With inspiration from Bitzers situational analysis a phenomenografic method has been used, influenced by Brown & Levinsons´s theory of politeness, to find perceptions concerning constraints (in Bitzer´s sense in his model of the rhetorical situation) in Internet-based communication. Based on three qualitative interviews, this essay has found that the perceptions are closely linked to views of what constitutes formal and informal contexts, varying due to the gender or age of the informant. Netspeak is not considered appropriate, with some exceptions, in any formal situation. However, the perceptions regarding decorum in informal situations differ in nature, based mainly on what kinds of associations and connotations are produced by elements found in netspeak. Since perceptions regarding informal situations vary, there is a large risk of misunderstanding, which this essay aims to survey.

This thesis studies the indirect effects of Europeanization on national political parties.   I argue that Europeanization has affected the way national parties operate, and communicate with the voters, by restricting the national policy space through increased economic and political integration. Furthermore, I argue that the impact of Europeanization is likely to be reflected in electoral manifestos and changed patterns of party competition. Accordingly, Europeanization is hypothesized to change party rhetoric in a cartel-like manner by diminishing voters’ expectations, and also by avoiding EU-affairs in electoral manifestos. The hypothesis suggests, moreover, that Europeanization is reflected in convergence among parties regarding the rhetoric concerning EU-affairs.   The purpose of the thesis is to examine to what extent the rhetoric concerning EU-affairs has changed in electoral manifestos sinceSwedenjoined the European Union in 1995. The political parties examined are Socialdemokraterna, Moderaterna and Miljöpartiet. The parties’ electoral manifestos, from the period 1994-2010, are analysed through quantitative and qualitative content analysis. Subsequently, analyses from a comparison between results from earlier manifestos and older ones are evaluated.   The thesis concludes that the space given to EU-affairs in electoral manifestos consistently decrease and that the rhetoric tends to become vaguer over time. In conclusion, this result might indicate that the parties avoid debating the EU-affairs. Yet, the empirical analysis finds no signs of convergence among the parties.

Den världsomfattande coronapandemin har påverkat mänskligheten på många plan och Sverige har tvingats möta en kris som krävt stora uppoffringar, både individuellt och kollektivt. I mars 2020 höll därför statsminister Stefan Löfven sitt första tal till nationen. I november samma år höll han det andra. Två tal till nationen under samma år och som bemöter samma kris är en historisk händelse som vi valt att analysera. Som kommunikationsstudenter ansåg vi det intressant att analysera retoriken och den retoriska situationen kring talen samt kriskommunikationen i relation till pandemin. Med tanke på coronapandemins aktualitet och den ovanliga talsituation som ett tal till nationen är, finns det ett allmän intresse för denna typ av studie och studien kommer behålla sitt värde för många år framöver. Studien har vi gjort med hjälp av en kvalitativ textanalys med fokus på retorisk ochsemiotisk analys och med hjälp av teorier rörande kriskommunikation och diskursanalys. Frågor vi ställt rör vilka skillnader som finns vad gäller retorik och semiotik mellan de båda talen, om det finns särskilda avsnitt i talen som har särskilda syften och i sådana fall vad dessa är, samt om det finns skillnader i Löfvens tonalitet och framställning. Utifrån dessa frågor kunde vigöra en retorisk analys och en semiotisk analys som i sin tur lade grunden för en analys kringkriskommunikationen och diskursen i samhället i mars respektive november 2020. Vi kom fram till att de retoriska och semiotiska skillnaderna mellan talen är få, men att det finns en viss skillnad i tonalitet och framställning vilket är ett resultat av den förändrade diskursen kring pandemin. / The corona virus has affected the world globally on many levels and together with the rest of theworld, Sweden has been forced into a crisis, which affected the citizens both individually and nationally. In Mars 2020, Swedish head of State Stefan Löfven spoke to the nation addressing thepandemic for the first time. In November the same year, he did it a second time. As this is a historical event we decided to analyze these two speeches regarding the corona virus. Since we are communication students we find it interesting to analyze the rhetoric as well as the semiotic situation regarding the speeches and the pandemic. Considering the timeliness of the coronapandemic and the unusual speech situation that a speech to the nation is, there is a public interest in this type of study and it will retain its value for many years to come. We made this study by using a qualitative text analysis, focusing on rhetoric andsemiotic analysis together with theories concerning crisis communication and discourse analysis. we have asked are if there are any rhetoric and semiotic differences between thetwo speeches, if there are several parts of the speeches with a specific purpose and in that casewhich they are and also if there are any differences regarding voice and formality. From these questions, we did a rhetorical as well as a semiotic analysis, which formed the base for further analysis regarding crisis communication and the discourses about the pandemic in March and November 2020. From this study we can see that the rhetorical and semiotic differences between thespeeches are few, but that there are some differences in voice and formality which are a result ofthe varying discourse in Sweden regarding the pandemic between March and November

Uppsatsen är en retoriskt studie av T.S. Eliots begrepp objektiva korrelat; ett litterärt begrepp som, enligt Eliot, var det konstfulla sättet att framställa känslor på. Känslan skulle framställas i dikt genom att en objektiv framställning, Detta innebar att känslan skulle ha en konkret motsvarighet i dikten, exempelvis skulle den inkapslas i ett objektiv, en situation eller händelsekedja. Detta skulle i sin tur omedelbart väcka känslan hos läsaren. Uppsatsens syfte är att undersöka och visa att det objektiva korrelatet förutsätter en retorisk kommunikationsmodell. Detta görs mot bakgrunden till att det fanns en modernistisk uppfattning om retoriken som skadligt, något som litteraturen skulle befrias ifrån. För att uppfylla syftet undersöks text-, författare-, och läsarfunktionen, vilka kan förstås som viktiga delar i en kommunikationsmodell.   Studien visar att begreppet delar flera likheter med och förstås utifrån flera retoriska teorier, exempelvis Chaïm Perelmans auditoriebegrepp, Mats Rosengrens definition av doxa och Wayne C. Booths begrepp telling och showing. Det objektiva korrelatet kan förstås som en poetisk argumentation som ämnar påverka läsarna, men vars funktion också är avhängig publiken då författaren måste förhålla sig till de kollektiva referenspunkter som publiken håller gemensamt. Studien visar att de kommunikationsparameterar som undersöks är av retorisk karaktär och såldes förutsätter begreppet en retorisk kommunikationsmodell.

Överkonsumtion är ett stort problem som växt fram som konsekvens av klimatförändringarna och samtidigt har medvetenheten kring hållbarhet ökat. Greenwashing har blivit allt vanligare samtidigt som storytelling förekommer oftare i reklamkampanjer. Den ökade medvetenheten om hållbarhet och de negativa aspekterna av en ohållbar konsumtion sätter krav på företagen. Syftet med studien är att undersöka hur en stor samhällsaktör förstärker sin varumärkesidentitet och kommunicerar hållbarhet genom sina reklamkampanjer för att positionera sig på marknaden.  Analysens studiematerial består av två reklamkampanjer från Ikea Sverige vid namn Kretsloppet och Möbler som följer med när livet förändras. Kampanjerna innehåller varsin annons och reklamfilm som kommer att studeras för att uppnå syftet. Metoden som har tillämpats för att uppnå detta är en retorisk analys, där analysschemat som har utformats grundar sig i både retorik och visuell retorik. Studien stöds av teorierna varumärkesidentitet, positionering och nostalgi.  Resultaten av studien visar att Ikea Sverige använder storytelling och nostalgi i sina reklamkampanjer för att kommunicera hållbarhet och att alla analysobjekt grundar sig i samma budskap. Vidare visar analysen att reklamfilmerna spelar på pathosargument medan annonserna spelar på logosargument. Ytterligare resultat visar att reklamkampanjerna stärker företagets varumärkesidentitet. / Over-consumption is a major problem that has emerged because of climate change and at the same time the sustainability awareness has increased. Greenwashing has become more common and at the same time storytelling occurs more often in advertising campaigns. The increased awareness of sustainability and the negative aspects of an unsustainable consumption result in demands being placed against the companies. The research aim of the study is to investigate how a major societal actor strengthens its brand identity and communicate sustainability through its advertising campaigns to position itself on the market. The material of the analysis consists of two advertising campaigns from Ikea Sweden: Kretsloppet and Möbler som följer med när livet förändras. The campaigns each contain one advertisement and one commercial that will be analyzed to achieve the purpose. The study has been conducted by a rhetorical analysis and the analytical model used is designed based on both rhetoric and visual rhetoric. The study is supported by the theories brand identity, positioning and nostalgia. The results show that Ikea Sweden use both storytelling and nostalgia in their advertising campaigns to communicate sustainability and that all objects analyzed are based on the same message. Furthermore, the analysis show that the commercials are based on pathos while the advertisements are based on logos. The study also found that the advertising campaigns strengthen the company’s brand identity.

The aim of this study is to perform a rhetorical analysis of how a professional identity is constructed through deliberation. The object of study is firefighters, as they have a strong sense of community. Using rhetorical ethnographic method, the research question is to investigate how firefighters create, confirm, and develop professional identity through social interactions. Recordings and transcriptions of their internal communication were made, in search of recurring themes and perspectives. The theory of this work is based on Aristotle’s practical definition of rhetoric as deliberation, further developed by Burke’s theory of identification. In addition, Perelmans understanding of auditorium and Wolrath-Söderbergs theory of topos form the basis of the theoretical perspectives. The results show that the recurring themes and perspectives in the firefighter’s conversations depict what it means to 1) work as a firefighter, and 2) live as a firefighter. The conclusion is that the day-to-day tasks and other shared interests constitute meeting points for discussion, where the firefighters construct their professional identity through social strategies, such as identification and disassociation, proximity and distance in the communication.

I denna studie utforskade vi framställningen av koranbränning på Instagram och Tiktok i Sverige under 2023 genom att analysera totalt 10 inlägg och 30 kommentarer. Syftet med studien var att belysa sociala mediers roll som plattform för nyheter och information, där kontroversiella ämnen snabbt sprids. Metoden byggde på en gestaltningsteori, vilket innebär hur budskap och information presenteras för att påverka människors uppfattning och tolkning. Dessutom använde vi retorisk och visuell textanalys baserad på fyra strukturella dimensioner för att belysa olika visuella och retoriska element i texterna. Resultaten analyserades i samband med tidigare forskning, och de visade på varierande framställning av koranbränning på de två plattformarna. På Tiktok användes ett kraftfullt visuellt material, medan Instagram fokuserade på mer informativa texter. Nyhetsinlägg på Instagram genererade mest interaktion, medan Tiktok inte visade någon specifik typ av konto som fick spridning, men privatpersoner var vanligt förekommande i vårt urval. I kommentarsfälten framkom diskussioner om yttrandefrihet, lagar, polisens roll och ett tydligt resonemang kring “vi” och “dem”-tankesätt. Dessa resultat indikerar och främjar därmed diskussioner kring hur sociala medier kan påverka samhällsdebatten.

Denna studie undersöker de retoriska strategierna som används i debattartiklar publicerade av den svenska tidningen Svenska Dagbladet angående användningen av ChatGPT, en avancerad chatbot, inom utbildning. Analyserna av dessa artiklar syftar till att belysa argumenten för och emot ChatGPT:s användning i skolor och bidra till en bättre förståelse av hur retorik kan forma åsikter om teknologi och innovation inom utbildning. För att uppnå detta använder studien en teoretisk ram som hämtar från konstruktivismteori, medialisering, moralpanik, teknisk determinism och retorikteori och dess övertygande enheter. Forskningsfrågorna som utforskas i denna studie inkluderar skildringen av ChatGPT:s påverkan på utbildning, de retoriska strategierna som används i artiklarna och den potentiella påverkan av moralisk panik på attityder till teknologi och innovation inom utbildning. Resultaten avslöjar att artiklarna presenterade både positiva och negativa perspektiv på användningen av ChatGPT och att olika retoriska strategier, såsom appel till auktoritet och känslor, användes för att påverka läsarnas åsikter. Studien bidrar till en bättre förståelse av retorikens roll i att forma attityder till användningen av avancerade chatbots inom utbildning och betonar vikten av att överväga flera teoretiska perspektiv vid analys av mediediskurs. / This study examines the rhetorical strategies used in opinion articles published by the Swedish newspaper Svenska Dagbladet regarding the use of ChatGPT, an advanced chatbot, in education. The analysis of these articles aims to shed light on the arguments for and against ChatGPT's use in schools and to contribute to a better understanding of how rhetoric can shape opinions about technology and innovation in education. To accomplish this, the study employs a theoretical framework that draws from constructivism theory, mediatization, moral panic, technological determinism, and rhetoric theory and its persuasive devices. The research questions explored in this study include the portrayal of ChatGPT's impact on education, the rhetorical strategies used in the articles, and the potential influence of moral panic on attitudes towards technology and innovation in education. The findings reveal that the articles presented both positive and negative perspectives on the use of ChatGPT, and that various rhetorical strategies, such as appeals to authority and emotion, were used to influence readers' opinions. The study contributes to a better understanding of the role of rhetoric in shaping attitudes towards the use of advanced chatbots in education and highlights the importance of considering multiple theoretical perspectives in analyzing media discourse.

This study aims to examine the argumentation regarding freedom of speech and the statement “je suis Charlie” (“I am Charlie”) in eight opinion articles from different Swedish web magazines. Two doctotral dissertations who’s main topics are the freedom of speech and different types of arguments regarding freedom of speach, was used in this study. The study also uses the actual Swedish law surrounding the freedom of speech, as well as the freedom of the press and breaches of these laws. Also mentioned as different types of theories are; utilitarianism and journalism ethics and standards. This is a qualitative study using rhetorical analysis as a main method, but the study also uses some tools from the field of argument analysis, such as theses and main arguments. The results from this study shows, amongst other things, that various arguments can be used when trying to get your view surrounding the freedom of speech across. However there seems to be a clear difference between the writers who argue that the freedom of speech is more important than the right to not having to be discriminated by a statement or an utterance, and the writers who argue that the right to not having to be discriminated by a statement is more important than the right to potentially disciminate someone while uttering something. The writers who share the first view presented here, that the freedom of speech is more important, are also the ones who support the expression ”I am Charlie”, and the writers who don’t think that the freedom of speech is of more importance than the right to not having to be discriminated, does not support the expression ”I am Charlie”. However, while looking at this study, it’s imoportant that the reader bares in mind that the results from it doesn’t say anythning about anything else apart from the articles studied.

Syftet med denna fallstudie är att visa på en ökad förståelse kring regeringschefers förmåga att skapa förtroende sin kriskommunikation. Uppsatsen undersöker de tal till nationen som hölls av Sveriges statsminister Stefan Löfven och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson vid Covid-19 pandemin under våren och hösten 2020. Uppsatsen utgår från ett retoriskt perspektiv och undersöker talens innehåll utifrån dess transkriberingar. Analysen utgår från uppsatsens teoretiska perspektiv som innefattar retorikens olika delar, appellformer och stilfigurer. Den utgår även från den retoriska situationen. Metoden som används är retorisk analys och utgår från uppsatsens disposition, argumentation, stil och retoriska situation. Den retoriska analysen skapar möjligheten att analysera och tolka talen både i sin helhet men också genom meningar, ord och tecken. Vidare diskuteras resultaten utifrån tidigare forskning och teoretiska perspektiv med ett fokus på politiskt förtroende och kriskommunikation.   Uppsatsen finner resultatet att regeringscheferna använder samtliga retoriska verktyg som undersöks i sina tal. Det framgår även att dessa verktyg används av regeringscheferna i syfte att öka förtroendet för dem som regeringschefer. Utifrån tidigare forskning går det se att både Löfven och Johnson fick ett ökat förtroende en kort tid efter att de första talen genomfördes, vilket indikerar att regeringscheferna kan ha lyckats uppnå ett förtroende genom sin kriskommunikation. / The aim of this case study is to gain more understanding of the head of government's ability to create trust in their crisis communication. The essay examines speeches to the nation, given by the Swedish Prime Minister Stefan Löfven and the British Prime Minister Boris Johnson, during the Covid-19 pandemic in the spring and fall of 2020. The essay uses a rhetorical perspective and examines the content of the speeches based on their transcripts. The analysis is based on the theoretical framework of the essay, which includes the rhetorical theory, three modes of persuasion and the figures of speech. It is also based on the rhetorical situation. The rhetorical analysis is the method used in the case study which focuses on the speech's disposition, argumentation, style and rhetorical situation. The rhetorical analysis makes it possible to analyze and interpret language both in its ensemble, but also through sentences, words, and signs. Furthermore, results based on previous research and theoretical perspectives are discussed with a focus on political trust and crisis communication.   The essay concludes that both Löfven and Johnson use all the rhetorical tools that are examined in their speeches. It is also clear that these tools are used by Löfven and Johnson to gain trust as Heads of Government. Based on previous research, it can be seen that both Löfven and Johnson gained increased trust shortly after their speeches were given, which indicates that the heads of government may have succeeded in gaining confidence through their crisis communication.