Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka metoder som lärare och speciallärare kan använda för att undervisa om tal i bråkform. Den frågeställning som ligger till grund för studien är att finna metoder som kan främja elevers förståelse och motivation att lära sig om tal i bråkform i framförallt årskurs 4–6. Genom att genomföra en systematisk litteraturstudie redovisas här resultat och metoder som använts i några studier genomförda i olika länder och världsdelar. Resultaten visar att det finns exempel på olika metoder som visat positiva resultat vad gäller elevernas förståelse och motivation. Slutsatsen blir att när eleverna erbjuds en variation av metoder i undervisningen, så kan eleverna utveckla en bättre förståelse för tal i bråkform. / The purpose of this literature study is to investigate which methods teachers and special educators can use to teach fractions. The question that forms the basis of the study is to find methods that can promote students' understanding and motivation to learn about fractions, especially in swedish grades 4–6. By carrying out a systematic literature study, the results and methods used in some studies that were done in different countries and parts of the world are reported here. The results show that there are examples of different methods that have shown positive results in terms of students' understanding and motivation. The conclusion is that when students are offered a variety of teaching methods, they can develop a better understanding of fractions.

Denna kvalitativa studie grundar sig i syftet att undersöka vad meningsfull undervisning i detnaturvetenskapliga klassrummet innebär ur ett lärar- och elevperspektiv i årskurs 4–6. Vilka metodersom engagerar eleverna och som lärare använder eftersom studier visar att ämnet inte engagerareleverna då de har svårt att se syftet med undervisningen. I studiens teoretiska bakgrund har verktygetKASAM – känsla för sammanhang använts i kombination med begrepp kopplat till meningsfulltlärande för att ge stöd till resultatet som studien genererar. Studiens två frågeställningar som besvarasär, vad beskriver lärare skapar ett meningsfullt lärande för elever i naturvetenskapsundervisning samtvad upplever elever är meningsfullt för dem. Datamaterialet består av inspelat intervjumaterial somsamlades in genom semistrukturerade intervjuer och fokusgruppintervjuer. Det inspeladeintervjumaterialet transkriberades och bearbetades med stöd av en tematisk analys. Resultatet visar attundervisningsmetoder som lärare och elever upplever engagerar bör vara varierade, aktiva och erbjudavisuella representationer. Lärare upplever även att koppla undervisningen till ett större sammanhang ärviktigt. Med koppling till vad som påverkar elevernas engagemang lyfts det ur båda perspektiven attlärarens engagemang och dagsform spelar en viktig roll där det anses betydande att tydliggöraundervisningens syfte. Lärarna beskrev även att eleverna har en påverkan på varandras engagemang.Resultatet av denna kvalitativa studie kan vara till stöd för befintliga samt blivande lärare inomnaturvetenskapsämnena för att möjliggöra en klassrumspraktik i undervisningen som för elevernaanses meningsfull.

Syftet med denna enkätstudie var att få kunskap om lärares didaktiska val, utifrån Uljens (1997) skoldidaktiska teori om lärares intention, handling och reflektion, vid användning av visuellt stöd i språkstödjande syfte. Ämnet belystes utifrån begreppet språklig sårbarhet, där utgångspunkten är att läraren kan hjälpa till att undanröja språkliga hinder genom att tillgängliggöra lärmiljön, oavsett vad som orsakar den språkliga sårbarheten. För att få reda på lärares erfarenheter genomfördes en enkätstudie genom en webbenkät som analyserades utifrån skoldidaktisk teori och tidigare forskning om visuellt stöd. Studien begränsades till lärare som undervisar i åk 4–9 i ämnena svenska, SO, NO, teknik och praktiskt-estetiska ämnen. 92 lärare besvarade enkäten. Resultatet visade att hälften av lärarna använder visuellt stöd alla lektioner, främst i syfte att presentera nya arbetsområden. Lärarna uppgav att elever använder ämnesspecifika ord och begrepp i högre grad tack vare det visuella stödet. Orsaker till att elever hamnar i språklig sårbarhet är enligt respondenterna, främst, annat modersmål än det som talas i skolan och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Tidigare positiva erfarenheter är avgörande för användande av visuellt stöd i ordinarie undervisning. Det som kan utgöra hinder är tidsbrist och icke fungerande teknik. Vår slutsats är att lärare har positiva upplevelser av att använda visuellt stöd i ordinarie undervisning, men brister i lärares tid och den tekniska utrustningen leder till att elever bara delvis möter en språkligt tillgänglig lärmiljö.

När elever möter matematik i svenska klassrum är det ofta i form av enskilt arbete. Det enskilda arbetet sker i läroböcker och eleverna läser, avkodar, tolkar och räknar till stor del på egen hand. Matematiska läroböcker innehåller bilder av olika slag som medföljer flera uppgifter i böckerna. Bilder verkar därmed utgöra en stor del av elevers matematiska upplevelser och ansågs därför vara intressant att undersöka djupare. Studiens syfte var att utveckla en djupare kunskap om bildens betydelse för elever i matematik. Detta för att bringa uppmärksamhet till bilder inom matematik för lärare att ta del av. Datamaterialet samlades in med hjälp av två test bestående av nio textuppgifter, ett med medföljande bilder till uppgifterna och ett utan bilder, som genomfördes på totalt 30 elever. Därefter genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med fyra elever från vardera test. Data analyserades med hjälp av Leshs teoretiska modell av representationsformer med fokus på elevernas förmåga att lösa uppgifter där text och bild kombineras. Resultatet från studien visade att bilden verkade kunna fungera som ett stöd vid lösning av textuppgifter. Däremot verkade vissa bilder fungera bättre än andra. Det visade sig även att elever som saknade bilder till uppgifterna i större utsträckning använde sig av egenkonstruerade bilder i sina lösningar. Eleverna delgav en positiv syn om bilder kombinerat med textuppgifter men beskrev användandet som situationsberoende. Eleverna beskrev sig använda bilderna om de hade ett tydligt matematiskt syfte annars ansågs de onödiga. Bilden verkar vara viktig för eleverna oavsett om den ges till dem eller om eleverna själva skapar dem, dock med reservation att bilden ska presentera ett matematiskt innehåll för att undvika vilseledning.

Detta examensarbete handlar om att skapa mer kunskap om hur lärare till elever i årskurs 1–3 använder undervisning för att kunna bedöma elevers algebraiska tänkande. Intresset för ämnet väcktes bland annat genom erfarenheter från VFU-perioder och arbete i skolan där vi upplevde att algebran var frånvarande i matematikundervisningen. Vid påbörjat arbete kring ämnet utvecklades intresset vidare eftersom den tidigare forskning är begränsad. Undersökningen i detta examensarbete bygger på det sociokulturella perspektivet och en fenomenografisk forskningsansats med utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna har det ingått fyra legitimerade lärare i årskurs 1–3. Utifrån intervjuerna användes en fenomenografisk analysmetod där svaren kategoriserades. Kategorierna gav sedan ett resultat som visar att variation i undervisningen är avgörande för att både kunna utveckla och bedöma elevers algebraiska tänkande. Resultatet visar också att lärarna verkar sträva efter variation i undervisningen men att tidsbristen är en del av att detta inte sker systematisk. Dessutom visar resultatet en önskan, från de deltagande lärarna, om mer stöd i bedömningen av algebraiska färdigheter och algebraiskt tänkande. Tidigare forskning kring ämnet algebraiskt tänkande kopplat till bedömning är begränsad och därför är även diskussionen tämligen begränsad. / <p>Matematik</p>

Denna genusvetenskapliga studie tillämpar kombinationen av multimodal kritisk diskursanalys och demokratisk filmanalys för att undersöka hur Svarta kvinnors moderskapföreställs i tv-dramaserien The Chi (2018–). Porträtteringarna analyseras utifrån fyra Svartakvinnliga karaktärer som tolkas representera så kallat o/moderskap, där både explicita ochimplicita moderskapsroller och praktiker belyses och kontextualiseras genomintersektionalitet och Black Feminist Thought. Tillsammans bidrar karaktärerna tillindividuella och kollektiva o/moderskapspraktiker, som kan förstås utifrån nätverk avbarnomsorg bland den Svarta gemenskapen i Chicago. Representationerna jämförs medsammanställd tidigare forskning som påvisar att afroamerikanska kvinnor och mödrar genomhistorien porträtterats som skadliga troper i media via kontrollerande föreställningar somarketyperna Mammy, Jezebel och Sapphire. Undersökningen behandlar hur seriens Svartakvinnliga karaktärer tolkas stödja varandra till att subversivt bryta mot dessastereotypiserande föreställningar, vilket verkar genom karaktärernas mellanmänskligarelationer inom de kvinnocentrerade barnomsorgsnätverken.

This study aims to investigate the Swedish news media's portrayal of gang crime. The purpose of this study is to find out how gang crimes are portrayed and to see what connections are made to gang crime in different contexts. This was done to see if the media's way of writing and portraying can influence society's view on what characterizes gang crime, who is considered involved, the cause and the increase. Therefore, the study is based on the following questions: How does the news media portray gang crimes? How can the news media's representation of gang crime in the news articles construct an image in society of what, who and why someone or something is associated with gang crime?. The material that has been used and analyzed are based on two of the largest evening newspapers in Sweden, from which 18 articles have been selected. To analyze these articles, we chose to use a qualitative content analysis method with the help of a thematic analysis. The data material is analyzed from Erving Goffman's framing-theory with help of Robert Entman´s and Jesper Strömbäck´s media perspective. In summary, the results and analysis present that different types of situations, attributes and causes are representations of what, who and why someone is connected to gang crimes. Those concepts show that we, through the media's portrayal and representations, paint a picture of what gang criminals can look like and what areas they can operate in. In conclusion we can see that media has an impact on society through their portrayal and presentation, but how and in what capacity, is hard to determine.

This study has investigated the thoughts and the emotions concerning climate change among children. The main purpose of the thesis is to study how the children cope with the threat of climate change and if they see it as something concerning their on lives. The theoretical roots of the study are to be found within appraisal theory, social representations, coping and self-efficacy. The children who are included in this study are 12-13 years old and live in the western part of Sweden. The data collection is based on the interviews with 27 children. The interviews have been thematically analysed and the aim was to get a deeper understanding of how the children think and feel concerning climate change. In the analysis four main themes emerged which focus on: how the children perceive and relate to climate change, the contexts in which the children face the discussions on climate change, how they cope with the emotions that are awakened and how they feel that they can influence issues related to climate change and the environment. It can be stated that the results have many nuances. The majority of the children see climate change as something abstract and distant that doesn’t affect their own lives. Regarding the future of the planet the children express both hope and worry, but also ambivalence. They mean that we, the humans, have the decision in our hands. The children meet the discussion of climate change in different places like: in media, in school, at home and through own experiences. They use several different strategies to cope with their emotions; problem –focused coping, emotion-focused coping and meaning-focused coping. Most of the children feel that they can affect the environment positively through small, simple everyday actions, bur there are also children that feel that there is nothing they can do. The children’s own experiences affect how they think and feel regarding climate change It can be concluded that many of the interviewed children are involved in issues concerning the environment and climate change and that they possess knowledge that adults don’t have, but also that climate change must be transformed into something tangible and seen as a personal responsibility for a change to occur.There, the community, the adult world and the school have a great responsibility

Matematik är ett viktigt ämne som är genomgående för skolans verksamhet. För att kunna räkna och utläsa matematiska tal behövs inte enbart en matematisk förmåga utan även en god språklig förståelse och begreppsliga förkunskaper. Denna studie grundar sig på en tidigare systematisk litteraturstudie av samma författare. Studiens syfte är att undersöka de strategier och representationer elever använder vid problemlösning i relation till modersmål och genus. Syftet är att se om och i så fall hur elevers strategier samt användning av representationer vid lösning av problemlösningsuppgifter skiljer sig åt mellan pojkar och flickor samt mellan elever som har svenska som modersmål och andraspråkselever. För att samla in den empiri som krävdes besöktes två olika skolor där eleverna fick svara på problemlösningsfrågor. Empirin analyserades för att sedan kunna visa ett resultat. Resultatet visade på små skillnader mellan pojkar och flickor samt mellan svenska som modersmål och andraspråkselever.

I undervisningen av det submikroskopiska används ofta olika representationer för att visualisera och hjälpa eleverna att förstå det abstrakta. För att förstå de olika delarna av de cellmetaboliska processerna krävs en mängd olika kunskaper och förmågor. Tre av dessa är begreppsförståelse, domän specifikt språk och visuell kompetens. Visuell kompetens är förmågan att kunna tolka, skapa och identifiera fel och begränsningar i komplexa representationer.  I denna studie är detta undersökt utifrån lärarnas perspektiv. Syftet är att få svar från lärare om hur de motiverar deras didaktiska val av representationer i undervisningen, identifiera vilka svårigheter de ser finns i undervisningen i relation till elevernas förkunskaper samt förutsättningar för att förstå de bilder som användas i undervisningen. Vidare undersöks lärarnas värdering om möjligheten att arbeta elevcentrerat och problemorienterat med de cellmetaboliska processorna. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer med 6 lärare på gymnasieskolan med frågor centrerade kring undervisningen av cellandningen i kursen Biologi 2. Studien indikerar att lärarna upplever undervisningen av cellandningen som svår, och värderar att eleverna har begränsande förutsättningar som t.ex. kring kemiska förkunskaper för användning av komplexa representationer. Studien gav också indikation, att lärarna använder en lärarcentrerad undervisning och de ser svårigheter i att använda en mer elevcentrerad undervisning.