<p>I uppsatsen kommer det fram att människor är mer medvetna om risker och hot än vad de var för 20 år sedan. Detta framkommer genom att artiklarna som analyserats angående mordet på Olof Palme var mer inriktade på hur chockerande det var för Svenska folket och hur oväntat ett dåd av detta slag var. I artiklarna angående Anna Lindh var människor även där chockade över dådet men det chockerande var i stället att det kunde hända en gång till i Sverige. I de artiklarna har koncentrationen mer legat på gärningsmannen och polisens arbete.</p><p>I och med detta kunde vi se att befolkningen i Sverige lever med en större medvetenhet om de risker och hot som finns omkring dem i samhället. Detta stämmer väl med de teorier som uppsatsen tar upp om att det finns risker och hot som en del av vardagen på ett annat sätt än för 20 år sedan.</p>

I uppsatsen kommer det fram att människor är mer medvetna om risker och hot än vad de var för 20 år sedan. Detta framkommer genom att artiklarna som analyserats angående mordet på Olof Palme var mer inriktade på hur chockerande det var för Svenska folket och hur oväntat ett dåd av detta slag var. I artiklarna angående Anna Lindh var människor även där chockade över dådet men det chockerande var i stället att det kunde hända en gång till i Sverige. I de artiklarna har koncentrationen mer legat på gärningsmannen och polisens arbete. I och med detta kunde vi se att befolkningen i Sverige lever med en större medvetenhet om de risker och hot som finns omkring dem i samhället. Detta stämmer väl med de teorier som uppsatsen tar upp om att det finns risker och hot som en del av vardagen på ett annat sätt än för 20 år sedan.

Syftet med studien var att undersöka hur polisiär närvaro påverkar allmänhetens upplevelse av trygghet, samt om den upplevda tryggheten påverkas av polisens synliga utrustning. Fokus har riktats mot platser som generellt upplevs som trygga, men som även kan upplevas otrygga av allmänheten ur ett terrorhot-perspektiv. Studien har undersökt allmänhetens upplevelse av polisiär närvaro ur ett trygghetsskapande perspektiv, med utgångspunkt i Ulrich Becks teori om risksamhället. Datamaterial samlades in genom strukturerade intervjuer med 148 personer i Stockholm och Uppsala och analyserades genom univariata analyser och korstabulering. Resultatet visade att polisiär närvaro kan öka allmänhetens upplevelse av trygghet. Det framkom även att utrustning är av betydelse för hur polisiär närvaro upplevs och att polisiär närvaro kan verka trygghetsskapande på de platser som undersöktes. / The study has examined how the presence of the police affect people's feelings of safety and the way the public perceives exposed police equipment. The study, based on Ulrich Becks theory about Risk Society, has primarily been focused on sites that are generally considered safe, but could also be perceived as potentially vulnerable to terrorism. Structured interviews of 148 people in Stockholm and Uppsala has collected data for the study. The data source was analysed by descriptive statistics and by correlation. Results of the interviews suggest police presence can increase the public’s feelings of safety in the examined places. From the data collected, it also emerged that police equipment is instrumental in the perception of police presence and public’s feelings of safety.

Samhällets hantering av komplexa risker karaktäriseras av osäkerhet, ojämlikhet i exponering och otillräckliga resurser för att hantera riskerna. Det gör att avvägningar måste göras om vilka risker som kan accepteras och hur resurser ska allokeras för att hantera dem. Många av riskerna är också väldigt osannolika. Olyckor som resulteras av transport av farligt gods på vägnätet är exempel på sådana risker. Dessa risker utreds idag ofta av konsulter på företag som har specialiserat sig på ämnet. I avsaknad av specifika nationella kriterier för acceptabla risknivåer förhåller de sig dels till lagstiftning (till exempel Plan- och bygglag), dels till regionala riktlinjer och utvärderingar. Syftet med utredningarna är att beskriva riskerna med transport av farligt gods nära den plats där ny bebyggelse planeras, att bedöma huruvida riskerna kan accepteras samt i de fall riskerna bedöms som oacceptabelt höga även presentera förslag på åtgärder för att minska dem. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur dessa föreslagna åtgärder motiveras, med utgångspunkt i fem etiska teorier. Genom en kvalitativ innehållsanalys där de etiska teorierna har införlivats visar uppsatsen att riskutredningarna och de förslag på åtgärder som presenteras främst bygger på de etiska teorierna utilitarism och teorin om det sociala kontraktet. Detta har konstaterats genom att tre teman identifierats och analyserats: risksamhället, ekonomiska argument och antropocentrism. Vidare har syftet varit att ge förslag på hur riskreducerande åtgärder kan motiveras utifrån etiska teorier som inte visat sig synliga genom den kvalitativa innehållsanalysen. I uppsatsens diskussionskapitel beskrivs hur deontologisk etik, dygdetik samt miljöetik kan användas för att motivera riskreducerande åtgärder på andra sätt. Slutligen konstateras i uppsatsens diskussion och slutsatser att de studerade utredningarna delar tre metodologiska utmaningar. Bland annat finns en motsättning mellan utredningarnas probabilistiska förståelse för risk och hur vissa riskreducerande åtgärder motiveras. En rekommendation görs att konsultföretagen diskuterar dessa utmaningar och deras implikationer för trovärdigheten i utredningarna. / Complex risks in today’s society are characterized by uncertainty, inequality in terms of exposure, and a lack of resources to handle all risks. Because of this, trade-offs have to be made in terms of what risks can be accepted and how society’s resources for risk management should be allocated. Added to this, many of the risks are very improbable. An example of such risks are accidents resulting from transportation of dangerous goods. In Sweden, these risks are often analysed by consultants at companies that have specialized themselves in this field. As there are no nationally determined criteria for when these risks are at acceptable levels, these consultants relate to legislation, regional policies, and evaluations. The purpose of these analyses is to describe the risks of constructing buildings near roads where dangerous goods are being transported. The purpose is also to assess whether the risks can be accepted, and if not, provide recommendations for measures to reduce the risk levels. The purpose of this thesis was to investigate how these recommendations are motivated, with ethical theory as departure point. Through a qualitative content analysis (where five ethical theories were integrated) the study shows that it is mainly utilitarianism and social contract theory that underpin the assessments and recommendations. This is concluded through the identification and analysis of three key themes: risk society, economic arguments, and anthropocentrism. A second purpose was to provide alternatives to how risk reducing measures can be motivated. The discussion provides thoughts and examples on how deontology, virtue ethics and environmental ethics can be used to find other ways to motivate risk reducing measures. Finally, the thesis concludes that the six assessments studied share three methodological challenges. For example, there seems to be a contradiction between on the one hand a probabilistic understanding of risk, and the way some of the risk reducing measures are motivated. As a result, this thesis recommends that consultancy companies discuss these challenges and the implications of them on the credibility of the assessments.

Sweden is currently facing a paradigm shift in its security policy as it has applied for membership in the military alliance NATO. According to the current government, Swedish NATO membership is the best way to safeguard Sweden in light of Russia's invasion of Ukraine. Previous research indicates a connection between trust and risk perceptions, as well as a difference in risk perceptions between men and women. Trust in governmental institutions also becomes central during crises and disasters. The theoretical framework of this study draws on Ulrich Beck's theories of the risk society and cosmopolitanism, Anthony Giddens' concept of trust in expert systems, and a socialization theory of gender by Davidson and Freudenburg. The purpose of this pilot study is to examine how students' trust in governmental institutions influences their risk perceptions regarding NATO membership. Furthermore, the aim is to investigate whether the relationship between trust in governmental institutions and risk perceptions is influenced by factors such as attitudes towards NATO and gender, and whether there are differences in risk perceptions between men and women regarding NATO membership. This study uses a quantitative method in the form of surveys to address the research questions. The sample for the study consists of the group "They call us students" on Facebook and a discussion forum for all students enrolled in the bachelor's program in Social Analysis. Data from the survey were analyzed through means comparison, correlation, and regression analyses. The results of the study indicate that a high trust in governmental institutions leads students to perceive fewer risks associated with NATO membership. Women also tend to perceive more risks with NATO membership, and a positive attitude towards NATO results in fewer perceived risks with NATO membership. This pilot study has demonstrated the relevance of investigating the relationship between trust in governmental institutions and risk perceptions regarding NATO membership. It would also be interesting for future research to examine other factors that influence individuals' risk perceptions, such as social class and ethnicity. / Sverige står just nu inför ett paradigmskifte i den svenska säkerhetspolitiken då Sverige har ansökt om ett medlemskap i militäralliansen Nato. Enligt den nuvarande regeringen är ett svenskt Natomedlemskap det bästa sättet att värna Sverige efter Rysslands invasion av Ukraina. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan tillit och riskuppfattningar samt att det finns en skillnad i mäns och kvinnors riskuppfattningar. Tillit till statliga institutioner blir också centralt under kriser och katastrofer. Studiens teoretiska referensram utgår från Ulrich Becks teorier om risksamhället samt kosmopolitism, Anthony Giddens begreppet om tilliten till expertsystem och en socialisationsteori om genus av Davidson och Freudenburg. Syftet med denna pilotstudie är att undersöka hur studenters tillit till statliga institutioner påverkar deras riskuppfattning gällande ett Natomedlemskap. Vidare är syftet att undersöka om sambandet mellan tillit till statliga institutioner och riskuppfattningar påverkas av faktorerna inställning till Nato och kön samt om det skiljer sig i män och kvinnors riskuppfattningar gällande ett Natomedlemskap. I denna studie används kvantitativ metod i form av enkätundersökningar för att besvara studiens frågeställningar. Studiens urval består av gruppen “Dom kallar oss studenter” på Facebook samt ett diskussionsforum för alla som läser kandidatprogrammet för samhällsanalys. Data från undersökningen analyserades genom medelvärdesjämförelse, korrelation och regressionsanalyser. Resultat från studien visar att en hög tillit till statliga institutioner leder till att studenter upplever mindre risker med ett Natomedlemskap. Kvinnor tenderar även att uppleva mer risker med ett Natomedlemskap samt att en positiv inställning till Nato leder till mindre upplevda risker med ett Natomedlemskap. Denna pilotstudie har visat relevansen att undersöka förhållandet mellan tillit till statliga institutioner och riskuppfattningar med ett Natomedlemskap. Det skulle även vara intressant för vidare forskning att undersöka andra faktorer som påverkar individers riskuppfattningar såsom klass och etnicitet.

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om förskollärares och barnskötares uppfattningar om riskfylld lek. Med stöd av de frågeställningar som vi har valt att fördjupa oss inom detta ämne har vi studerat hur förskolepedagoger resonerar kring riskfylld lek, hur de beskriver sina undervisningsstrategier med risktagande och vilka faktorer som anses påverka barns möjligheter att utmana sina gränser genom lek. Som metod för datainsamling har vi valt semi-strukturerade intervjuer med förskolepedagoger som arbetar med barn mellan tre och sex år. Begreppet barnperspektiv och Becks (1992) teori om risksamhället är två analytiska utgångspunkter som använts i denna uppsats. Resultatet har visat att riskfylld lek har sitt utrymme i förskolor i Stockholms län, men samtidigt är vuxnas syn på den leken fortfarande delad. De intervjuade förskolepedagogerna har berättat om olika faktorer som påverkar barns tillgång till riskfylld lek samt hur de arbetar för att främja den typen av lek. Föräldrars och kollegors oro och attityder samt olika beslut från kommuner och fastighetsägare som påverkar miljöer anses begränsande för barns möjlighet att engagera sig i utmanande lekar. Samtidigt ser förskolepedagogerna naturmiljön och dialog med de andra vuxna som viktiga faktorer som kan stötta barns riskfylld lek. Enligt resultatet är de intervjuade pedagogerna medvetna om den riskfyllda lekens fördelar och således antar de sin roll som stöttande och tillåtande när det kommer till att utmana barnen att öva på något som ligger utanför ramen för de kompetenser som de redan har.

Den pågående vaccineringen mot covid-19 har inneburit att många människor börjar se ljuset i tunneln på den mörka tid som coronapandemin orsakat. Det råder dock inte konsensus kring vaccinet som uteslutande positiv för folkhälsan då vissa istället väljer att betona riskerna som vaccinet kan medföra framför fördelarna med vaccination.Tidigare forskning visar att faktorer som tillit, risker och individuella medicinska överväganden, likväl som kulturella aspekter har en avgörande roll i riskuppfattning gällande vaccinering.Studiens teoretiska referensram utgår från Becks teori om risksamhället, Giddens begrepp tillit till expertsystem, samt Douglas kulturella riskteori och beskyllningskultur.Syftet med denna pilotstudie är att undersöka studenters riskuppfattning gällande vaccinet mot covid-19, samt ifall riskuppfattning påverkas av faktorer som förändrad tillit och solidaritetsgrad.Datainsamlingen utgörs av en kvantitativ metod i form av enkätundersökning, där studiens urval består av medlemmar i gruppen ”Dom kallar oss studenter” på Facebook. Data från undersökningen analyserades sedan genom univariat analys samt multivariata regressionsanalyser.Resultat från studien visar att studenter med försämrad tillit till myndigheter uppfattar risker med biverkningar från vaccinet i högre grad än studenter som har en likvärdig eller förbättrad tillit till myndigheter. Det visar även att studenter med hög solidarisk inställning ser mindre risker med biverkningar från vaccinet än de med låg solidarisk inställning.Nyckelord: Covid-19, Risk, Förändrad tillit, Tillit till expertsystem, Risksamhället, Solidaritet, Kulturell riskteori, Kris. / The ongoing vaccination against covid-19 has meant that many people begin to see the light in the tunnel of the dark time that the corona pandemic has caused. However, there is no consensus about the vaccine as exclusively positive for public health as some instead choose to emphasize the risks that the vaccine may entail over the benefits of vaccination.Previous research shows that factors such as trust, risks and individual medical considerations, as well as cultural aspects, play a crucial role in risk perception regarding vaccination.The theoretical frame of reference in this study is based on Beck’s theory of the risks society, Giddens’ trust in expert systems, and Douglas’ cultural risk theory and blameculture.The aim of this pilot study is to investigate students’ perception of risk regarding the vaccine against covid-19, and whether risk perception is affected by factors such as changes in trust and degree of solidarity.The data collection consists of a quantitative method in the form of a survey, where the study sample consists of members of the group ”Dom kallar oss studenter” on Facebook. Data from the survey were then analyzed by univariate analysis and multivariate regression analyzes.Results from the study show that students with impaired trust in authorities perceive risks of side effects from the vaccine to a greater degree than students who have an equivalent or improved trust in authorities. It also shows that students with a high degree of solidarity see less risks with side effects from the vaccine than those with a low solidarity attitude.

Denna studie har undersökt om och hur den ökade uppmaningen till att vaccinera sig från den svenska regeringen påverkat det sociala livet, både i privatlivet och på arbetsplatsen. Studien har utgått från följande frågeställningar; Hur påverkar det ökade vaccinationskravet det sociala livet? Finns det någon skillnad på vaccinationskravets påverkan mellan det privata sociala livet och på arbetsplatsen?  Syftet är att lyfta upp kunskap kring ett ganska nytt fenomen, ett ämne som det inte finns någon tidigare forskning om, och belysa hur samhället påverkas av situationer vi tidigare inte befunnit oss i. Metoden som använts till studien är den kvalitativa med semistrukturerade intervjuer där åtta personer deltagit. En hermeneutisk ansats har även använts till den här studien. Studien har använt sig av tre begrepp som legat till grund av analysen; Ulrich Beck - risksamhället, George Hermed Mead - Jaget och den generaliserade andre och Erving Goffman - Stigma. Resultaten visade på en ökad stigmatisering kring de som inte tagit vaccinet och en känsla av en förminskad samhörighet hos dessa individer. Resultaten visar även skillnader i vaccinationskravets påverkan på det sociala livet, privat och på arbetsplatsen. / This study has examined whether and how the Swedish covid-19 vaccine requirement has affected social life both privately and in the workplace. The study was based on the following questions; How does the increased vaccine requirement affected social life? And is there any difference in the impact of the vaccine requirement on private social life and the workplace?  The purpose is to raise knowledge about a fairly new phenomenon and shed light on how society is affected by situations we have not been in before and area topic that has not previously been researched. The study used a hermeneutic approach and a qualitative method with semi-structured interviews in which 8 people participated. The study has used 3 concepts as basis for the analysis: Ulrich Beck - the risk society, George Hermed Mead - The self and the generalized other and Erving Goffman - Stigma. The results showed an increased stigma around those who did not take the vaccine and the feeling of diminished belonging in these persons. The results also show the difference between social life in the private and the workplace domains.

Risker är ständigt närvarande i våra liv. I samhället finns många funktioner för att hantera dessa risker. På nationell nivå har Sverige totalförsvaret som hantera risker riktade mot nationen. Totalförsvarets uppgift är främst att förbereda Sverige för krig, men då totalförsvaret är uppbyggt av både militärt och civilt försvar omfattar det hela spektrumet av resurser för att hantera både fredstida kriser som konflikt och krig. Syftet med denna studie är att undersöka problematiseringen i diskursen i den förda försvarspolitiken över tid och hur den har förändrats. Underlaget är försvarsberedningens rapporter under tiden 1995 tills den senaste 2019. Kopplat till modellerna kring Policy Change och Carol Bacchis metod ’What´s the problem represented to be?’ (WPR) undersöks förändring i den politik som beskrivs samt vad som är problematiskt och inte i den. Resultatet visar på en förändring över tid i den politik som förts. Utifrån Policy Change är det den radikala modellen som förklarar vilket typ av förändring som skett. Förändringar sker vid stora omställningar i omvärlden. Försvarsberedningen har genom sina rapporter strävat efter att skapa sammanhållning och deltagande med andra politikområden som är viktiga för det svenska totalförsvaret. Det har även visat sig att människan tar liten plats i försvarsberedningens politik vilket försvarsberedningen uppfattar som oproblematisk. Slutsatser är att försvarspolitiken förändras när det sker stora förändringar i omvärlden. Då tillfällen visar sig har försvarsberedningen stora möjligheter att påverka den förda politiken. Det finns dock en risk att försvarspolitiken förlorar sin legitimitet om den exempelvis främjar ekonomiska och finansiella värden framför mänsklig säkerhet. Det krävs en sammanhållning mellan politikområdena för att få en långsiktighet i försvarspolitiken. / Risks are constantly present in our lives. There are many functions in the society that handles these risks. On a national level Sweden has the National Defence, which consists of military and civilian resources, that handles the risks that are directed at the nation. The National Defence’s primary objectives are to prepare Sweden for the eventuality of war. Since the National Defence is made up of both the military and civilian resources and covers the whole spectrum of capacities to manage both peacetime crisis, conflicts and war. The purpose of this study is to analyse what the problematisation is in the Swedish defence policy discourse and how it has changed over time. For the analysis all of the reports that the Swedish Defence Commission has submitted during the years 1995 to 2019. The change in the defence policy is analysed using is Carol Bacchi´s ‘What’s the problem represented to be?’ (WPR) method and the Policy Change framework in order to describe what change there has been in the defence policy and what is problematic and what is not. The result shows a change over time in the policy that is conducted. From a Policy Change perspective, the radical model best explains the type of policy change that has occurred: a change in the defence policy happens when big change happens in the outside world. The Defence Commission have, through their reports, tried to create coherence and participation with other policy fields that are important for the Swedish total defence. It has also showed that people take little space in the defence policy, which is one area that the Defence Commission finds unproblematic. Conclusion are that the Defence Policy changes when there are big changes in the outside world. When the opportunity shows itself then the Defence Commission have big possibilities to affect the policy process. There is a risk that the defence policy loses its legitimacy if it, for example, endorses a policy that focuses to heavily on economic and financial values before the security of the people. It requires coherence between the policy fields in order to create long-term stability in the defence policy.

Med ett förändrat klimat förväntas nederbörd och kraftiga skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hårdgjorda ytor i städerna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förväntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det närmaste seklet. I många städer har de naturliga avrinningsområdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostäder byggs på olämpliga platser med stor översvämningsrisk. Behovet av en hållbar dagvattenhantering är betydande för att undvika negativa konsekvenser i städerna framöver. Den traditionella dagvattenhantering med rörsystem blir alltmer kritiserad för att vara ohållbar. I Malmö är dagvattenfrågan högst aktuell då staden nyligen blivit drabbad av översvämningar. Studiens fokus ligger på vilken syn större fastighetsägare och VA-huvudmannen har på dagvattenhantering i ett förändrat klimat. Studien är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär och består av två intervjuer samt en kompletterande enkätundersökning. De slutsatser som framkommit av studien är följande: Det behövs ett ökat samarbete med skyfallsproblematiken i Malmö, förändring av lagstiftningen för tydligare ansvarsförhållanden, fastställa finansieringen av åtgärder, arbeta mer mot öppna lösningar och minska fokus på ledningsnätet, öka kunskapen hos stadsplanerare och fastighetsägare, lyfta dagvattenfrågan tidigt i planprocessen samt våga arbeta mot en långsiktigt hållbar stadsplanering som inte fokuserar på kortsiktiga vinstintressen. / As a result of the changing climate precipitation and intensified rainfalls is expected to increase. This combined with an increased urbanisation and more of hard surfaces in cities causes greater pressure on exsisting storm water systems. The precipitation over Sweden is expected to increase with 10-20 percent and the run-off with 5-25 percent over the next century. Due to the urbanisation the natural drainage areas have disappeared and areas with high flood risk have been exploitated. To avoid negative consequenses in the future, sustainable storm water management is needed. Conventional storm water systems is more and more criticized of being unsustainable. The storm water issue is a highly disscused topic in Malmö as the city flooded during 2014. The focus of the study is property owner and the public water suppliers view on storm water management in a changing climate. The study uses both quantitative and qualitative methods and consists of two interviews and a supplementary questionnaire. The study’s conclusions are as followed: the need for increased cooperation with torrential rain problems in Malmö, change in legislation in terms of clarify responsibilities, determine the financing of measures, work more towards open solutions and reduce the focus on pipe-based storm water system, increase knowledge among city planners and property owners, bring up the stormwater issue early in the planning process and a determenation to work towards long-term sustainable planning rather than focusing on short- term profits.