Skolan är en plats där elever ska inhämta kunskap och hur den platsen är utformad, i form av elevernas placering och klassrummets möblering, kan påverka elevernas möjligheter till inlärning. Den här studien är en kvalitativ intervjustudie där vi samlat in reflektioner, från sju verksamma lärare inom Uppsala län, gällande klassrumsmöblering. Lärarna upplevde att klassrummets möblering, elevers placering och klassrummets utformning har påverkan på elevernas studiero och sociala interaktion. Vidare ämnar studien undersöka om lärare uppfattar några begränsningar att möblera klassrum. Dessutom har en analys gjorts av hur sju lärare resonerar kring klassrumsmöblering för att främja elevernas studiero och sociala interaktion. Studiens resultat visar tydliga kopplingar mellan klassrumsmöblering och att skapa och upprätthålla studiero. Studiens lärare ser möbleringen som ett verktyg för elevernas sociala interaktion och betonar även vikten av att möbleringen öppnar upp för samtal och kamratinlärning. Några av lärarna möblerade sina klassrum i syfte att ge eleven förutsättningar att kunna koncentrera sig och arbeta för att utveckla kunskap i lugn och ro. De flesta av lärarna möblerade sina klassrum i syfte att utöka elevernas möjlighet till samtal, diskussioner och interaktion. Även aspekter som särskilda behov samt elevrelationer kom till uttryck i möblemanget. Samtliga lärare möblerade med hänsyn till såväl elevgruppens som individernas behov och olika sätt att lära. Vidare visade resultatet att eleverna inte gavs inflytande över vilken möblering som skulle vara gällande för klassrummet, men att vissa elevgrupper fick säga till om sina egna placeringar. Studiens slutsatser är att lärarna pekar på att elevers förmåga att koncentrera sig och prestera är kopplad till deras sociala och fysiska skolmiljö och genom att möblera med hänsyn till elevernas möjligheter till studiero och sociala interaktion kan klassrumsmöbleringen fungera som ett direkt verktyg för lärande. Under det självständiga arbetet har jämförelser gjorts mellan olika klassrumsmöbleringar i syfte att få fram resultat till hur lärare upplever klassrumsmöbleringens påverkan på klassrumsmiljö, undervisning samt elevers inlärning.

Swedish authorities have the responsibility to protect children from bad caring. In the Swedish welfare system it is possible to take a child out of its original home when there is a suspicion about a child being maltreated. The Swedish law regarding The Compulsory Care of Young Persons Act, LVU, legalize this intervention. When using this intervention, the parents of the child are not seen as giving the child a ”good enough” care. The expression ”good enough”, or ”tillräcklig föräldraförmåga” is well known and used throughout the social care system, even though there is no actual definition of what ”good enough”-parenting entails. Instead it is up to the social worker who is in charge of the investigation of a child’s wellbeing to make the decision if the”good enough”-parenting exist in every individually case. In this study ten court orders have been viewed with the purpose of finding, and examine, a discourse of ”good enough”-parenting. In these specific court cases the parents have requested to be reunited with their children who have previously been removed from their home under the law). In search of this discourse, we found that the complexity of finding a definition of what is seen as ”good enough”, are harder than we expected. Even though the authorities in Sweden have the same law to build upon, the result of the ten court orders shows that the investigators have a big capacity to self-interpret what is ”good enough”. The outcome of the investigations that eventually end up in court have all distinguished a different definition of what is ”good enough”. This results in different kinds of determinations for something that is supposed to be interpreted in a similar way to preserve the rule of law. Keywords ”Good enough”-parenting, ”good enough”,  The Compulsory Care of Young Persons Act (LVU), decision making process, interpretative prerogative.   Nyckelord Tillräcklig föräldraförmåga, tillräcklig, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, beslutsprocess, tolkningsföreträde.

No description available.

Syftet med den här empiriska forskningsstudien är att undersöka elever i särskilda utbildningsbehovs deltagande vid special respektive ordinarie matematikundervisning. Studien utgår från tre forskningsfrågor där vi vill nå fördjupad kunskap om hur elever i särskilda utbildningsbehov deltar i specialundervisning, ordinarie undervisning samt hur pedagogerna arbetar med inkludering i deras undervisning för eleverna. Studien är av mikroetnografisk karaktär och datainsamlingsmetoderna som nyttjats är observationer samt informella samtal. Resultatet visade att delaktighet och inkludering är två mångfacetterade begrepp. Dess betydelse kan variera beroende på rådande kontext och ändras utifrån pedagogens tankar samt erfarenhet.  Elevers deltagande ändrades dock utifrån de olika undervisningskaraktärerna. Undervisningssituationerna skapade olika möjligheter för delaktighet eftersom specialundervisningen till större del var mer nivåanpassat utifrån elevernas proximala utvecklingszoner. En essentiell slutsats är att delaktighet och inkludering påverkas av den rådande kontexten. Pedagogen måste ta hänsyn till inkludering och delaktighet på ett didaktiskt sätt för att främja elevernas undervisning. Specialundervisning förtar inte ordinarie undervisning, utan det är en balansgång sinsemellan.

Denna uppsats har skrivits med syfte att genom en fenomenologisk ansats undersöka innebörden av begreppet högkänslighet och vilka särskilda behov som är viktiga att beakta hos högkänsliga barn, samt hur detta kan förstås i relation till förskolans miljö. Genomförandet av studien består av kvalitativa intervjuer av föräldrar till högkänsliga barn som går i förskola/förskoleklass såväl som förskolepersonal med förkunskaper om begreppet högkänslighet. I resultatet framgår exempel på deltagarnas upplevelser av hur högkänsligheten tar sig uttryck hos högkänsliga barn och vilka situationer eller sammanhang som kan upplevas som extra utmanande såväl i förskolan som i dagliga livet. Detta har analyserats med hjälp av interpretativ fenomenologisk analys – IPA-metoden. Avslutningsvis diskuteras tolkningar av de resultat som presenteras och hur dessa kan förstås i relation till syftets frågeställningar samt tidigare forskning. Detta har genererat i slutsatser om att förskolans miljö har betydande inverkan på högkänsliga barns välmående, utveckling och lärande, vilket delvis innebär att det i förskolan krävs både anpassningar i miljö och ett lyhört bemötande för att tillmötesgå de behov som följs av högkänslighet. Det kan dessutom konstateras att det finns ett behov av ökad kunskap kring högkänslighet bland personal i förskolan.

Syftet med studien var att undersöka behandlares erfarenheter av ungdomars delaktighet i utredning och behandling. Studiens metodelogiska utgångspunkt var hermenetutisk med en kvalitativ ansats och baserades på intervjuer med behandlare som arbetar vid SiS ungdomshem. I Studien användes Vygotskijs sociokulturella teori för att analysera resultatet. Studiens resultat visar att delaktighet främjas av en tillitsfull relation mellan behandlare och den unge. Det framgår också att för att delaktighet ska vara möjlig behöver minst en av de fyra faktorerna, tydlighet, förståelse, förtroende , se individen, vara synlig i relationen. En av slutsatserna visar vidare att behandlaren behöver besitta kunskap i hur en relation kan utvecklas och där blir behandlarens utbildning och kunskap  viktiga faktorer.

<p>Syftet med denna studie är att utifrån Karaseks och Theorells krav- kontroll och stödmodell undersöka vilken form av psykosocialt arbete som kontaktmannaskapet i särskilda boenden utgör för omvårdnadspersonalen. Ytterligare ett syfte är att undersöka om handledning har någon inverkan på hur omvårdnadspersonalen skattat krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet. Undersökningen har genomförts med kvantitativ metod i form av enkätfrågor, ställda till omvårdnadspersonal som arbetar som kontaktmän i särskilda boenden.</p><p>Totalt har 61 kontaktmän från tre särskilda boenden i Stockholmsområdet deltagit i undersökningen, och av dem har 54 kontaktmän svarat på enkätens samtliga 30 frågor. Studien visar att den psykosociala arbetsformen för kontaktmannaskapet i undersökningsenheterna skattades vara ett lågstressarbete, vilket innebär att kraven ansågs vara låga och kontrollen hög. Handledningen har inte visats ha någon större inverkan på hur omvårdnadspersonalen skattade krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet. Kontaktmannaskapet i äldreomsorgen har i tidigare studier visat sig vara vagt och otydligt utformat. Detta har inte bekräftats i denna studie då kontaktmannaskapet för de tre undersökningsenheterna övervägande uppfattades vara klart och tydligt formulerat.</p>

<p>Vårt val av forskningstema föll sig naturligt då vi båda finner det av yttersta vikt att de estetiska läroprocesserna framhålls i de didaktiska praktikerna. Därför var vi nyfikna på att få reda på hur det förhåller sig med detta i empirin. Vårt huvudsyfte med studien var att få svar på frågan <em>på vilket sätt</em> de estetiska läroprocesserna används i arbetet med barn med särskilda behov. Dessutom vill vi undersöka empiriskt, <em>vad </em>pedagoger anser är <em>fördelen </em>med att använda sig av de estetiska läroprocesserna, samt vilka <em>faktorer </em>som <em>styr</em> de estetiska läroprocessernas <em>utrymme</em> i skolorna. Vi valde att göra en fältstudie på några skolor i norra Norrland, Kiruna samt Skellefteå. Vi intervjuade både bildlärare och specialpedagoger inom de båda kommunerna. Dessutom kompletterades studien med en enkätundersökning där vi tillfrågade pedagoger om hur de såg på och använde sig av de estetiska läroprocesserna, både i den vanliga undervisningen och i undervisningen av elever med behov av särskilt stöd. Det framkom av enkäten att de pedagoger som vi frågat alla använde sig av estetiska arbetssätt i arbetet med barn med särskilda behov. Samtidigt önskade sig ungefär hälften av dessa pedagoger mer utbildning när det gäller de estetiska läroprocesserna.</p>

<p>Uppsatsen handlar om regelsystem i en institution för vård av unga. Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för och få kunskap om behandling samt skolverksamhet på en institution för ungdomar med fokus på regelsystem, regelöverträdelser och personalens bemötande av dessa. Uppsatsen är etnografisk och resultatet bygger på en två veckor lång observationsperiod på en institution för vård av unga. Teorin bygger på Goffmans bok <i>Totala institutioner- fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor</i>. Goffman menar att en total institution kännetecknas av inneslutande tendenser, dessa har jag försökt att applicera på resultatet. I resultatet visas till exempel att institutionen Skogbys regelsystem är centrala i verksamheten och att regelöverträdelserna beivras med hjälp av utebliven belöning.</p>

<p>DAMP står för Dysfunktion ifråga om Aktivitetskontroll och uppmärksamhet, Motorikkontroll och Perception. Enligt forskarna finns det minst en elev i varje klass som kan ha DAMP. Handikappet innebär funktionsstörning inom många olika områden och av olika hög grad, därför finns det stora skillnader i de symptom som dessa barn uppvisar. Genom kunskap och förståelse för barnets handikapp kan man som lärare underlätta barnets skolgång. Det är skolans ansvar att se till att de barn som uppvisar problem av DAMP-symptom får den hjälp de behöver. Samarbete mellan föräldrar, klasslärare, assistent och all övrig personal runt eleven är värdefull. </p><p>Detta examensarbete består av en litteraturdel och en praktisk del. Den praktiska delen innefattar en studie av DAMP-elevers skolsituation i två olika skolmiljöer, särskild- och vanlig undervisningsgrupp.</p>