Denna studie undersöker de tre mest etablerade partierna i Sverige och deras användning av Twitter ur ett retoriskt perspektiv. Twitter används numer frekvent av politiker och kan ses som en slagkraftig informationskanal för framstående personer i maktposition. Studien avser att söka förståelse för hur politiska partier argumenterar för sin egen politiska agenda med utgångspunkt i kritisk retorik och topikanalys. Det teoretiska ramverket för uppsatsen är baserat på en modern förståelse av begreppet topik och genom att undersöka ett antal inlägg inom en viss tidsram söker uppsatsen kartlägga vilka topiker partierna utgår från i sin argumentation. Resultatet visar hur partierna anlägger olika strategier för sina tweets genom de inferentiella och kognitiva topiker de väljer för att föra fram sitt budskap och söka stöd för sin agenda.

I denna uppsats undersöks Nobelpristagaren Selma Lagerlöfs tal genom att identifiera och analysera talens retoriska egenskaper. Syftet är att ge en bild av hur författaren använder sig av troper och figurer (stilfigurer) och vilka funktioner de fyller. Stilanalysen som görs kopplas även till den klassiska retorikens talarplikter. Materialet i undersökningen består av fyra tal och metoden som används är kvalitativ. Resultatet visar att Lagerlöf varierar användningen av stilfigurer och åstadkommer en dynamik som bidrar till talens effekter. Dessutom framkommer att den höga stilen i talen emellanåt blandas upp med en scenisk framställning där det personliga tilltalet har en betydande roll. I dessa tal uppfyller Lagerlöf de retoriska plikterna. Undersökningens resultat diskuteras utifrån tidigare forskning

Syftet med studien var att undersöka hur ett internt meddelande uppfattas av mottagaren, beroende på om meddelandet är positivt eller negativt, samt om det finns skillnad i mottagandet av meddelandet när det är strikt faktabaserat alternativt framfört med ett narrativt berättande. Digitala enkäter skickades till mottagare via sociala medier. Enkäten innehöll fyra olika texter, två meddelanden var narrativt utformade och två strikt faktabaserade. Frågorna i enkäten var utformade för att besvara om mottagandet påverkas av textstatus (retoriskt vs fakta), samt om skillnader fanns mellan valens (positivt vs negativt laddat meddelande). Mottagandet mättes på en likertskala utifrån dimensionerna öppenhet, förståelse och tydlighet. Resultatet visar på att retoriskt berikade meddelanden tagits emot bättre i alla tre dimensionerna, oberoende om budskapet var positivt eller negativt. / The purpose of the study was to investigate how a written internal message is perceived by a recipient depending on whether the message is phrased positive or negative, and whether the message is strictly fact-based or presented in a narrative. This study was conducted through digital surveys which were sent to the recipient via social media. The questionnaire contained four different texts, two messages were presented in a narrative and two were strictly fact-based. Further, the messages are designed in the way that two messages have a negative message and the other two are designed with positive messages. The questions in the survey are designed to answer whether the reception is affected by text status (rhetorical vs. factual) and whether differences exist between the valence (positive vs. negatively charged message). Reception was measured on a Likert scale based on the dimensions of openness, understanding and clarity. The result shows that the rhetorically enriched message was better received, regardless of whether the message was positive or negative.

Med hjälp av en retorisk textanalys syftar uppsatsen till att undersöka hur Systembolaget och Svenska Spels reklamfilmer kan förstås utifrån lagkravet om måttfullhet samt hur filmerna förhåller sig till Carrolls CSR-pyramid. Undersökningen grundar sig i att det idag har blivit allt vanligare för företag att kommunicera hur de tar ansvar gällande dess påverkan i samhället. Detta ansvarstagande kallas för hållbart företagande, vilket är en svensk översättning på det internationella begreppet CSR (Corporate Social Responsibility). S-bolagen Systembolaget och Svenska Spel är två svenska företag som kommunicerar sitt hållbara företagande genom reklamfilmer. Företagen drivs på uppdrag av staten för att skapa en hållbar konsumtion där ingen ska ta skada av de produkter som säljs, vilket bland annat innefattar att begränsa alkoholkonsumtionen och minimera risken för människor som spelar. Ett sätt att mäta Systembolagets och Svenska Spels hållbarhetskommunikation är genom alkohol-och spellagen där ett centralt begrepp i lagarna är måttfullhet. Med hjälp av CSR-pyramidens legala och etiska områden kunde undersökningen synliggöra vilka hållbarhetsområden som kommuniceras i filmerna. Resultatet från den retoriska textanalysen synliggjorde därefter att båda företagen delvis förhåller sig till de lagar som finns angående marknadsföring av alkohol och spel, men att det råder en tvetydighet gällande hur kravet om måttfullhet faktiskt efterföljs. Reklamfilmerna visade sig också medföra ett dubbelt budskap då företagens retoriska CSR-kommunikation påvisade en risk för varumärkesstärkande effekt, vilket i sin tur kan leda till en ökad konsumtion som därmed går emot företagens uppdrag av staten. Slutsatsen landar därmed i att vad som definierar måttfull marknadsföring är tolkningsbart samt att hållbarhetskommunikation i syfte att begränsa konsumtion av alkohol och spel kan ge motsatt effekt.

Hur kan offentliga organisationer arbeta med kommunikation för att motivera människor att söka sig till yrken som innebär risker? På en arbetsmarknad där arbetsgivare tävlar om de bästa medarbetarna behöver organisationer förmedla sitt arbetsgivarvarumärke på ett sätt som lockar medarbetare till verksamheten. Trots denna kunskap är det fortfarande få offentliga organisationer som arbetar med att marknadsföra sitt arbetsgivarvarumärke (Parment & Dyhre, 2009, s.53). Det finns i dagsläget begränsad forskning om hur offentliga organisationer kan arbeta med kommunikation för att attrahera medarbetare till yrken som innebär risker. Mot denna bakgrund togs beslutet att studera Polismyndighetens senaste reklamfilmer som har till syfte att attrahera medarbetare till organisationen. För att kunna synliggöra kommunikativa strategier som används för att övertyga mottagaren valdes den kritiska retoriska analysen som metod. Genom analysen och det teoretiska ramverket bestående av retorik, Maslows motivationsteori, storytelling och employer branding kunde olika kommunikativa strategier, som Polismyndigheten använder för att kommunicera sitt arbetsgivarvarumärke och för att attrahera medarbetare, synliggöras. De strategier som analysen synliggjorde utgörs av berättande, användningen av de tre appellerna logos, ethos och pathos, hemlighållande av avsändaren, representation av olika karaktärer samt användandet av motivationsfaktorer i syfte att attrahera en bredare målgrupp.

Det här är en undersökning baserad på två dokument från Clas Ohlsons interna kriskommunikation, från våren 2020 under rådande Covid-19 pandemi. Syftet med undersökningen är att med hjälp av en retorisk analys undersöka hur Clas Ohlson använder sig av retoriska strategier för att övertyga de butiksanställda att det är fortsatt tryggt att vistas på arbetsplatsen, trots smittorisken och restriktionerna från Folkhälsomyndigheten. De retoriska begrepp som analyserats i dokumenten är appellformerna, stil, argumentativ struktur och den retoriska situationen.  Resultatet av undersökningen är att dokumenten är av mellanstil med deduktiva resonemang som bygger på auktoritet och balanserar logosargumenten med ethos och pathos för att nå både hjärta och hjärna. Argumenten kommer inte bara som uppmaning utan även som lösning på ett eventuellt problem. Det leder till att relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare kommer gå stärkt ur krisen.

The study aims to reveal companies' persuasion strategies on TikTok. TikTok has shown to be an effective marketing tool and today consumers feel like they often overspend their money on stuff they can't afford. This context birthed the idea to our study. This is a form of a case study since we have dug deeper into 3 companies communication on TikTok and how they use the platform convince the consumers to buy their products. The companies we have looked at are Joe & the Juice, Ganni and Gymshark. We have combined Multimodal critical discourse analysis with a rhetorical analysis. We are analyzing both visual elements and the meaning of these and how power is used in this communication. A rhetorical analysis is all about persuasion and exposing persuasion, which is what the study is all about. We discovered that companies today build communities where they are the leaders and control the agenda of the participants of the community. We start off by determining the company's identity and how this is used to persuade the consumer to join their community. The companies use different techniques here that are well adapted to their brand. The premium fashion company wants people to join their community to reach a higher class in the society. The modern coffee shop and the Social Gym brand wants the consumer joining their communities because they are on the same level and the consumer should feel like they are friends with the voice behind the brand. The study ends with a discussion why this strategy may be effective and how it might be persuasive to the consumer. We found a lot of prior studies and theories that show that the human being has a desire in its core to feel like they belong to a group of people, they are drawn to that. The human also has a drive to express themselves and who they are, then we discussed that to show that they belong to the community created by these companies they can buy their products and show them off. This supports the thought of the community persuasive strategy as effective.

Plattformen Youtube grundades år 2005 och har sedan dess fortsatt att konstant expandera. Idag är Youtube en världsledande medieplattform med miljontals användare som konsumerar, publicerar och delar youtube-videor. Youtube har utvecklats till att bli en plattform med enorm räckvidd, där influerare inom skönhet och mode skapar innehåll genom att visa upp sina privata liv, tipsa om nya modetrender, visa upp sina favoritplagg och ge råd om skönhetsprodukter för sina hundratusentals prenumeranter. Influerare kallas för vår tids opinionsbildare, som idag har stora följarskaror på sina sociala medier. Genom att dela med sig av sina liv, väcker de stort engagemang hos främst unga tjejer som dagligen konsumerar influerarnas innehåll. Redan vid 11 årsålder, använder idag ungdomar mobilen dagligen. Det dagliga mobilanvändandet som kryper allt lägre ner i åldrarna, ser ut att fortsatt stiga sedan sociala medier och smartphones integrerades i ungdomars liv. Med utgångspunkt i konstruktivistiska teorier, ser vi framställningen av genus som en konstruktion vilken porträtteras genom medier och reklam. Vår kvalitativa studies analys utgår därmed från ett genusperspektiv, vars syfte är att analysera hur influerare framställer och upprätthåller normer och ideal kopplade till femininitet genom sponsrade youtube-videor. Studien har genomförts genom en retorisk samt semiotisk innehållsanalys, för att synliggöra och medvetandegöra influerarens dolda strategier för att övertyga tittaren genom reklamen. Resultaten från analysen visade att normer och kroppsideal upprätthålls av influerarna  genom de sponsrade youtube-videorna. Femininitet framställs av influerarna på ett onyanserat sätt, där innehållet konstruerar en ständig bild av att du som kvinna ska vara attraktiv, sensuell och ta hand om ditt yttre. De sponsrade youtube-videorna blir en ständig påminnelse om de feminina normer du som kvinna ska leva upp till i den samhälleliga diskursen.

Problemformulering och syfte: Typ 2-diabetes är en kronisk folksjukdom. Sedan 1980-talet har antalet drabbade individer fyrdubblats globalt. Trenden förväntas fortsätta, även i Sverige. Tidigare studier har visat att visuell kommunkation och visuella kampanjer som lyfter sjukdomen kan öka människors förståelse för sjukdomen. Syftet är att undersöka hur Apotekets kampanj ”Allt för din diabe­tes” kommunicerar visuellt för att in Problemformulering och syfte: Typ 2-diabetes är en kronisk folksjukdom. Sedan 1980-talet har antalet drabbade individer fyrdubblats globalt. Trenden förväntas fortsätta, även i Sverige. Tidigare studier har visat att visuell kommunkation och visuella kampanjer som lyfter sjukdomen kan öka människors förståelse för sjukdomen. Syftet är att undersöka hur Apotekets kampanj ”Allt för din diabe­tes” kommunicerar visuellt för att informera samhället om typ 2-diabetes.  Metod: Två metoder används. Den ena är en semistrukturerad informantin­tervju med projektledaren för Apotekets kampanj ”Allt för din diabetes” Anders Nelander. Denna användes för att få bakgrundsinformation om kampanjen. Den andra metoden är en kvalitativ visuell innehållsanalys genom retorisk analys. Retoriska analysen utfördes på två medier från kampanjen. Den ena är en an­nons på en bussbaksida och den andra är en reklamfilm.  Resultat: Resultaten från informantintervjun redogör för att kampanjen ”Allt för din diabetes” dels riktade sig till män med prediabetes, dels till personer med diagnostiserad typ 2-diabetes. I och med kampanjen så ökade försäljningen av diabetesläkemedel och antalet klick och sökningar på typ 2-diabetes ökade. Resultaten från den retoriska analysen visar på att kampanjen använder retoris­ka grepp som dispositio, etos, patos, logos och elocutio för att fånga en mottagares uppmärksamheten, väcka känslor och väcka handling. formera samhället om typ 2-diabetes.  Metod: Två metoder används. Den ena är en semistrukturerad informantin­tervju med projektledaren för Apotekets kampanj ”Allt för din diabetes” Anders Nelander. Denna användes för att få bakgrundsinformation om kampanjen. Den andra metoden är en kvalitativ visuell innehållsanalys genom retorisk analys. Retoriska analysen utfördes på två medier från kampanjen. Den ena är en an­nons på en bussbaksida och den andra är en reklamfilm.  Resultat: Resultaten från informantintervjun redogör för att kampanjen ”Allt för din diabetes” dels riktade sig till män med prediabetes, dels till personer med diagnostiserad typ 2-diabetes. I och med kampanjen så ökade försäljningen av diabetesläkemedel och antalet klick och sökningar på typ 2-diabetes ökade. Resultaten från den retoriska analysen visar på att kampanjen använder retoris­ka grepp som dispositio, etos, patos, logos och elocutio för att fånga en mottagares uppmärksamheten, väcka känslor och väcka handling. Frisk eller risk är ett hälsoföretag som riktar sig till unga vuxna (18–39 år) med målet att förebygga livsstilssjukdomar. Genom en mobilapplikation, ett frå­gekortsspel och en bordskalender erbjuder varumärket verktyg och daglig inspiration för att leva hälsosamt.  Designbesluten, såsom färgpaletten i fräscha nyanser av grönt, gult och lila, grafiska element som återspeglar och förstärker budskap om aktivitet och hälsa samt en modern logotyp, speglar varumärkets energi och livsstilsfokus. Med kärnorden som hälsa, välbefinnande och kunskap strävar Frisk eller risk efter att erbjuda välgrundade råd baserade på experters kunskap och officiella hälsokäl­lor.  Genom att göra hälsosamma val tillgängliga och inspirera unga vuxna att skapa varaktiga förändringar, vill varumärket spela en avgörande roll i att för­bättra hälsan och minska risken för livsstilssjukdomar i denna målgrupp.

This essay, ”The word is Mightier than the Sword” compares and contrasts one speech from two different political parties, held on International Worker’s day in Sweden. The aim is to discover differences and similarities in the use of topoi, attitudes and rhetorical identification. The material is gathered from 2022, which includes one speech from Vänsterpartiet (the Left Party) and one from Sverigedemokraterna (the Sweden democrats). The 1:st of May is a democratic day which is the labor movement's international celebration and demonstration day. Today politicians, even though they don't identify with the purpose of this day, sees this as a possibility to win more voters and support. The result shows that the Left Party is using more of the topos ”blaming” on the government as whole and the Swedish Democrats use a negative attitude throughout the speech with personal attacks and attacks against culture. The left party focuses more on rhetorical identification between them and the audience, and the Swedish Democrats are trying to create a new identification between the nation, Sweden, and the audience.