Studien berör området digitala verktyg i skolväsendet med särskilt fokus på skrivverktyget lärplatta och hur det kan användas i undervisningen för att stödja elever som är i behov av särskilt stöd med inriktning på elever med dyslexi eller ADHD. Detta är ett relevant område att studera eftersom vi lever i ett digitaliserat samhälle där elever i årskurs F-3 möter digitala verktyg i skolan och i hemmet, vilket vidare beskrivs i inledningen. I bakgrunden förklaras digitala verktyg och lärplattan samt vad det innebär för en individ att ha dyslexi och ADHD. Syftet med denna studie är att granska hur digitala verktyg med särskilt fokus på lärplattan som pedagogiskt hjälpmedel behandlas inom forskning i svenskämnet, med fokus på elever med dyslexi eller ADHD i årskurs F-3, för att synliggöra behov av vidare forskning om stöd i skrivutvecklingen för elever som är i behov av särskilt stöd. Material har varit vetenskapliga studier som har sökts på olika söktjänster, bland annat Primo, ERIC och SwePub. Samtliga artiklar är peer reviewed. Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med digitala verktyg, vilket redovisas i resultatdelen. Några fördelar som lyfts fram är ökad motivation och koncentration samt ökad flexibilitet. Nackdelar är att eleverna inte utvecklas motoriskt och utmanas inte lika mycket kognitivt. Avslutningsvis motiveras att det behövs mer forskning i området, speciellt i de yngre åldrarna och med fokus på elever med dyslexi eller ADHD eftersom det inte finns tillräckligt med tidigare forskning som berör detta.

Studiens syfte är att kartlägga vilka erfarenheter matematiklärare på högstadiet har avmatematiskt särskilt begåvade elever samt hur de resonerar kring och arbetar för attinkludera dessa elever i undervisningen. För att kunna uppfylla detta syfteundersöktes hur matematiklärare på högstadiet definierar matematiskt särskiltbegåvade elever, hur de arbetar för att stimulera eleverna samt vilka utmaningaroch/eller möjligheter de upplever i arbetet med dessa elever. I studien användes enkvalitativ ansats där kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjumatematiklärare på högstadiet. Datan som insamlades analyserades med hjälp av eninnehållsanalys och studiens resultat diskuterades sedan utifrån studiens teoretiskautgångspunkter samt tidigare forskning på området. Resultatet visar att lärarnaskunskaper om vad som brukar karaktärisera matematiskt särskilt begåvade eleversamt vilka förmågor de ofta besitter är goda. De vanligaste sätten som lärarna arbetarpå för att lyckas stimulera matematiskt särskilt begåvade elever är att de försereleverna med extra uppgifter som utmanar dem på deras nivå eller att eleverna fårjobba vidare i en snabbare takt än sina klasskamrater. Resultatet visade också attlärare upplever svårigheter i att kunna stötta och utveckla de matematiskt särskiltbegåvade eleverna i den utsträckning de önskar, på grund av att det saknas tillräckligtmed tid och resurser för detta.

Elevers låga matematikresultat har under flera år påpekats i media och utifrån analyser av PISA-mätningarna tycks begreppsförståelse vara det område där svenska elever har det svårast. Syftet med studien var att undersöka om och på vilka sätt två olika särskilda läromedel i matematik för årskurs 7–9 ger elever i matematiksvårigheter ytterligare stöd vid begreppsförståelse inom området geometri jämfört med det ordinarie läromedlet samt hur läromedlens framställning av området geometri överensstämmer med aktuell forskning kring gynnsamma faktorer för begreppsinlärningen för elever i matematiksvårigheter. Studien syftade även till att undersöka några speciallärares syn på hur de upplever att det särskilda läromedlet påverkar elever i matematiksvårigheters möjligheter till att utveckla begreppsförmågan. Genom en mixed-method studie med kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa semistrukturerade intervjuer sökte studien svar på syftet. Det empiriska materialet analyserades utifrån ett sociokulturellt- och specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet tyder på att det finns aspekter i de särskilda läromedlen som gynnar utvecklandet av elevernas begreppsförmåga mer än det ordinarie läromedlet, men även att det finns aspekter i de ordinarie läromedlen som gynnar mer än de särskilda. Resultatet visar även på att speciallärarna ser brister i läromedlen men att de används till elever i matematiksvårigheter. Det blir utifrån helheten tydligt att lärarens och speciallärarens kompetens är av högsta vikt för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att utveckla begreppsförmåga och att enkom ett särskilt läromedel inte är lösningen.

Antalet barn som är placerade i särskilda undervisningsmiljöer har ökat. Mot den bakgrunden är det angeläget att belysa hur intentionerna med att ha särskilda undervisningsgrupper omsätts i praktisk verksamhet. Syftet med studien var att beskriva hur ordinarie lärare och pedagoger i särskilda undervisningsgrupper upplever samarbetet sinsemellan och vilka faktorer som har betydelse för samverkan mellan dessa professioner med målsättningen återgång till ordinarie klassrum. Följande forskningsfrågor användes för att besvara syftet: Hur ser organiseringen av de särskilda undervisningsgrupperna ut? Hur upplever pedagogerna i den särskilda undervisningsgruppen och lärarna att samarbetet sinsemellan ser ut? Vad upplever pedagogerna i den särskilda undervisningsgruppen och lärarna som viktiga faktorer för samarbetet sinsemellan? En kvalitativ intervjustudie genomfördes på fyra pedagoger i särskilda undervisningsgrupper och fyra ordinarie lärare. Resultatet bekräftade den tidigare forskningen inom fenomenet åtskilligt och talade för vikten av samverkan, viktiga faktorer för att lyckas med samverkan och varför brister i samverkan uppstår. Det visade sig finnas otillräckligheter i den praktiska implementeringen i fråga om samverkan på informanternas skolor och majoriteten av informanterna var inte nöjda med hur samverkan fungerar idag. Resultatet visade även att upplevelsen av samverkan inte skilde sig åt mellan de olika yrkesprofessionerna, snarare handlade det om enstaka enskilda avvikelser. Samverkan kunde utifrån resultaten argumenteras vara ett medel för att nå målet inkludering genom till exempel övergång till ordinarie undervisning. Däremot nåddes slutsatsen att det finns behov att se över inte bara på gräsrotsnivå utan även politiskt hur implementering av samverkan ser ut på skolor med särskilda undervisningsgrupper.

No description available.

Syftet är att undersöka hur det särskilda stöd som elever behöver för att nå målen motsvarar det som skolan erbjuder, och för att få svar på det undersöker vi det ur rektorns, specialpedagogens och elevens synvinkel. Vilka likheter och skillnader finns i tillvägagångssätt, behov, och det skolan ger mellan litteraturen vi läst och de intervjuer och enkätundersökningar vi gör. Vi har läst aktuell litteratur i form av böcker, rapporter och andra tryckta källor. I studien intervjuas en rektor, en specialpedagog. Vi gör en enkätundersökning bland 43 stycken elever i åk 8 och 9. Med hjälp av detta har vi då fått reda på hur sambandet mellan den hjälp som skolan erbjuder stämmer överens med den hjälp som dessa elever får. Det visar sig att antalet elever som är i behov av särskilt stöd ökar och i arbetet får vi fram olika exempel på vad som kan vara orsak till det. Har det ett samband med elevers språkkunskaper eller att antalet obehöriga lärare har ökat i samma takt som elever i behov av särskilt stöd ökar? Examensarbetet visar att i många fall får eleverna vad de har behov av, men också att det kan vara tvärtom på grund av olika anledningar som till exempel resursbrist, bristande kompetens hos personal. Det får inte vara de ekonomiska ramarna som avgör stödinsatserna utan det stöd som eleven behöver skall ges. / The purpose of this examination is to look at how pupils with special needs in school get help and if the needs they have correspond to the help they get. Which similarities and differences are there in procedure, need of help, between literature, interviews and surveys we are doing. We have read literature in form of books, studies and other printed sources. We have watched TV-interviews, made interviews and surveys to get as much relevant information as possible. With these qualitative and quantitative investigations we have a good base for this dissertation and it gives us the possibility to get answers of the purpose in a good way. With help of this we have found out how the relationship between the help that the school offers match those of the help that these students receive. It shows that the number of pupils that are in need of special support increases and in this essay we can see different examples of the possible cause of it. Does it relate to students language skills or the number of unauthorized teachers that have increased at the same rate as pupils with special needs. The examination shows that in most cases the pupils get the help they are in need of but it also shows the opposite because of different reasons. It can not be the economic limits that determine the support to be given but the support the pupil needs shall be given.

Vi har i vårt arbete undersökt och beskrivit pedagogers uppfattning om vilka faktorer som kan komma att påverka exkludering av barn i förskolan och elever i skolan samt sökt ett eventuellt samband mellan exkludering och barns ålder, den fysiska miljön samt pedagogers förhållningssätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning, där vi har använt oss av metoden triangulering, dvs. gjort intervjuer med pedagoger, egna observationer samt sociogram. Med denna metod har vi kunnat belysa våra frågeställningar från flera håll och därmed fått en högre validitet. I vår undersökning har vi kommit fram till, att både på förskola och inom skolan ansåg respondenterna att det sociala klimatet mellan barnen kan ge upphov till exkludering. Att barn påverkar varandra genom verbala konversationer, vem man väljer att arbeta med i ett grupparbete eller vem man väljer att leka med kan vara faktorer som leder till exkludering för enskilda barn och elever. Miljön där barn och elever vistas har betydelse för barns sätt att hantera sin dagliga verksamhet och kan bli en faktor som sedan leder till exkludering. Även pedagogers förmåga att läsa av barnens signaler och deras förhållningsätt till barn/elever kan påverka barnet negativt och vidare kan det leda till exkludering.

Vi har fördjupat oss i inkluderande pedagogik på fritidshem med fokus på barn med särskilda behov. Arbetet omfattar hur pedagoger arbetar och tänker kring inkludering på fritidshem, vad gäller barn med särskilda behov. Under arbetets gång har vi, genom olika teorier, forskning och intervjuer, tagit reda på hur pedagoger tänker kring sitt arbetssätt för att inkludera alla barn. De teorier vi utgått ifrån är kopplade till en modell för inkluderingens olika aspekter utformad av Claes Nilholm och Kerstin Göransson. Vidare har vi utgått ifrån den så kallade Delaktighetsmodellen, hämtad från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Tidigare forskning har hämtats ur litteratur om inkluderande pedagogik, inkludering i skolmiljö och fritidsmiljö och om barn med särskilda behov.Vår slutsats leder till den medvetna pedagogen som arbetar inkluderande för alla barn i fritidsverksamheten och som genom barns olikheter och förmågor kan samarbeta för att hjälpa varje barn mot en individuell utveckling.

Detta examensarbete handlar om hur förskollärare arbetar utifrån barns särskilda behov av stöd. Frågeställningarna till syftet är:•Vad innebär "särskilda behov"?•På vilket sätt anpassas verksamheten till särskilda behov?För att ta reda på svaren till frågeställningarna och syftet så genomfördes tre intervjuer med tre förskollärare från två olika förskolor i två olika kommuner. Intervjuerna var semistrukturerade så svaren från förskolelärarna blev väldigt varierande och det blev fokus på olika områden under varje intervju. Något som intervjuerna hade gemensamt var att de någon gång under intervjun kom att handla om kommunikation.Examensarbetets teoretiska perspektiv utgår ifrån Korczaks teori om barns rätt och Gustafssons syn på barn, samt på vilken roll de vuxna har i barnets liv. Resultaten av analysen påvisade att det finns många olika särskilda behov och de är oftast väldigt miljö och norm beroende. Ett barn som inte är på samma nivå som de andra i ett område eller på något annat sätt skiljer sig från resten av barnen i barngruppen ses som speciellt. När det handlar om hur verksamheten anpassas så görs detta så gott det är möjligt utifrån de särskilda behov individen har och vilken form av stöd som passar individen bäst.

I denna kvalitativa studie har jag intervjuat tre informanter vilka arbetar som resurspersonal i förskolan. Syftet med studien är att synliggöra deras bild av sitt uppdrag.Frågeställningen löd följaktligen: Hur resonerar resurspersonalen kring sitt uppdrag, det vill säga arbetet med funktionsnedsatta barn? Vilken roll har resurspersonalen i den dagliga verksamheten? Vilka faktorer anser resurspersonalen vara av största betydelse för barnets utveckling? I studien diskuteras resultatet i förhållande till Enös (2005) om förskolepersonalens professioner. Där vill hon synliggöra personalens kompetens och kunskap. Tideman (2005) och Lutz (2009) tar upp begreppen normalitet och avvikande och menar att alla ska inkluderas i den pedagogiska verksamheten. Björklid (2005) menar att det är viktigt att barnet är delaktig i miljön och att det får vara med och bestämma hur den ska se ut. I arbetet belyser resurspersonalen att alla pedagoger ska ha samma ansvar medan resurspersonalen har huvudansvaret för träningen och kontakten med övriga institutioner. De tycker alla att deras insats för barn i behov av särskilt stöd är viktig. De hade önskat att de hade fått gå på fler kurser och fått mer kunskap och utbildning. I dag får resurspersonalen själva söka kunskap och även instruera sina kollegor.