Hållbar utveckling har på senare år blivit allt mer omtalat och ett ämne som ses som en lösning på den rådande klimatkris som världen står inför. För att ämnet ska uppmärksammas i samhället krävs det att organisationer och beslutsfattare kommunicerar budskapet, dock saknas det tydliga definitioner för hur kommunikationen ska konstrueras. Syftet med denna studie är att, ur ett explorativt synsätt, undersöka vilka visuella och retoriska element som används av den ideella organisationen Svenska Turistföreningen för att konstruera hållbarhet samt hur elementen samspelar med varandra i konstruktionen. Samtidigt önskar studien bidra med ytterligare kunskap om relationen mellan ideella organisationer, hållbarhet, kommunikation och sociala medier.Studiens empiriska material består av fem Instagram-inlägg som analyseras genom en semiotisk bildanalys och en retorisk textanalys. Analysresultatet visade på att de objekt som var synliga i bilderna kontextualiserade bilden och förankrade budskapet. Resultatet visade också att appellformerna ethos och logos var delaktiga i den textuella kommunikationen medan pathos inte återfanns. Samspelet i konstruktionen av hållbarhet synliggjordes mellan de konnotationsbärande objekt som återfanns i bilden och appellformen ethos som återfanns i texten. / Sustainable development has in recent years increased and is a topic that is seen as a solution to the current climate crisis the world is facing. In order for the subject to be noticed in society, it is required that organizations communicate the message of the climate crisis. However, there are no clear definitions for how the communication should be constructed. The purpose of this study is to, from an exploratory point of view, examine the visual and rhetorical elements that are used by the Swedish non-profit organization Swedish Tourist Association to construct sustainability in communication and how the elements interact with each other in the construction. At the same time, the study contributes with further knowledge about the relationship between non-profit organizations, sustainability, communication and social media. The empirical material of the study consists of five Instagram posts that are analyzed through a semiotic image analysis and a rhetorical text analysis. The result showed that the objects that was visible in the images contextualized the image and anchored the message. The results also showed that the rhetoric elements ethos and logos were involved in the textual communication while pathos could not be found. The interplay in the construction of sustainability was visible between the connotation-bearing objects that was found in the images and rhetoric element ethos that was found in the text.

Syftet med den här studien är att belysa hur humor används i musikklassrummet på estetiska programmet i gymnasiet. Förhoppningen är att bidra till en ökad medvetenhet och djupare förståelse för vilken roll humor spelar i samspelet mellan lärare och elever, hur det kan användas som retorisk resurs i musikundervisningen och diskutera vilken påverkan det har för elevernas förutsättningar för lärande. Metoden som använts är videoobservation och till studien filmades tre musiklektioner med tre olika lärare. Materialet analyserades sedan tematiskt utifrån ett diskurspsykologiskt angreppssätt. I resultatet framkommer att lärarnas humoranvändning skiftar mellan att ge positiva effekter så som avspänning och avdramatisering, till att fungera disciplinerande via ironisk feedback eller skämtsamma tillrättavisningar. Det framkommer även exempel på hur humor kan fungera som statussymbol och positionering i klassrummet, där skämtande används av elever som strategi för att inte att tappa ansiktet eller riskera att misslyckas. I diskussionen lyfts hur humor kan påverka förutsättningar för elevers lärande och vilka pedagogiska implikationer humoranvändning kan innebära. / The intention of this study is to examine how humor is used in the music classroom in the aesthetics program in high school. The ambition is to contribute to an increased awareness and deeper understanding of what role humor plays in the interaction between teachers and students, how it can be used as a rhetorical resource in music teaching and discuss what impact it has on the students' conditions for learning. The collection of data was made by video-based observation, where three music lessons with three different teachers was filmed and observed. These were transfixed and analyzed thematically based on discourse psychology theory approach. The result shows that the teachers’ use of humor shifts between providing positive effects such as relaxation and de-dramatization, to functioning as a discipline via ironic feedback or joking reprimands. There are also examples of how humor can function as a status symbol and work for student positioning in the classroom, where joking is used by students as a strategy not to risk failure. The discussion highlights how humor can affect the learning opportunities for students and what pedagogical implications the use of humor can entail.

No description available.

Platsannonsen är ett medel för att övertyga arbetssökande att bli en del av arbetsgivarens gemenskap. I utformningen av platsannonser kan arbetsgivare marknadsföra sig genom att använda retoriska språkverktyg och även framställa en bild av organisationen, men i platsannonsen finns även en underliggande, dold berättelse om hur företaget ser på världen. Med en retorisk analys kan man synliggöra de dolda budskapen bakom organisationens beskrivning av sig själva och av den önskade kandidaten. Syftet med denna uppsats är därmed att genom en retorisk analys utforska och förstå rekryteringsspråket i platsannonser inom två olika yrkesområden. Detta görs med hjälp av fantasitema-analys och genom analys av fem retoriska figurer för att förstå hur platsannonserna använder retorik och hur de i sin helhet framställer en gemenskap. Utifrån syftet utgår uppsatsen från följande frågeställningar: Vilka retoriska figurer används återkommande i platsannonser inom data/IT-branschen respektive vårdsektorn? Vilka gemenskaper projiceras genom fanatsiteman i platsannonser inom data/IT-branschen respektive vårdsektorn? Hur branschspecifikt är rekryteringsspråket? Metoden som användes var en kombination av kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av platsannonser från två olika branscher, data/IT-branschen och vårdsektorn. Det var 60 platsannonser, 30 från respektive bransch, som analyserades med hjälp av fem retoriska figurer och fantasitema-analys. Resultaten av analysen visade att både data/IT-branschen och vårdsektorn använder de retoriska figurerna hyperbol, superlativ, metafor, hendiatris och bathos för att förstärka budskap i platsannonser. De användes både för att skapa en förstärkt bild av organisationen och för att beskriva de önskade kvalitéerna hos arbetssökande. Fantasitema-analysen visade att data/IT-branschen projicerar en gemenskap som strävar efter att vara innovativ, spännande och att nå framgång. Vidare framställer sig organisationerna söka en kandidat som är driven, har ambition för utveckling och som passar in i organisationens etablerade kultur, vilket skulle kunna tyda på en viss homogenitet i data/IT-branschen. Fantasitema-analysen visade att vårdsektorn projicerar en omsorgsfull gemenskap som eftersträvar hög kompetens och som tycker att det är viktigt att nyanställda får stöd. Dessutom beskriver organisationerna sig som prestigefyllda arbetsplatser där den viktigaste drivkraften för arbetssökande framställs vara att göra skillnad och arbeta med ett meningsfullt arbete. När data/IT-branschen och vårdsektorn jämfördes framkom det att det fanns både likheter och skillnader. I platsannonserna använder branscherna de fem retoriska figurerna på ett likartat sätt för att beskriva organisationen och arbetssökande. Vidare framkom liknande fantasiteman i branscherna, dock i olika frekvens. Resultatet tyder på att data/IT-branschen och vårdsektorn har vissa skillnader, men platsannonsernas retoriska struktur och språk används likartat och därmed skulle rekryteringsspråket anses kunna vara relativt generellt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur traditionella banker och fintech-banker använder retorik som ett inslag av ’impression management’ i sin hållbarhetsredovisning – för att presentera en hållbar företagsbild. Vidare ska studien undersöka skillnader mellan bankerna. Utgivna hållbarhetsrapporter av två banker från år 2017 och 2021 analyseras genom en retorisk analysmodell baserad på Aristoteles klassiska retorikram etos, patos, och logos. Studiens resultat visar att företagen använder sig av retorisk argumentation i sin hållbarhetsredovisning på ett övertygande sätt och på så vis förmedlar en hållbar bild av sig själva. Etos används för att öka trovärdighet hos företaget exempelvis genom association till andra trovärdiga aktörer på marknaden och genom att de informerar om att de följer lagar och regelverk. Patos används för att anspela på känsla och identifikation hos läsaren genom målande beskrivningar om en mer hållbar framtid och genom metaforer som knyter an till nutida samhällsvärderingar. Logos används i argumentation genom rationalitet som data, vetenskap och rationell argumentation och bidrar till att ge en företagsbild som ger ett logiskt intryck. En korsanalys av fallen visar att den traditionella banken använder retorisk argumentation som mer kan förenas med en konservativ natur. Studien visar hur traditionella banker och fintech-företag använder sig av argumentation i sin hållbarhetsredovisning: och hur bankerna därigenom kan förmedla en bild av sig själva som hållbara. Studien pekar också på att bankerna använder det frivilliga utrymmet i sin hållbarhetsredovisning som ett kommunikationsmedel där de presenterar en önskad företagsbild. / The purpose of this study is to investigate how traditional banks and fintech banks use rhetoric as an element of 'impression management' in their sustainability reports – to present a sustainable corporate image. Furthermore, differences between these banks will be analysed. Sustainability reports presented by two banks in 2017 and 2021 were analysed using a rhetorical analysis model based on Aristotle's classical rhetoric concept of ethos, pathos, and logos. It is found that the banks use rhetoric argumentation to convey a convincing image of their own organization’s sustainability. Ethos is used to support the credibility, for instance through association with other credible actors on the market, and by informing that they follow laws and regulations. Pathos is used to influence emotions and a sense of identification with the reader through illustrative descriptive social values. Logos is used for argumentation by rationality and reason which contributes to the logic appeal of the company. Logos is achieved through data, science, and logic argumentation. A cross case difference is that the traditional bank use rhetoric techniques more in line of a conservative nature. This study shows how traditional banks and fintech companies can use argumentation in their sustainability reports – and how banks can convey an image of themselves as sustainable. This study also imply that banks use the voluntary space in their sustainability reports as a means of communication where they present a desired corporate image.

It’s significant for charities to incorporate persuasion strategies into their communication to create engagement and encourage donations. This is especially important in circumstances of war due to the millions of people who are forced to flee and need emergency assistance. UNHCR is currently located in the war-torn area of Ukraine and needs support to continue their humanitarian aid. Thus, this study aims to examine how the UNHCR uses persuasion strategies in their advertisements concerning the refugee crisis in Ukraine to prompt donations. The object of the study causes the following research questions: What persuasion strategies does UNHCR use to generate contributions through commercials related to the refugee crisis in Ukraine? In which way are the three pisteis of rhetoric: logos, ethos, and pathos, used? What meaning can the commercials be seen communicating on a manifest and latent level?  As the study focuses on different ways of convincing, rhetorics as a theoretical framework becomes natural to use. The classical and visual rhetoric thus serve as a support in the critical visual rhetoric analysis carried out in the study. A generic targeted selection has been used to select and analyze four commercials from the UNHCR's YouTube channel. The results show that UNHCR frequently uses rhetorical means to persuade donations, including the three pisteis of rhetoric and other persuasion strategies that appear mainly at a latent level. / Att tillföra övertygelsestrategier i sin kommunikation är för välgörenhetsorganisationer betydelsefullt för att skapa engagemang och uppmuntra till donationer. Det är särskilt viktigt under sådana omständigheter då det råder krig, med anledning av de många gånger miljontals människor som drivs på flykt och behöver nödhjälp i situationen. UNHCR befinner sig för nuvarande i det krigsladdade området i Ukraina och behöver stöd för att kunna fortsätta bedriva hjälpinsatser. Därmed syftar denna studie till att undersöka hur UNHCR arbetar för att övertyga till donationer i reklamfilmer om flyktingkrisen i Ukraina. Studiens syfte leder till följande forskningsfrågor: Vilka strategier för att övertyga till bidrag använder UNHCR i reklamfilmer som rör flyktingkrisen i Ukraina? Hur har man använt sig av retorikens tre pisteis: logos, ethos och pathos? Vilken mening kan reklamfilmerna ses kommunicera på en manifest respektive latent nivå?  Då studien fokuserar på olika sätt att övertyga blir retoriken naturlig att använda som teoretiskt ramverk. Den klassiska samt den visuella retoriken fungerar således som stöd i den kritiskt visuella retorikanalysen som genomförs i studien. Med hjälp av generiskt målstyrt urval har fyra reklamfilmer från UNHCR:s YouTube-kanal valts ut och analyserats. Resultatet visar att UNHCR frekvent använder sig av flertalet retoriska grepp med syfte att övertyga, däribland retorikens tre pisteis men också andra former av övertygelsestrategier som ter sig främst på en latent nivå.

Köttätande är i dag en fråga som engagerar många. Vissa menar att det är farligt både för klimat och hälsa medan andra menar att det är nödvändigt för människans överlevnad. När frågan kring köttätandet lyfts och köttkonsumtionen ifrågasätts i debatten mellan köttätare och veganer händer något och heta känslor uppstår. Debatten provocerar och upprör och inte sällan slutar det i osämja de båda parterna emellan. Det är därför av intresse att analysera hur de båda sidorna uttrycker sig när de talar om kött för att ta reda på hur de skiljer sig åt. Det här ämnar denna uppsats undersöka. Detta görs genom att bland annat analysera olika typer av bildspråk som förekommer i de båda sidornas sätt att uttrycka sig kring kött. George Lakoffs och Mark Johnsons teori om konceptuella metaforer fungerar även som inspirationskälla för denna analys. Genom att synliggöra underliggande diskurser som ligger till grund för hur vi i samhället talar, tänker och ser på kött kan vi ta reda på hur veganers terminologi kring kött skiljer sig åt från köttätarnas. På så sätt kan vi få en förståelse för varför de heta känslorna uppstår, att konflikten kanske snarare bottnar i en brist på förståelse över de olika sidornas sätt att tala om kött.

Att ha en välfungerande intern kommunikation inom en organisation är av yttersta vikt. Att dessutom ha en välfungerande intern kommunikation under en krishändelse är fundamental. Idag hamnar samhällen och organisationer ofta i olika typer av problematiska och hotfulla situationer. Detta är nästintill oundvikligt. Det som dock är hanterbart är kommunikation kring dessa situationer. Vintern 2010 sattes Polismyndighetens kommunikation på prov i och med ett terrorattentat där en självmordsbombare sprängde sig i centrala Stockholm. Denna uppsats tar sikte på att studera och undersöka polisens interna kommunikation under denna händelse. Avsikten är att redogöra för huruvida retoriska strategier så som retorisk situation, definition och angreppssätt, tagits i beaktande under den interna kommunikationens skapande och förmedlande. Genom användandet av en kvalitativ fallstudie som metod analyserade den interna skriftliga kommunikationen. Studien visar att flera delar inom den interna kriskommunikationen kan sammankopplas med olika retoriska strategier och modeller. Dock finns det delar som kan förbättras rent retoriskt. / To have an effective internal communication within an organization is of utmost importance. To also have a well-functioning internal communication during a crisis event is fundamental. Today, communities and organizations are often placed in different types of problematic and threatening situations. This is almost inevitable. However, the communication about these situations is manageable. In the winter of 2010 the communication of the Police Authority were put to the test, because of a terrorist attack that also included a suicide bomber. This essay aims and investigates the police's internal communication process during this event. The intention is to report on whether rhetorical strategies such as rhetorical situation, definition and approach, has been taken into consideration in the internal communication. Through the use of a qualitative case study method the internal written communication were analyzed. The study indicates that several elements within the internal crisis communication can be linked with various rhetorical strategies and models. However, there are parts that can be improved.

The Authorities attitudes towards Gypsies have been characterized by prejudice for a long time. This has lead to the relief actions of the Authorities being formed by discriminating acts. In purpose of eliminating the discrimination of the Gypsies, the Delegation for Gypsy matters formulated a strategy for solving this problem in the report “Gypsy rights – a strategy for Gypsies in Sweden”. Despite the goodwill of the Authorities this report has been criticized by Gypsies in Sweden.   In the investigation of the derivation of this criticism the aim of this essay is to look at how the Authorities attitude towards Gypsies is shown in this report and how it affects the creation of their ethos. This analysis is made with a Critical Linguistic Analysis and the Stasis Theory.    The result showed that the Delegation for Gypsy matters dissociate themselves from the former attitudes that characterized the Authorities view of Gypsies. Through this move they try to show solidarity with them. Despite this equality aim it is possible to make note of an authoritative touch that imply a view of a society where the power is distributed from the top to the bottom. Even the picture of the Gypsies as a weak group can be noted. / Myndigheters attityder har länge varit präglade av fördomar när det gäller romer. Detta har medfört att deras hjälpinsatser för att förbättra romernas situation har präglats av diskriminerande åtgärder. I syfte att komma bort från den diskriminerande behandlingen av romerna utformade Delegationen för romska frågor en strategi för hur detta problem kunde lösas. Detta nya betänkande har dock fått kritik från romer i Sverige. För att undersöka vad denna kritik beror på är syftet med den här uppsatsen att undersöka hur myndigheters attityder gentemot romer kommer till uttryck i betänkandet samt hur detta påverkar skapandet av myndigheternas ethos. Detta görs genom en kritisk lingvistisk analys av textens verbprocesser, negationer och passivkonstruktioner. Detta resultat kopplas sedan till statusläran. Resultatet som framkommit ur analyserna är att Delegationen för romska frågor tydligt tar avstånd från myndigheternas tidigare attityder och förhållningssätt. Genom detta försöker de istället solidarisera sig med romerna. Trots denna strävan efter jämlikhet går det att uttyda auktoritära drag som antyder en samhällssyn där styrandet sker uppifrån och ned. Även drag av romer som en svag grupp går att utläsa.

A politician on the peak of his career suddenly sees himself in the middle of not one or two, but five different crisis, that demand a fitting response and a well planned crisis management strategy. While focusing on ethos and its development, the following paper analyses the communicative strategies used by Germany's ex-minister of defense, Karl-Theodor zu Guttenberg. Within his one and a half year tenure he had to handle continuing accusations against policy and character. Guttenberg, who in many eyes was seen as Germany's most popular politician and whose ethos, therefore, prior to the first crisis could be described as strong, is loosing his trustworthiness among the military and other politicians the longer each crisis continues. The purpose of this study is to identify the communicative pattern of Mr. Guttenberg, which in the end lead to his resignation, while his popularity continues to be strong. With theories like Benoits apologia strategies, Bitzers rhetorical situation and Ryans kategoria and apologia speechset, the analysis of articles of the German mass medium ”Bildzeitung”, clearly mirrors Guttenberg’s tendency to react offended to personal accusations. While being able to handle accusations against his policy, this continuing communicative mistake provides an opportunity for his critics.