom of action and the theory of social representations. Our result showed that almost all of the interviewees felt a relatively high freedom of action in their work within the framework of the law and other policies and that despite the difficulties this can imply, they still enjoy working with this target group. Concerning the term the child’s best interest, all of interviewees said that it is very good that it exists but that it is also difficult to define since it depends on whom one asks. Nearly all of the social workers thought that media coverage is one-sided and very negative.

Syftet med studien var att ta reda på vilka strategier elever väljer när de ska lösa ett matematiskt problem. Vi genomförde en observation och nio individuella intervjuer med elever i årskurs 3. De fick lösa ett matematiskt problem som observerades. Utifrån elevernas lösningar genomförde vi sedan intervjuer för att ta reda på vilka strategier de valt att använda för att lösa problemet. Resultatet av elevernas lösningar visade på flera olika lösningsstrategier. Dessa delades in i yttre och inre representationer. Strategier som bilder, grafiska framställningar och matematiska symboler (siffror) hör till de yttre representationerna, då de består av konkreta bilder som eleverna måste se framför sig på papper när de löser matematiska problem. Huvudräkning, automatiserad kunskap och ”tänkande” är samtliga strategier som tillhör de inre representationsformerna. Med inre representationer menar vi det som sker i huvudet, det eleverna inte behöver se framför sig för att kunna lösa problemet. Vi fann att elevlösningarna innehöll kombinationer av flera olika strategier. Vilken eller vilka strategier eleven än väljer till sin problemlösning är det oundvikligt att använda sig av någon form av inre representationsform, för att tänka måste alla göra oberoende av vilken lösningsstrategi som väljs och hur duktiga problemlösare eleverna än är. När eleverna är unga kan det vara svårt och ovant för dem att skriftligt redovisa hur lösningsprocessen gått till. Därför måste vi lärare ha tid att sätta oss in i hur eleven tänker för att kunna bygga vidare undervisningen utifrån den enskilde individens behov. / The purpose of the study was to discern which strategies pupils employ when they solve a mathematical problem. We carried through one observation and nine individual interviews with pupils in school year 3. They were asked to solve a mathematical problem, which was observed. On the basis of the pupils’ solutions, we carried out interviews in order to determine which strategies they chose to employ. The outcome of the pupils’ solutions showed several problem solving strategies. These were divided into external and internal representations. Strategies such as pictures, graphs and mathematical symbols (numerals) are external representations, as they consist of concrete pictures that the pupils must see in front of them on a paper when solving mathematical problems. Mental arithmetic, automated knowledge and “thinking” are all strategies that belong to internal modes of representation. With internal representations, we mean what happens inside our heads – what pupils need not see in front of them in order to solve a problem. We found that the pupils’ solutions contained combinations of several different strategies. Irrespective of which strategy or strategies the pupil choose in his or her problem solving, it is inevitable to use some variety of internal representations; everyone has to think, regardless of the strategy chosen and the problem solving skills of the pupil. When pupils are young, it may be difficult for them to present the flow of their problem solving processes in writing. Consequently, as teachers we must have time to familiarize ourselves with how the pupil thinks in order to develop our teaching on the basis of the needs of the individual pupil.

<p>Syftet med studien var att ta reda på vilka strategier elever väljer när de ska lösa</p><p>ett matematiskt problem. Vi genomförde en observation och nio individuella</p><p>intervjuer med elever i årskurs 3. De fick lösa ett matematiskt problem som</p><p>observerades. Utifrån elevernas lösningar genomförde vi sedan intervjuer för att</p><p>ta reda på vilka strategier de valt att använda för att lösa problemet. Resultatet av</p><p>elevernas lösningar visade på flera olika lösningsstrategier. Dessa delades in i</p><p>yttre och inre representationer. Strategier som bilder, grafiska framställningar och</p><p>matematiska symboler (siffror) hör till de yttre representationerna, då de består av</p><p>konkreta bilder som eleverna måste se framför sig på papper när de löser</p><p>matematiska problem. Huvudräkning, automatiserad kunskap och ”tänkande” är</p><p>samtliga strategier som tillhör de inre representationsformerna. Med inre</p><p>representationer menar vi det som sker i huvudet, det eleverna inte behöver se</p><p>framför sig för att kunna lösa problemet. Vi fann att elevlösningarna innehöll</p><p>kombinationer av flera olika strategier. Vilken eller vilka strategier eleven än</p><p>väljer till sin problemlösning är det oundvikligt att använda sig av någon form av</p><p>inre representationsform, för att tänka måste alla göra oberoende av vilken</p><p>lösningsstrategi som väljs och hur duktiga problemlösare eleverna än är. När</p><p>eleverna är unga kan det vara svårt och ovant för dem att skriftligt redovisa hur</p><p>lösningsprocessen gått till. Därför måste vi lärare ha tid att sätta oss in i hur</p><p>eleven tänker för att kunna bygga vidare undervisningen utifrån den enskilde</p><p>individens behov.</p> / <p>The purpose of the study was to discern which strategies pupils employ when they solve</p><p>a mathematical problem. We carried through one observation and nine individual</p><p>interviews with pupils in school year 3. They were asked to solve a mathematical</p><p>problem, which was observed. On the basis of the pupils’ solutions, we carried out</p><p>interviews in order to determine which strategies they chose to employ. The outcome of</p><p>the pupils’ solutions showed several problem solving strategies. These were divided</p><p>into external and internal representations. Strategies such as pictures, graphs and</p><p>mathematical symbols (numerals) are external representations, as they consist of</p><p>concrete pictures that the pupils must see in front of them on a paper when solving</p><p>mathematical problems. Mental arithmetic, automated knowledge and “thinking” are all</p><p>strategies that belong to internal modes of representation. With internal representations,</p><p>we mean what happens inside our heads – what pupils need not see in front of them in</p><p>order to solve a problem. We found that the pupils’ solutions contained combinations of</p><p>several different strategies. Irrespective of which strategy or strategies the pupil choose</p><p>in his or her problem solving, it is inevitable to use some variety of internal</p><p>representations; everyone has to think, regardless of the strategy chosen and the</p><p>problem solving skills of the pupil. When pupils are young, it may be difficult for them</p><p>to present the flow of their problem solving processes in writing. Consequently, as</p><p>teachers we must have time to familiarize ourselves with how the pupil thinks in order</p><p>to develop our teaching on the basis of the needs of the individual pupil.</p>

Men's violence against women is a serious social problem and an obstacle to the realisation of women's rights. In Sweden, approximately a fifth of the population, has at some time in their lives, been subjected to domestic violence. It is estimated that about 80 percent of the violence is not reported. The aim of this study is to analyse the discourse representations of domestic violence and violence in the name of honour, in two different Swedish reports. (Eva Lundgren, Captured Queen- Men’s violence against women in “equal” Sweden – a prevalence study and Domestic violence - A public health issue by Carin Götblad, national coordinator on domestic violence). The investigation is based on a discourse analysis with postcolonial feminist theory as the theoretical framework. This study shows that a discursive representation of domestic violence in a Swedish context and violence in the name of honour has resulted in the construction of Swedish and non-Swedish violence. Stereotypical presentations describe the Swedish perpetrator in terms of social problems, addiction, aggression problems, alcoholism or non-Swedish ethnicity. Violence in the name of honour is derived from an honour-based culture while a Swedish perpetrator deviates from a Swedish gender equality culture. The Swedish gender equality discourse and media representations of domestic violence may be causing difficulties for the victims to identify themselves as abused. This study suggests that violence against women should be understood as a side effect of a patriarchal gender system created by ideological, national, ethnic and racial power structures.

Avhandlingen syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. Enligt teorin om sociala representationer är folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet något som skapas socialt och förändras beroende på deltagarnas erfarenheter av högskola och universitet. Avhandlingen syftar också till att undersöka dessa sociala representationers ursprung och framväxt, liksom om de har påverkats av andra sociala representationer exempelvis dem om folkhögskolans särart. För att identifiera folkhögskole­deltagarnas sociala identitet och sociala representationer har jag använt mig av empiriska data insamlat genom fria associationer och intervjuer med folkhögskoledeltagare och före detta folkhögskoledeltagare. För att undersöka representationernas ursprung har jag genomfört en dokument­studie på folkhögskolelärarnas tidskrift. Resultaten visar att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav. Dessa båda idéer förklarar varför olika sociala identiteter och olika sociala representa­tioner existerar bland folkhögskoledeltagarna. Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till representationer om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till representationer om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som mål. / The thesis aims to investigate folk high school participants’ social representations of university. According to the theory of social representa­tions, folk high school participants’ social representations of university are created socially and change depending on their experiences of university. The thesis also aims to investigate the origins of these social representations and how they have developed over time, as well as whether and how these rep­resent­ations have been affected by other social representa­tions, such as those of the distinctive character of folk high school. In order to identify folk high schools participants’ social identities and social rep­resenta­tions, I have made use of empirical data collected through free associa­tions and interviews with folk high school participants and former folk high school participants. To discover the origin of the representations and how they developed over time, I conducted a document study of an important folk high school teacher magazine. The results show that throughout the history of folk high schools, the institution has remained true to two basic ideas. These two fundamental ideas explain why different social identities and different representa­tions exist among the participants. The idea of folk high school as something different and special, leads to representations of folk high school as an alternative to other forms of education and to representations of university as some­­thing unlike folk high school. The second idea – that folk high school must adapt to the surrounding community – leads to representations of folk high school as a second chance and social representations of university as a goal.

Avhandlingen syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. Enligt teorin om sociala representationer är folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet något som skapas socialt och förändras beroende på deltagarnas erfarenheter av högskola och universitet. Avhandlingen syftar också till att undersöka dessa sociala representationers ursprung och framväxt, liksom om de har påverkats av andra sociala representationer exempelvis dem om folkhögskolans särart. För att identifiera folkhögskole­deltagarnas sociala identitet och sociala representationer har jag använt mig av empiriska data insamlat genom fria associationer och intervjuer med folkhögskoledeltagare och före detta folkhögskoledeltagare. För att undersöka representationernas ursprung har jag genomfört en dokument­studie på folkhögskolelärarnas tidskrift. Resultaten visar att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav. Dessa båda idéer förklarar varför olika sociala identiteter och olika sociala representa­tioner existerar bland folkhögskoledeltagarna. Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till representationer om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till representationer om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som mål. / The thesis aims to investigate folk high school participants’ social representations of university. According to the theory of social representa­tions, folk high school participants’ social representations of university are created socially and change depending on their experiences of university. The thesis also aims to investigate the origins of these social representations and how they have developed over time, as well as whether and how these rep­resent­ations have been affected by other social representa­tions, such as those of the distinctive character of folk high school. In order to identify folk high schools participants’ social identities and social rep­resenta­tions, I have made use of empirical data collected through free associa­tions and interviews with folk high school participants and former folk high school participants. To discover the origin of the representations and how they developed over time, I conducted a document study of an important folk high school teacher magazine. The results show that throughout the history of folk high schools, the institution has remained true to two basic ideas. These two fundamental ideas explain why different social identities and different representa­tions exist among the participants. The idea of folk high school as something different and special, leads to representations of folk high school as an alternative to other forms of education and to representations of university as some­­thing unlike folk high school. The second idea – that folk high school must adapt to the surrounding community – leads to representations of folk high school as a second chance and social representations of university as a goal.

Avhandlingen syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. Enligt teorin om sociala representationer är folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet något som skapas socialt och förändras beroende på deltagarnas erfarenheter av högskola och universitet. Avhandlingen syftar också till att undersöka dessa sociala representationers ursprung och framväxt, liksom om de har påverkats av andra sociala representationer exempelvis dem om folkhögskolans särart. För att identifiera folkhögskole­deltagarnas sociala identitet och sociala representationer har jag använt mig av empiriska data insamlat genom fria associationer och intervjuer med folkhögskoledeltagare och före detta folkhögskoledeltagare. För att undersöka representationernas ursprung har jag genomfört en dokument­studie på folkhögskolelärarnas tidskrift. Resultaten visar att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav. Dessa båda idéer förklarar varför olika sociala identiteter och olika sociala representa­tioner existerar bland folkhögskoledeltagarna. Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till representationer om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till representationer om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som mål. / The thesis aims to investigate folk high school participants’ social representations of university. According to the theory of social representa­tions, folk high school participants’ social representations of university are created socially and change depending on their experiences of university. The thesis also aims to investigate the origins of these social representations and how they have developed over time, as well as whether and how these rep­resent­ations have been affected by other social representa­tions, such as those of the distinctive character of folk high school. In order to identify folk high schools participants’ social identities and social rep­resenta­tions, I have made use of empirical data collected through free associa­tions and interviews with folk high school participants and former folk high school participants. To discover the origin of the representations and how they developed over time, I conducted a document study of an important folk high school teacher magazine. The results show that throughout the history of folk high schools, the institution has remained true to two basic ideas. These two fundamental ideas explain why different social identities and different representa­tions exist among the participants. The idea of folk high school as something different and special, leads to representations of folk high school as an alternative to other forms of education and to representations of university as some­­thing unlike folk high school. The second idea – that folk high school must adapt to the surrounding community – leads to representations of folk high school as a second chance and social representations of university as a goal.