The aim of this study is to contribute further to the study of rhetoric in science. The essay will work as additional justification for the significant role rhetoric has in the science field. Starting in the rhetoric of science and everything it has to offer, this essay then concentrates on a specific area of science: mathematics. Specifically mathematics taught in Sweden to students in 9th and 10th grade. With the help of Lloyd F. Bitzers conceptual apparatus and Kim-Erik Berts questions of proof, this work concludes that there has been a shift in the use of proof in mathematics and therefore a shift in the basic scientific view that is taught in school. The proof has lost its convincing role. This both speaks for the important part that rhetoric plays in scientific studies, as well as the shift away from factual proofs as the most convincing.

Syftet med denna studie var att analysera vetenskapliga föreläsningar på onlineplattformen TED (technology, entertainment, design) och försöka förstå hur föreläsarna använder sig av klassiska retoriska begrepp. Anledningen var att vi ansåg att denna form av retorisk diskurs kan vara en potentiell lösning till några av de problem som existerar inom vetenskapskommunikation. Vi undersökte TED eftersom det i nuläget är den populäraste föreläsningsplattformen på internet.Vi har analyserat fyra vetenskapligt orienterade föreläsningar med hjälp av retorikanalys. Genom detta perspektiv har vi undersökt föreläsningarnas kontext, hur föreläsarna använder sig av klassisk retorisk disposition, hur de använder argumentationsmedel och vilka stilfigurer de lägger mest fokus på. Vi förhöll oss även till retorisk situationsteori för att förstå helheten bakom föreläsningarna.Vi sammanställde sedan materialet för att se vad alla föreläsningarna har för gemensamma aspekter. Resultatet visade att föreläsarna delade ett antal retoriska aspekter i sina tal. Från ett dispositionsperspektiv visade föreläsarna likheter med placering av tes och brist på motargument i talet. Föreläsarna lade också mest fokus på övertalningsmedlet logos och de använde mer frekvent stilfigurerna exempel, liknelse, och metafor.

I denna uppsats görs en bildanalys av vinnarbilderna i den svenska pressfototävlingen Årets Bild i kategorierna Nyhetsbild Utland och Nyhetsbild Sverige åren 2006-2015. Syftet med studien är att undersöka skillnaderna i de två valda kategorierna och att se om teorierna om lidande som porträtteras stämmer överens med våra resultat eller ej. Genom en analys av vinnarbilderna i de två kategorierna vill vi visa på eventuella strukturer i prisbelönta nyhetsbilder samt lägga en grund för framtida och mer ingående forskning av vinnande nyhetsbilder i svenska pressfototävlingar. Studien är en kvantitativ undersökning där vi använt oss av bildanalyser av de 54 bilder som vunnit i nyhetsbildskategorierna mellan 2006-2015. Vi har använt oss av retorisk och semiotisk bildanalys. Resultatet vi fått visar att vinnarbilderna i kategorierna huvudsakligen visar ett begränsat antal teman; naturkatastrofer, fattigdom och sociala problem samt krig och konflikt. Majoriteten av bilderna är negativt laddade och föreställer människor som visar negativa känslor. Samtliga bilder förutom en som kammade hem pris, innehöll detaljer som gjorde att de stack ut från mängden och som tilltalade oss. Exempel på det är punctum eller symboler som syntes i bilden. Det gjorde att vi drog slutsatsen att det är en av faktorerna som påverkar bildens chans att vinna i tävlingar som Årets Bild.

C-uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka vilka egenskaper som utmärker de opinionsartiklar som delas mest på Facebook. Merparten av uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där vi har analyserat åtta artiklar med hjälp av retorisk analys, nyhetsvärderingsteori samt modeller för hur en opinionstext bör utformas. Dessutom innehåller uppsatsen en kvantitativ undersökning av de artiklar som delas mest på Facebook. Där har vi bland annat undersökt var artiklarna är publicerade, vilka ämnen de handlar om och vilken genre de tillhör. I den kvalitativa undersökningen kom vi fram till att de mest delade opinionsartiklarna handlade om aktuella frågor som berör många människor. Det fanns också alltid någon aspekt eller egenskap i texten som gjorde att den utmärkte sig, såsom att skribenten var en elitperson eller skrev utifrån egen erfarenhet.  I den kvantitativa undersökningen kom vi bland annat fram till att en klar majoritet av alla artiklar som delas på Facebook är publicerade av kvällstidningar. Undersökningen visade också att den vanligaste typen av artikeln var nyhetsartiklar som utgjorde 69 % av urvalet, 23 % av urvalet var opinionsmaterial. Den slutsats vi drar från den kvalitativa undersökningen är att de mest delade artiklarna oftast är skrivna utifrån personlig erfarenhet. Vi tolkar det som att den personliga erfarenheten förstärker skribentens trovärdighet, ethos, och att det bidrar till att läsarna blir mer benägna att dela artikeln. De slutsatser vi drar från den kvantitativa undersökningen är att de ämnen som de mest delade artiklarna handlar om påverkas av vad som händer i omvärlden, och således ändras över tid. Nyckelbegrepp: delningar, retorisk analys, nyhetsvärdering, SPADER-och SAFT-modellen, opinionsartiklar, Facebook.

Studiens syfte är att undersöka hur en stor bank väljer att hantera en förtroendekris under en presskonferens. Genom att analysera Nordeas presskonferens som hölls i Stockholm den 7:e april 2016 i samband med den så kallade Panamaskandalen, ämnar studien utreda vilka retoriska strategier Nordea använder sig av samt hur bankens karaktär framställs under presskonferensen. Presskonferensen transkriberas och analyseras i en retorisk analys. Begreppen ethos, pathos och logos appliceras på materialet samt även Benoits (1997) image repair theory. Resultaten visar att Nordea främst använder sig av ethos och logos, samt tillrättaläggande och bolstering, men även enkelt förnekande, förnekande och projicering, minimering och attack. Tidigare forskning av Caldiero et al. (2009), Holtzhausen och Roberts (2009),  Maiorescu (2016) samt Weber et al (2011) stämmer överens med denna studies resultat att tillrättaläggande och bolstering är de vanligaste strategierna. Studien kommer även fram till att Nordea försöker framställa sin karaktär som förebyggande, uppoffrande, brottslighetsavståndstagande, stabil, kunnig och oskyldig. Analysen visar dock på ett antal motsättningar inom Nordeas uttalanden under presskonferensen vilket gör att Nordeas karaktär framställs som stabil och kunnig, men även undanslingrande, sympatisökande och delvis skyldig. Studier om banketik av Green (1989) och Paulet et al. (2015) visar på att presskonferensen kan ha skadat Nordeas anseende ytterligare. Detta på grund av att de, trots att de är en konventionell bank utan etisk profilering, kan uppfattas ha gått emot kunders förväntan om att deras pengar ska behandlas med respekt.

No description available.

Denna studie studerar Halmstad kommuns kommunikation i en särskilt ansträngd situation och vill bidra med kunskap om organisationskommunikation i liknande kommunikationsinsatser.  Hur har Halmstad kommun arbetat för att föra in dricksvattenbrist på kommunens invånares agenda under bevattningsförbudet 2017? Vilka strategier har Halmstad kommun använt sig av i sin kommunikation under bevattningsförbudet? Hur beskrivs Halmstad kommuns kommunikation gentemot kommuninvånarna och de lokala medierna av kommunens och lokaltidningens representanter? Vilken retorik har Halmstad kommun använt i kommunikationen under bevattningsförbudet? Denna uppsats studerar Halmstad kommuns strategi och retorik under kommunens bevattningsförbud 2017. Med hjälp av Excellence Theory in public relations och intervjuer analyseras Halmstad kommunens kommunikationsstrategi samt en retorisk analys av tre kommunikationsinsatser. Uppsatsens resultat visar att Halmstad kommun har haft som del av sin strategi att vara kommunikativa, informativa och öppna under bevattningsförbudet. Vilket speglar sig i retoriken som använts i de studerade kommunikationsinsatserna.

Studien Prins eller vanlig groda? är en klassisk retorisk analys av H.K.H. Prins Danielstalekonst i kombination med analyser av narrativ i tal och talarens actio (framförande). Syftetmed uppsatsen är att studera vad som kännetecknar Prins Daniels talekonst.Huvudfrågeställningen som besvaras är Vad kännetecknar Prins Daniels talekonst? Resultathar nåtts genom att analysera tre tal, i video och text-form. Följande resultat har studien lettfram till; Prins Daniel anpassar sig väl till de situationer han håller tal i. Det sker i stilnivån påspråket, kroppsspråk och användning av rösten (actio) och innehållet i talen. Det somutmärker Prins Daniels talekonst är användningen av narrativ i talen och hans förmåga attskapa en känsla av gemenskap, ”jag är en av er”, hos publiken.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur fem tryckta läroböcker för kursen svenska 3 på gymnasiet behandlar ämnet muntlig framställning och argumenterande tal för att skapa en retorisk medvetenhet hos eleverna. Vidare är syftet att undersöka eventu- ella likheter och skillnader mellan de fem tryckta läroböckerna. De fem valda läroböck- erna har granskats utifrån en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag. De fem läro- böcker har undersökts för att ta reda på vilka typer av uppgifter som finns presenterande i läroböckerna, hur dispositionen i läroböckerna ser ut, hur de beskriver det argumente- rande talets struktur och hur en retorisk medvetenhet skapas hos eleverna. Resultatet visar att läroböckerna har vissa likheter men även vissa skillnader. Alla lär- oböckerna behandlar den retoriska arbetsprocessen genom att presentera partesmodellen, men skillnaden är vilket utrymme denna ges. Endast tre av läroböckerna behandlar argu- menterande tal utifrån den faktiska talsituationen. Dock bedöms endast två av läroböck- erna erbjuda eleverna en beskrivning av det argumenterande talet struktur som resulterar i en retorisk medvetenhet hos eleverna. Resultatet av undersökningen visar även att de två läroböckerna som riktar sig till fler kurser än kursen svenska 3 bedöms beskriva den retoriska arbetsprocessen allt för kortfattat för att det ska resulterar i att eleverna utvecklar en retorisk medvetenhet.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur Isabella Löwengrips personliga varumärke framställs på hennes blogg. De forskningsfrågor som forskningen utgick ifrån var ”hur framställs Isabella Löwengrips personliga varumärke på hennes blogg?” samt ”Går det att utläsa några skillnader i hur Löwengrip porträtterat sitt personliga varumärke från starten fram tills idag? I sådant fall: vilka är dessa skillnader?”. Studien genomfördes utifrån ett teoretiskt ramverk som omfattades av teorier om identitet, self presentation samt personligt varumärke. Arbetet genomfördes med ett kvalitativt angreppssätt, vilket mer specifikt utgjordes av en retorisk textanalys följt av en komparativ analys för att kunna besvara den andra frågeställningen. De resultat som framkom genom studien var bland annat att Löwengrip framställer sitt personliga varumärke i relation till sina andra varumärken, samt att hon har gett allt större utrymme till att skriva om sin karriär, något som hon inte gjorde vid bloggens start. Löwengrip framställer och underhåller främst sitt personliga varumärke med hjälp av ethosgrundade argument som bygger upp hennes trovärdighet, vilket verkar vara en av de viktigaste byggstenarna för ett lyckat personligt varumärke i bloggvärlden.