Offentliga rum som är tänkta att dagligen brukas av stadens befolkning förändras. I takt med att det sociala livet förflyttas allt mer till byggnader, till allmänna eller privata inomhusmiljöer eller sker digitalt minskar livet mellan byggnader. Offentliga rum som väsentliga mötesplatser i staden är viktiga av flera anledningar, inte minst för ett hälsosamt samhälle.  Syftet med det kandidatexamensarbetet är att analysera offentliga rum i storstadsmiljöer och hur de förhåller sig till några teorier om fysisk gestaltning och social hållbarhet. Några aspekter av bl.a. Jan Gehls teori om människovänliga offentliga rum i urbana miljöer har valts ut för undersökning men i den teoretiska bakgrund inkluderas även idéer av David Sim och Jeremy Till. Min ambition är att göra en insats till en ökad förståelse för hur det offentliga rummet kan utformas för att locka människor till ett mer levande socialt samspel och lyfta upp  vikten av socialt hållbar planering av offentliga rum.  Platsobservationer samt semistrukturerade surveyundersökningar med stöd av litteraturen har resulterat i det arbetet. Nio platser i Stockholm, Malmö och Lund har valts som exempelytor  för att undersöka litteraturstudiens presenterade teorier i praktiken. Utgångspunkten till undersökningen och observationer har varit nyckelkvaliteter hämtade från Jan Gehls teori om välfungerande människovänliga offentliga miljöer: trygghet, komfort och njutning som måste existera, enligt honom, på en offentlig yta. Resultatet har visat att de tre kriterierna trygghet, komfort och njutning hör ihop och att en välfungerande offentlig yta människor trivs och känner sig välkomna behöver en kombination av alla tre kriterier. Kriterierna framställs i slutsatsen som en diagram i form av en trappa, där första steget är trygghet, en grundläggande kvalitet som bör anses vara ett krav för att människor ska befinna sig på platsen. Nästkommande kvalitet är komfort som endast har någon betydelse om trygghetskvalitet uppfylls. Kvaliteten är en faktor som får användarna att vilja vistas på platsen. Det sista steget när både trygghet och komfort uppfylls är njutning som får användarna att vilja stanna på platsen. När alla tre kvaliteter uppfylls, kan man anse att platsen är en väl fungerande offentlig yta, människor vill vistas och stanna kvar på.

Torg har genom historien varit en viktig del av stadslivet och fortsätter att vara en central del i städer världen över. Detta arbete syftar till att belysa hur torg planeras idag och vilka teorier som finns för utformandet av offentlig plats. En fallstudie av två torg ligger som grund för arbetet. De studerade torgen är: Norra och Södra torget i Kristinehamn och Fristadstorget i Eskilstuna. Dessa torg befinner sig i olika stadier av omvandling. Fristadstorgets omvandling är slutförd, Norra och Södra torget pågår.

The theme for the essay was community planning and changed everyday life during Covid-19. The pandemic is worldwide and has affected almost everything in today's society. The essay deals with interaction in the public spaces and well-being, and how these have been affected during Covid-19 compared to before. The purpose of the essay was to investigate if young adults' interaction in the public space and well-being has been affected during Covid-19 compared to before the pandemic outbreak. Based on the purpose, two questions were formed "Has the well-being of young adults been affected during Covid-19 compared to before the outbreak of the pandemic?" and "Has interaction in the public space affected young adults during Covid-19 compared to before the pandemic outbreak?" In the essay, a quantitative study has been used in the form of a questionnaire study, this study was conducted on young adults between 18 - 29 years at Karlstads University. The results showed that both interaction and well-being in the public space were affected during Covid-19. The changing well-being due to the pandemic showed that the impact was negative. The interaction in the public space had become less during Covid-19 compared to before. In Chapter 5, the results were analyzed using our previous research and Foucault's power perspective. Finally, in the last chapter, the results were discussed to answer the questions that in turn answered the purpose of the essay. This chapter also includes a critical review section where misinterpretations and other shortcomings are addressed.

Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse för gatukonstpraktiken, dess problematik samt eventuella brottsförebyggandeåtgärder. I studien används termen gatukonst som ett samlingsnamn för både graffiti och gatukonst.Praktiken tar idag form under komplexa förhållanden vilka ofta skapar diskussioner kring utövarnas motiv, derasförhållningssätt till det offentliga rummet och deras praktik som en ingång till tyngre kriminalitet. För att kunnadiskutera brottsförebyggande åtgärder behöver således praktiken förstås djupare utifrån utövarnas egna beskrivningarav den. Denna förståelse skapas genom en kvalitativ metod bestående av halvstrukturerade intervjuermed tre personer som har eller har haft kontakt med gatukonstpraktiken. Utöver intervjuer undersöks enomdiskuterad metod med lagliga väggars brottsförebyggande potential genom en temporär laglig gatukonstvägg.Väggens främsta syfte är att testa hur det som privatperson fungerar att söka om tillstånd för en tillställning avdetta slag i det offentliga rummet. I samband med undersökningen har två icke-utövare av gatukonst kunnatintervjuas och 14 uttalanden från olika individer insamlas. Det har varit nödvändigt att intervjua individer somkommer i kontakt med praktiken och de som påverkas av den för att få en förståelse från flera olika perspektiv ompraktikens problematik och för att kunna belysa det offentliga rummets möjligheter för inkluderande.För att diskutera gatukonstpraktiken kopplas den insamlade empirin med teori. Den teoretiska ramen bestårav Zygmunt Bauman, Jeremy Till, Tim Cresswell och Peter Bishop och Lesley Willams för att diskutera platsbegreppetoch dess ständiga föränderlighet. Därefter följer en beskrivning för att definiera det offentliga rummet,där författaren Sören Olsson används. Vidare följer en diskussion om vad det offentliga rummet är och inte ärutifrån Don Mitchell. Social ordning diskuteras utifrån Rolf Lidskogs syn på begreppet. Därefter används HenriLefebvres för att diskutera hur ett socialt rum produceras. Vidare beskrivs begreppet appropriation utifrån LinaOlsson som använder både Michael de Certeau och Lefebvre för att beskriva begreppet. Teoridelen avslutas medN. John Habrakens teorier om territorium. Samtliga av dessa teoretiker visar sin relevans i resultatet där teorier,begrepp och insamlad empiri kopplas med undersökningen med den temporära lagliga gatukonstväggen.Resultatet visar att fler lagliga väggar är en trolig metod för att successivt förbättra förutsättningarna förpraktiken och allmänhetens syn på den. Studiens resultat visar även att gatukonstutövare inte är den homogenagrupp som tidigare forskning vill se den som. Dessutom har studien via undersökningar kunnat visa upp flerautövares olika motiv, vilka inte har varit att vandalisera. / The purpose of this study is to understand the practice of street art, its problems and possible crime prevention methods. The study uses the term street art as a collective description of both graffiti and street art. Street art practice takes form under complex situations which often are discussed through practitioners motives, their approach to public spaces and the practice as an entrance to heavier crime. To be able to discuss and analyse crime prevention methods, the practice of street art needs to be understood on a deeper level through practitioners own description of it. This understanding is created through qualitative interviews based on semi-structured questions with three interviewees who have or have had contact with the practice of street art. In addition, the discussion around legal walls for street art as a crime prevention method is researched with a temporary wall for street art. The primary purpose of the wall is to examine what it’s like as an ordinary citizen to seek permission for this kind of event in public spaces. During the research, two non-practitioners of street art are interviewed and 14 participants opinions are collected. It is a necessity to interview individuals who come in contact with, or who inany way is affected by the practice of street art to be able to understand several sides of the problems that comes with the practice. With this we have been able to highlight the public space and its possibilities for inclusion. To discuss street art practice, empirical observations are linked to theory. The theoretical framework consists of Zygmunt Bauman, Jeremy Till, Tim Cresswell and Peter Bishop and Lesley Williams who discusses space as a constantly changing phenomena. A discussion then follows in which Sören Olsson defines the public space. In addition, Don Mitchell is used to describe the public space in further detail. Social order is discussed through Rolf Lidskogs approach. Henri Lefebvres theory about how social space is created is then discussed. The term appropration is described through Lina Olssons interpretation of Michael de Certeau and Lefebvres definition of it. The final part of the theory chapter is based on N. John Habrakens theories about territory. All these theorists mentioned above show their relevance in the result chapter where theories, terms and empirical observations are linked to the research with the temporary legal wall for street art. The result shows that more legal walls is a credible method in gradually improving the conditions of street art as well as improving the public perceptions of it. The result also shows that street art practitioners cannot not be seen as what earlier studies would call a homogeneous group. Furthermore, the study shows through its research, different practitioners motives, in which none have been to vandalize.

Examensarbetet syftar till att bidra med kunskap om hur flexibla lärmiljöer beskrivs och förstås i forskningspublikationer inom det internationella forskningsfältet Lärmiljöer. Med avstamp i rumslig teori undersöks vilka resultat som tidigare forskning presenterar i relation till flexibla lärmiljöer. Vidare undersöks vilka eventuella rumsliga dimensioner som tillskrivs dem samt hur begreppet flexibilitet beskrivs, förstås och appliceras på flexibla lärmiljöer.   För att söka svar på studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ kunskapsöversikt genom insamling av data via databassökning. Studieobjektet utgörs av tidigare genomförda forskningsstudier från åren mellan 1989-2021. Utvalda vetenskapliga artiklar granskades, kartlades, rapporterades, analyserades och syntetiserades i framträdande teman.  Huvudresultatet visar bland annat att flexibla lärmiljöer blir ett allt vanligare inslag i och med en ökad orientering mot elevcentrerad och individbaserad undervisning. En sådan undervisning kräver att lärmiljöerna baseras på individens behov och möjliggör variationsrika metoder varför många skolor genomgår en övergång från traditionella klassrum till flexibla lärmiljöer. Ytterligare resultat pekar på att en sådan övergång är förenad med många utmaningar på grund av att utformningen av den fysiska miljön med ökad flexibilitet och de öppnare ytorna inte alltid är i samspel med organisering och pedagogisk praxis. En övergripande slutsats utifrån studien är att flexibiliteten leder till ökade valmöjligheter för lärarna vad gäller ändamålsenlig utformning av lärmiljön och att kunskap om rumslig teori och begreppet flexibilitet kan öka lärares rumsliga medvetenhet och kompetens så att den ökade flexibiliteten i högre grad kan uppfattas som möjligheter snarare än hinder.

Although only a few of us have been to the desert, we all have a clear and chromatic image of it. Our mental representation of these landscapes has been formed throughout the years through photographic media and film. A few well known visual and literary works that contributed to the myth of the desert include: Le Petit Prince (1943), Antoine de Saint-Exupéry The Seven Pillars of Wisdom (1926), T.E Lawrence Lawrence of Arabia (1962), David Lean Theeb (2014), Naji Abu Nowar This fascination led to an increase in demand for travel to these mythological places. Such an increase raises particular challenges for the desert and its inhabitants that include a demand for services and infrastructure and an appetite to learn more about the site. The phenomenon creates new issues that require creative solutions and interventions. How can architecture provide spaces as a solution to mitigate these issues? The thesis examines the question in the context of the Wadi Rum Protected Area (WRPA), a UNESCO world heritage site that is located in the Arabian Desert region. It proposes a cultural center that reflects the ecological and cultural significance of the site. The architecture of the building converges elements from the desert with elements from local bedouin culture. The building aims to create spaces for educational opportunities to the bedouin and the tourist in order to enhance the visitor's experiences and enrich the local's knowledge. / Master of Architecture / This thesis examines the issues that are associated with an increase in tourism in the Wadi Rum Protected Area (WRPA), a UNESCO World Heritage site that is located in the Arabian Desert Region. The thesis attempts to provide a solution through architecture and urban planning strategies that include the proposition of educational spaces for the tourist and the local. These architectural spaces have the ability to add value to the tourist's experience and enrich the local community in the future.

Bisexualitet och pansexualitet har osynliggjorts både inom HBTQ-rörelsen och inom forskningen. Syftet med min uppsats är att undersöka hur kvinnor som har förmågan att attraheras sexuellt och/eller romantiskt av fler än ett kön upplever olika rum och temporaliteter för att förstå osynliggörandet av bi/pansexualitet. Denna undersökning utgår från ett fenomenologiskt perspektiv. För att undersöka detta har jag gjort en intervjustudie med tre kvinnor som orienterar sig som bisexuella och pansexuella. Analysen har visat på att informanterna använder sig av begreppen bisexualitet och pansexualitet som ett verktyg som hjälper dem att navigera mellan rä(t)ta och queera livslinjer. Osynliggörandet av bisexualitet och pansexualitet är ett resultat av att nuet innehar en hegemonisk position i förståelsen av sexuella orienteringar. Det innebär att informanternas sexuella orienteringar förstås av omvärlden utifrån ifall de är i en monogam relation eller ej och vilket kön partnern isåfall har. Jag har även undersökt informanternas rörelse mellan heteronormativa och queera temporaliteter och kommit fram till att det finns möjlighet att följa båda. De bisexuella och pansexuella orienteringarna tillgängliggör till viss del queer temporalitet för informanterna. Vilken temporalitet informanterna följer begränsas även det av det hegemoniska nueteftersom en följer olika livslinjer beroende på om en har partner och vilket kön partnern har. Slutligen har jag kommit fram till att det hegemoniska nuet även påverkar informanternas upplevelser av att röra sig i olika heteronormativa och queera rum. Det är inte helt självklart att de har möjlighet att ta plats i varken heteronormativa eller queera rum eftersom de sällan är formade efter bisexuella och pansexuella kroppar. Det finns olika sorters queera rum, varav några fåtal är formade efter bi/pansexuella kroppar och i de rummen uttryckte informanterna att de kunde känna sig trygga. Således var de hemmavarande där.

The island of Rum in the Inner Hebrides, NW-Scotland, hosts a central volcanic complex that is part of the British-Irish Palaeogene Igneous Province situated in NE- Ireland and NW- Scotland. On Rum, rocks from several stages of Palaeogene magmatic activity have been exposed by millions of years of erosion. Rum is best known amongst geologists because of the famous layered ultrabasic intrusion that covers the SSE part of the island, which is amongst the world’s most studied non-active (fossil) volcanoes. The Long Loch Fault traverses Rum with an N-S direction and has been proposed to represent the feeder zone to the layered ultrabasic intrusion. The area close to the Long Loch Fault has been named the Central Intrusion, and was formed by interaction of the plutonic rocks with the Long Loch Fault. There are two end-member theories for the origin of the Central Intrusion: (i) formation by wholesale subsidence (graben formation) of layered ultrabasic units or (ii) by intrusion of new material in-between the Western and Eastern Layered Intrusions (brecciating and fracturing blocks of material from the layered suite) and so causing pulses of uplift and subsequent collapse. To test how the Long Loch Fault influenced magma emplacement on Rum, field work was conducted including structural mapping, and rock-sampling. The data collected in the field were processed by structural 3D modelling (Move Software suite) and complemented by petrography, FTIR, Electron Microprobe analysis and thermobarometry modelling. The results reveal that several fault splays cut the Central Intrusion, which furthermore provide evidence of a transtensional graben situated above the fault zone and into which the layered units collapsed. This collapse was associated with the intrusion of Ca-rich feldspathic peridotite at zones of weakness in the layered rocks (e.g. bedding planes, unit contacts and fractures), producing smaller fault blocks and acting as a lubricant in-between blocks. FTIR and barometry results show that the intruding feldspathic peridotite magma was water-rich and that the clinopyroxenes in the magma crystallised at approximately 15 km of depth. Consequently, a combination of both theories for the creation of the Central Intrusion appears most reasonable. The combination of data gathered allows to formulate a model in which the tectonic activity of the Long Loch fault repetitively opened and closed the magma conduit, causing pressure build-up in the underlying magma reservoir(s) when the conduit was shut. When the pressure was released, e.g. during fault movement, dense (phyric) and wet ultrabasic magma ascended rapidly and spread out into the shallow crustal magma chamber, thus supplying the growing ultrabasic pluton with pulses of magma from depth. / Ön Rum är en del av ö-gruppen Inre Hebridéerna i Nordvästra Skottland och består till stor del av magmatiska bergarter som härrör från en vulkan som var aktiv för cirka 60 miljoner år sedan. Vulkanen tillhör den Britiska Paleogena Magmatiska Provinsen och är skapad av mantelplymen som för nuvarande befinner sig under Island. Den nu eroderade vulkanen har en ikonisk status bland geologer världen över på grund av att den minerallagrade magmakammaren som utgör stora delar av ön, alltså själva hjärtat av vulkanen. Long Loch förkastingen delar Rum i två delar och har föreslagits vara huvudledaren av magma in i magmakammaren. Området på ön i anknytning till förkastningen har påverkats mycket av dess rörelser och har namngets den Centrala Intrusionen. Det finns två vitt skilda teorier om hur den Centrala Intrusionen har skapats: (i) den Centrala Intrusionen har skapats genom sättningar i magmakammaren och bildat en gravsänka, eller (ii) nytt material tränger i magmakammaren, vilket leder till upplyftning av magmakammar golvet som följs av sättning och bildar en gravsänka. I denna masteravhandling testades hypotesen ’Long Loch förkastningen var den primära magmaledaren till magmakammaren idag exponerad på Rum’ genom fältarbete, 3D modellering, petrografi, och geokemiska analyser (FTIR, Mikrosond och barometri). Resulatet visar att den Centrala Intrusionen genomskärs av flera förskastningsgrenar till Long Loch förkastningen vilka tillsammans formar ett tulpan mönster (en typ av gravsänka) som indikerar att en zon av flytande magma (magmaledare) låg under den Centrala Intrusionen när vulkanen var aktiv. Magman från zonen underlättade gravsänka bildandet genom att dela minerallagren i stora block och att intrudera mellan lager och fungera som glidmedel, vilket betyder att båda teorierna kan appliceras på bildandet av den Centrala intrusionen. FTIR och barometri analyserna visar att den intruderade magma var mycket vattenrik och och kom från en  magmakammere på 15 km djup. Long Loch förkastningens rörelser stängde och öppnade magmakanalen, vilket orsakade att kristallrik magma intruderade i pulser.

Arbetet syftar till att lyfta fram den potential som flera urbana rumbesitter, de överblivna rum som saknar en tydlig användning ellerfunktion. Där de lokala intressena, dess brukare och rummets närmstaomgivning blir en utgångspunkt för att förstå vilken användningrummet bör verka mot. Med det vill vi vidga perspektiven inom hurman tänker kring överblivna rum idag, samt hur man bättre kan utnyttjarummens potentiella användningar för ett rikare urbant liv. Arbetetbaseras på en fallstudie av rummet under Mälarbron i Södertäljeoch dess närområde, där tre förslag till utveckling studeras ochanalyseras med hjälp av vår teoretiska verktygslåda. Vi stödjer ossframför allt på Quentin Stevens bok The Ludic City - Exploring thePotentials of Public Spaces (2007) där hans lekfulla syn på stadenblir en röd tråd att applicera på bl.a. Kim Doveys allmänna teorierkring urban design i hans bok Urban Design Thinking (2016). Arbetetresulterar i en gestaltning som blir en undersökande process om hurrummet under Mälarbron får en mer meningsfull och mångsidig rollsom stärker det urbana sammanhang som den utgör en del av. Genomdetta arbete vill vi bidra med nya kunskaper till de professionersom arbetar med dessa rum och framför allt lyfta fram den potentialsom flera urbana rum besitter, där vi anser att urban design utgör enviktig roll. Gestaltandet av överblivna rum är ytterst aktuell inom deprofessioner som arbetar med frågor kring byggd miljö idag, därförtror vi att detta arbete inte enbart belyser vårt eget intresse utan ärrelevant för alla som arbetar med den byggda miljön. / The purpose of the work is to highlight the potential of several urbanspaces, the leftover spaces that lacking a clear use or function.Where the local interests, its users and the context becomesthe starting point for understanding what needs the space shouldbe used for. With this we want to broaden the perspectives on howto think about these spaces today, and how to better utilize the potentialuses of these spaces for a richer urban life. The work is basedon a case study of the space under the bridge, Mälarbron in Södertäljeand its context, where three proposals for development arestudied and analyzed using a concept box. We especially supportQuentin Steven’s book The Ludic City - Exploring the Potentials ofPublic Spaces (2007), where his playful view of the city becomes ared thread to apply to, among other things, Kim Dovey’s generaltheories of urban design in his book Urban Design Thinking (2016).The work results in a process that becomes an exploratory processof how the space under the Mälarbron gets a more meaningful andversatile role that strengthens the urban context in the area. Throughthis work, we want to contribute new skills to the professions workingwith these spaces, and above all highlight the potential of severalurban spaces, where we consider urban design to play an importantrole. The transformation of these spaces is extremely relevant in theprofessions dealing with built environment issues today, where webelieve that this not only illustrates our own interest but is relevant toeveryone who works with the built environment.

Arbetet redovisar förhållandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa två kunskapsfält kan ge upphov till en förbättrad utformning av våra städers offentliga miljöer. Förutom att belysning har såväl rationella och estetiska värden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussättning av platser som tidigare ansågs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. Hållbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör således arbetets teoretiska ram där olika begrepp ställs emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemområden i ett geografiskt avgränsat område i Karlskrona, där intentionerna med en ny ljussättning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment. Förutom att arbetet ger ett exempel på tillvägagångssätt för analys av belysning baserat på diverse litterära verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fältet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för värde bland kommunerna, ger exempel på ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram.