This doctoral thesis analyze the process whereby Sweden gained access to American guided missiles during the late 1950s and early 1960s. It also tracks the Swedish efforts to develop guided missiles domestically. The concept of hegemony is used to interpret these processes, the dynamic in the Swedish-American relationship, and its consequences for the Swedish policy of neutrality. Sweden’s domestic guided missile development program, begun in the end of World War Two, met with great difficulties already by the end of the 1940s, and had entered a cul de sac by the early 1950s. The reason for this was a contunuous lack of funding and personnel, as well as a lack of foreign hardware and know-how. By 1947 the United States had largely established its hegemony in Western Europe, and the U.S. government then sought to gain the consent of the Swedish government as well. The U.S. government used its preponderant position, and pressured Sweden to adapt its policies by withholding vital technology from the Swedes. The U.S. refusal to deliver arms to a neutral Scandinavian Defense Union was significant in this respect. Sweden gradually gave its concurrence through a series of steps, most importantly the participation in the Marshall Plan in 1948, and COCOM in the summer of 1951. The confirmation of the U.S. government’s acceptance of Sweden came in the summer of 1952 when was made eligible to buy armaments in the United States under the Mutual Defense Assistance Act (MDAA). However, Sweden was not granted access to American guided missiles. This was an experience shared with most of the NATO countries (with the limited exception of Britain and Canada). During the course of the 1950s the United States was forced to change its position, due to prodding from the nato allies. The annual nato meetings were used as a platform by the nato countries in this endevour. The U.S. government reversed its non-disclosure policy in 1957 because of worries that its hegemonic position was threatened if it did not provide these weapons to its allies. Guided missile deliveries to Europe was used as a means to keep the alliance together, and to preserve U.S. hegemony in Western Europe. Because of its consent to U.S. hegemony Sweden gained access to U.S. missiles at the same time, and many times even before the NATO countries. Sweden was the first Western European country to purchase Sidewinder (1959) and Hawk (1962), and license manufactured two versions of the Falcon missile. Because of these deliveries the development of Swedish surface-to-air and air-to-air missiles was halted. Sweden was dependent upon the U.S. for deliveries of additional missiles in wartime, and this could have become a problem for Sweden’s ability to defend its territory against Western intrusions, since Sweden’s defense was based on help arriving from the West if Sweden was attacked by the USSR. The Swedish government, using the Royal Air Force Board as a proxy, signed a memorandum of Understanding in 1961 which gave the U.S. government the rigth to any improvements to the Falcon missiles, as well as the right to use them anywhere in the world. Sweden had thus de facto become a part of the U.S. military’s supply line. / QC 20100811

Den här uppsatsen har skrivits inom ramen för centralasiatisk säkerhetspolitik ur ett europeiskt perspektiv. Jag har begränsat uppsatsen till att fokusera på narkotika, som på senare år har blivit en kärnfråga i säkerhetspolitiska diskussioner, framförallt i Europa och i USA. Genom att tillämpa ett vidare perspektiv har jag försökt överskrida den eurocentrism, evolutionism, passivisering och viktimisering som finns i litteraturen och de artiklar som jag har studerat. Med den beskrivande tesen: Narkotikans roll i kampen om den globala hegemonin och drömmen om kalifatet, har jag velat belysa narkotikans roll i båda dessa strävanden mot en ny värld. Narkotikans roll som ett maktobjekt kan inte förminskas, varken i européernas kamp om den globala hegemonin eller i de islamistiska extremistgruppernas dröm om kalifatet. Narkotikan har haft en betydande och stimulerande roll i historien, i nutiden och kommer även att ha det i framtiden.

Uppsatsen presenterar och analyserar hur Barentsregionen har utvecklats efterSovjetunionens fall, från början av 1990-talet till början på 2000-talet, och då explicit ur ettnorskt säkerhetspolitiskt perspektiv.Den har som utgångspunkt, för att analysera förhållandena i regionen, valt att studera hurdet formaliserade Barentssamarbetet med sin unika konstruktion har utvecklats och hur dethar påverkat relationerna mellan Norge och Ryssland. I undersökningen utnyttjas i förstahand det teoretiska perspektivet liberalism, för att fördjupa förståelsen för hurBarentssamarbetet kan ses som en framgångsfaktor för den ökade stabiliteten i regionen.Analysen visar att den traditionella geopolitiska kontexten om regionens marginalisering pågrund av den drastiska minskningen av tidigare så påtagliga yttre hot, inte kan stå somensam förklaring till regionens utveckling. En annan påverkande faktor är sannolikt denframgångsrika formaliseringen av Barentssamarbetet i Barents Euro-Arctic Region(BEAR), från början på 1990-talet och deras utveckling fram till idag, som har ökatinteraktionen mellan regionens befolkningar på alla nivåer och som med ett brettdeltagande har ökat förståelsen för de globala problemen och behovet av att överbryggavälfärdsgapet mellan väst och öst. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Föreliggande uppsats undersöker om det är så att regeringen, i anslutning till försvarsminister Leni Björklundsuttalande i Dagens Nyheter 2004-11-26, i frågan om huruvida ett FN-mandat är en premiss för ett svenskt deltagandei en internationell fredsfrämjande insats, har genomfört ett snabbt och impulsivt paradigmskifte. Eller är detså att uttalandet har sin förklaring i en rationell och flerårig logisk politisk utveckling. Den kontext som utvecklingenav FN och EU från tiden efter kalla kriget fram till dagens datum utgör är viktig i detta perspektiv då dessatvå organisationer och aktörer utgör de arenor vari regeringen aktivt agerar. Genom att undersöka ett regeringsbeslutoch åtta propositioner omfattande tiden från konflikten mellan Irak och Kuwait fram till den FN-ledda insatseni Liberia 2004 och häri söka efter indikatorer på antingen en fast och oförändrad, eller en pragmatisk och av utvecklingpräglad svensk politisk hållning är det möjligt att besvara den övergripande frågan. Den teoretiska utgångspunkten”Den Engelska skolan – International Society” är vald med tanke på dess fokusering på tre olikadimensioner; den nationella, den internationella och slutligen den humanitära. Dessa tre dimensioner skapar enintressant utgångspunkt att förhålla sig till då regeringen föreslår ett svenskt deltagande i en internationell fredsfrämjandeinsats. Dessa tre dimensioner skapar även en inblick i vad regeringen anser och anger vara betydandemotiv och skäl till ett svenskt deltagande. Som komplement till ”den Engelska skolan” har jag valt Allison ochZelikows analysmodell ”Rational Actor Model” vilken tar utgångspunkt i ett antagande om att en aktör, i föreliggandefall den svenska regeringen agerar rationellt med utgångspunkt i de bedömningar och kalkyler aktörengenomför syftande till värdemaximering. Med både en teori och en analysmodell är det möjligt att analysera denskiftande empirin som regeringsbeslutet och de åtta propositionerna utgör, i syfte att genomföra iakttagelser ochslutsatser vilka i föreliggande fall visar på en förbluffande utveckling där regeringen de facto föreslår nyttjande avdet militära maktmedlet i syfte att bevaka och försvara bl.a. svenska säkerhetspolitiska intressen.Som författare riktar jag ett stort tack till Överstelöjtnant Stefan Ring, som tålmodigt, engagerat och skarpsinnigthandlett mig genom denna uppsats. Tack Stefan! Tack också till Professor Jan Hallenberg, som med sin djupakunskap vidgat mina vyer och visat på lösningar då jag kört fast. Tack Jan! / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Denna uppsats behandlar den nu gällande amerikanska säkerhetsdoktrinen (NSS). Uppsatsensmålsättning är att undersöka om den gällande amerikanska säkerhetsdoktrinen tjänar sompreventionsmedel och som ett uttryck för statlig tvångsdiplomati. Säkerhetsdoktrinenanalyseras för att komma åt den nya säkerhetspolitiska paradigmen. Vidare preciserarrespektive undersöker uppsatsen den utslagsgivande säkerhetspolitiska kalkylen för attsäkerställa amerikanska nationella intressen och överväganden ur ett geostrategiskt perspektiv.Som metod för att undersöka frågeställningarna respektive uppsatsämnet används härvid enkvalitativ textanalys. Analysverktyget som används har tagits fram för att granska utrikes- ochförsvarspolitiska doktriner och tjänar därför uppsatsens syfte väl. De teorier som denna uppsatsgrundas på baseras i huvudsak på Peter Viggo Jakobsens, Alexander L. Georges och ThomasSchellings teorier respektive deras tolkningar av teorien om tvångsmakt.Min analys skall med bl.a. exempel från deras modeller i sammanhangettvångsmakt/tvångsdiplomati förklara hur de olika teorierna hanterar dessa begrepp och framförallt hur man kan uppfatta fenomenet preemption i den nationella amerikanskasäkerhetsdoktrinen. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Sedan 1989 har omvärldsutvecklingen ställt stora krav på Sverige avseende en förändrad syn på detsäkerhetspolitiska begreppet. En ny världsordning med nya typer av hot, aktörer och konflikter har medförtatt säkerhetsbegreppet har vidgats. Det svenska EU- medlemskapet har dessutom medfört behovet av ettmycket tydligare regionalt och globalt perspektiv på säkerhetspolitik än vad som tidigare var fallet. Som ettresultat av detta har Försvarsmakten under perioden efter det kalla kriget genomgått ett genomgripandeförändringsarbete.Uppsatsens övergripande problem är följande: Skapar förändringsarbetet en Försvarsmakt som är användbarsåväl nationellt som regionalt och/eller globalt? För att besvara frågeställningen studeras först hur EU: smålsättningar och kapacitetsbehov avseende kris- och konflikthantering tar sig uttryck i GUSP och EUHeadline Goals, samt hur dessa tolkas i 2004 års försvarsproposition. I nästa steg studeras vilka uppgifteroch krav på operativa förmågor som Försvarsmakten ställdes inför i samband med försvarsbeslutet 2004.Därefter studeras om det går att spåra någon samstämmighet mellan Försvarsmaktens uppgifter och krav påoperativa förmågor och EU: s målsättningar och kapacitetsbehov. Slutligen görs en ansats att med hjälp aveuropeiseringsbegreppet visa hur olika samstämmigheter kan tolkas.Resultatet av undersökningen visade att en hög grad av samstämmighet kunde spåras och att det skapas enFörsvarsmakt som är användbar såväl nationellt som regionalt och/eller globalt. Ett sätt att tolka resultatetutgörs av det faktum att EU: s målsättningar och kapacitetsbehov är vagt formulerade, vilket skapar ett stortutrymme för omformuleringar. Ett annat sätt att tolka resultatet av undersökningen är att belysa resultatetmed hjälp av europeiseringsbegreppets vertikala och horisontella mekanismer. Det visade sig rimligt att antaatt en europeisering inom det studerade området har skett i en eller annan form. / Since 1989 the changes around the world has placed heavy demands on Sweden about how to look onsecurity. A new world order with new types of threats, actors and conflicts has made the perception ofsecurity wider. In addition the Swedish EU-membership has caused the need of a much clearer regional andglobal perspective than earlier. As a result of this the Swedish armed forces has gone through some radicalchanges during the time after the cold war.The overarching purpose with this essay is to study if these radical changes have resulted in a national defenceforce that is useful both at the national and the regional/global levels. In order to answer this question a studyof the objectives and capacity needs, referring to crisis management, within the EU Common Foreign andSecurity Policy and the Headline Goals are made.In the next step the objectives and demands on operational capacity put on the armed forces in 2004 isinvestigated. Thereafter a comparison of the objectives and demands on operational capacity put on theSwedish armed forces and the objectives and capacity needs at the EU-level is done to see if there is anytrace of accordance. Finally an attempt to show how various accordance could be interpreted is done withthe help of the theory of Europeanization.The result of the study showed that a high degree of accordance could be traced, and that a national defenceforce that could be used both at the national and the regional/global levels are created. One way of interpretingthe results of the study is to be found in the fact that the European Unions objectives and capacity needs arevery vaguely formulated, this makes it possible to reformulate them at the national level. Another way tointerpret the results is to use the theory of Europeanization with its vertical and horizontal mechanisms. It isreasonable to assume that there has been some sort of Europeanization within the area that has been studied. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Den planerade gasledningen Nord Stream, eller ”den ryska gasledningen”, har varit föremål för enintensiv debatt sedan hösten 2006 i såväl pressen som i riksdagen. Debatten har spänt över ett brettfält där miljöhänsyn och säkerhetspolitiska aspekter har avlösts av inlägg rörande Sverigeshandlingsfrihet inom ramen för internationella havsrättsliga avtal och hur Nord Stream skahandläggas för att denna handlingsfrihet inte ska begränsas inom ramen för svenskförvaltningslagstiftning.Föreliggande arbete analyserar debatten runt Nord Stream från det att projektet presenterades påvåren 2005 och fram till den särskilda debatt som hölls i riksdagen samma dag som Nord StreamAG inlämnade sig ansökan om miljöprövning till regeringen. Källmaterialet har hämtats fråndebattsidorna i Sveriges två största morgontidningar samt från riksdagens kammare och därefteranalyserats med en argumentationsanalytisk modell enligt Arne Næss. / The planed gas pipeline Nord Stream, or “the Russian gas pipeline”, has been subject of an intensedebate since the fall off 2006 in both media and in the Swedish parliament. The debate havecovered a wide area of subjects where environmental issues and security policy have beenfollowed by arguments concerning Swedish freedom of action within the framework of the UNLaw of the sea and with Swedish administrative law.The purpose of this work is to analyse the debate concerning Nord Stream from the time when theproject was first presented and up until the Special debate in the Swedish parliament on the sameday as the request from Nord Stream AG to go on with the project was received by the Swedishgovernment. The source materials are debate articles in the two leading Swedish newspapers andfrom the Swedish parliament, the riksdag. The material has then been analysed from an argumentanalysis model according to Arne Næss. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 06-08

Kinas och Rysslands nuvarande relationer präglas av samförstånd och samarbete. Det kinesiskryskaavtalet från 2001 kan ses som ett uttryck för fred och stabilitet, men också som ett uttryckför makt och globalt positionerande, i synnerhet med de kinesisk-ryska relationerna satta i ett historisktperspektiv. Frågan är vilka drivkrafter som kan ligga bakom Kinas och Rysslands närmandetill varandra. Genom en spelteoretisk analys identifierar denna uppsats möjliga motiv tillpartnerskapet i politiska, militära, ekonomiska samt externa avseenden, sett utifrån den sammanvägdanyttan av partnerskap jämfört med icke-partnerskap. Resultatet visar att motiven kan relaterastill det gemensamma intresset att skapa global maktbalans, men kan också kopplas till ömsesidigaberoenden mellan Kina och Ryssland som gör ett nära samarbete nödvändigt. Dessutom harbåde Kina och Ryssland skäl att minska riskerna för internationell isolering. Uppsatsen åskådliggörallmänt spelteorins funktionalitet för aktörsanalys. / Current relations between China and Russia are characterised by mutual understanding and cooperation.The Sino-Russian Treaty (2001) can be seen as an expression of peace and stability,but also – considering the history of Sino-Russian relations – as an expression of power andglobal positioning. The question is – what are the driving forces behind the Sino-Russian rapprochement?Using game theory analysis, this essay identifies possible motives behind the partnershipin strategic, military, economic and external terms, from the viewpoint of the net benefitsof a bilateral partnership, compared with non-partnership. The results show that the motives canbe related to a common interest in creating a global balance of power, but can also be linked tothe mutual dependence between China and Russia, which makes close cooperation necessary.Furthermore, both China and Russia have grounds for reducing the risk of international isolation.The essay is a general illustration of the usefulness of game theory for the analysis of actors. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 06-08

Vad har hänt i den offentliga debatten kring svensk utrikes- och säkerhetspolitik? Utifrån teorin ommassmedias betydelse för offentlig debatt, textgranskas kommentarer och debattartiklar och intervjuasföreträdare för massmedia för att få svaret på detta. Avsikten är att presentera vad och hur svensk politiskdagspress väljer att debattera svensk utrikes- och säkerhetspolitik samt varför just detta innehåll debatteras.Undersökningen visar att massmedia vill vara med och sätta den säkerhetspolitiska dagordningen, menatt detta inte är enkelt inom detta traditionstyngda politikområde. Den svenska säkerhetspolitiska debattendomineras helt och hållet av frågorna kring Sveriges neutralitet och alliansfrihet, där det råder en mycketuttrycklig historisk motsättning mellan opinion och regeringsparti. En slutsats är att den politiska oenighetenom Sveriges framtida säkerhetspolitik är bestående och så länge ingenting påtagligt inträffar som förändrardenna situation, så kommer media få svårt att dra i gång en diskussion som på allvar engagerar beslutsfattareoch medborgare. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Många hävdar att terrordåden i USA den 11 september 2001 förändrade världen. Efter dessahändelser har det i Sverige förts en debatt om hotet från terrorism och hur detta hot kan förståsoch hanteras. Av debatten kan man tolka att samhället i många stycken verkar ha en bristandeberedskap och förmåga att hantera detta hot och att de politiska åtgärderna visar tecken på bådeutredning, traditionell retorik och solidaritet med USA och det övriga världssamfundet i desskamp mot terrorismen. Kan en kamp mot terrorismen vinnas eller föder kampen i sig bara nyterrorism? Den här uppsatsen undersöker vilka säkerhetspolitiska mål och medel som Sverigeinom ramen för EU har formulerat efter den 11 september 2001. Med anledning av att EU idecember 2003 antog en nya säkerhetsstrategi kan en ytterligare brytpunkt när det gällereuropeisk säkerhetspolitik möjligen skönjas. Undersökningen görs därför fram till den 31december 2003. Resultaten redovisas som svar på två frågeställningar om kärnpunkterna när detgäller mål och medel och hur dessa har utvecklats över tiden. Jag prövar även om slutsatserna ommål och medel kan förklaras utifrån Ian Manners teori om EU:s normativa bas. Avslutningsvisför jag en fri kritisk diskussion avseende undersökningsresultatet.Välkommen! / Many scientists argue that the terrorist attacks on 11 September changed theworld. After these attacks there was also a debate in Sweden about the threatsof terrorism and how to deal with it. According to this debate, it is quite clearthat society has limited capabilities and that the political actions taken werebased on analyses, traditional rhetoric as well as on solidarity with the US andthe rest of the international community in the war on terrorism. Can a war onterrorism be won or does the war itself give birth to new terrorism?This essay examines the Swedish security policy comprising aimsand means from 11 September 2001, within the framework of the EuropeanUnion. Due to fact that the European Union signed a new security strategy inDecember 2003, the investigation is extended to 31 December 2003. Theconclusion of this essay is the result of answering two principal questions aboutaims and means and their development over the time studied. I also test if theaims and means could be explained by Ian Manner’s theory on the EuropeanUnion’s normative basis. In conclusion, I present a free discussion about theexamined results. Welcome! / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04