The purpose of this paper is to find more understanding for pupils in compensatory educational situations and get an idea about how they place themselves in the social hierarchy. In my study I have interviewed four pupils with different experiences from school with the common denominator of being placed in a special class during some hours of the week. The purpose of this placement is to get them to achieve better results in various subjects depending on their grade but this also means a social separation from friends in the ordinary class and this doesn't correspond well with the democratic idea of "one school for all". What I found was that these pupils categorize themselves different from each other and while two of the pupils find themselves very included in the school's social network the remaining two had problems functioning satisfactory in a social matter according to their own liking. The feeling of exclusion though can not be connected to their participation in the special class but rather to their earlier social experiences.

Syftet med denna studie är att utifrån Karaseks och Theorells krav- kontroll och stödmodell undersöka vilken form av psykosocialt arbete som kontaktmannaskapet i särskilda boenden utgör för omvårdnadspersonalen. Ytterligare ett syfte är att undersöka om handledning har någon inverkan på hur omvårdnadspersonalen skattat krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet. Undersökningen har genomförts med kvantitativ metod i form av enkätfrågor, ställda till omvårdnadspersonal som arbetar som kontaktmän i särskilda boenden. Totalt har 61 kontaktmän från tre särskilda boenden i Stockholmsområdet deltagit i undersökningen, och av dem har 54 kontaktmän svarat på enkätens samtliga 30 frågor. Studien visar att den psykosociala arbetsformen för kontaktmannaskapet i undersökningsenheterna skattades vara ett lågstressarbete, vilket innebär att kraven ansågs vara låga och kontrollen hög. Handledningen har inte visats ha någon större inverkan på hur omvårdnadspersonalen skattade krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet. Kontaktmannaskapet i äldreomsorgen har i tidigare studier visat sig vara vagt och otydligt utformat. Detta har inte bekräftats i denna studie då kontaktmannaskapet för de tre undersökningsenheterna övervägande uppfattades vara klart och tydligt formulerat.

Vårt examensarbete handlar om utagerande barn som har sociala svårigheter i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilket bemötande pedagogerna har gentemot utagerande barn samt vilka metoder och strategier som används i arbetet för att integrera dessa barn. I arbetet var vårt mål även att undersöka om de utagerande barnens föräldrar är med i pedagogernas arbete, svårigheter som kan uppstå i arbetet och om eventuellt andra resurser finns tillgängliga för både de utagerande barnen och pedagogerna på förskolan. Dessa presenteras i litteraturgenomgången och diskuteras sedan i samband med resultatet i diskussionsdelen. Genom en kvalitativ intervjuundersökning med sex pedagoger från olika förskolor i södra Skåne har vi fått fram svar på uppsatsens frågeställningar där enstaka verkliga fall har presenterats av de intervjuade pedagogerna.

Syftet med denna jämförande studie är att ta reda på vilka slags svårigheter elever i grundskolans tidigare år kan ha och hur undervisningen för dessa ser ut. Jag har utgått från två skolor i Stockholmsområdet: en ”invandrartät förort” samt en stadsdel i Stockholms innerstad för att även ta reda på hur elevers möjligheter att klara skolans mål påverkas av deras uppväxtmiljö, föräldrars bakgrund och social tillhörighet. Den likvärdiga skolan som beskrivs i skollagen – vad innebär den i praktiken? För att svara på detta har jag genomfört intervjuer med tre lärare och en specialpedagog samt utgått från tidigare forskning inom området och Bourdieus kapitalbegrepp. Ur resultatet framkommer att den specialpedagogiska undervisningen bedrivs utifrån två olika utgångspunkter i de två områdena. ”Innerstadsklassen” arbetar med hjälp av specialpedagog och ”förortsklassen” utan. Jag tolkar mitt resultat som att elevers skolframgång till stor del avgörs av uppväxtmiljö och social tillhörighet. Vilka krav föräldrar ställer på skolan kan också avgöra vilket stöd eleverna får. Studien visar att framför allt skolor i storstadsområdena blir allt mer segregerade, skillnaderna mellan olika skolor ökar kraftigt. Skolresultaten sjunker på de skolor som ”tappar” elever, bland annat till följd av kamrateffekten. Utifrån denna undersökning kan jag inte se att de båda elevgrupperna i studien får samma utbildning. Men studien pekar också på att den likvärdiga skolan är möjlig. Forskning visar att effektiva skolor med gott resultat, trots elever med sämre sociala förutsättningar än andra skolor, lyckas om det finns ett tydligt ledarskap samt om eleverna bemöts med höga förväntningar och respekt. Olika former av utvärderingar av elevers kunskaper är också av stor vikt.

This thesis describes and analyzes how some early childhood educators and parents perceive cooperation in educational work with 4-5 years old children who have been diagnosed with autism. The work will examine which approach preschool teachers assume, the extent to which parents are involved in the work and how parents influence looks. The Literature section provides an overview of previous research on different pedagogical approaches with autistic children, what parental cooperation can mean for autistic children, and what advantages and disadvantages there are with cooperation between preschool teachers and parents.This work has a hermeneutic perspective. The method is based on a qualitative study where we used qualitative interviews with a hermeneutics base. The theoretical starting point for this work is the variety of theoretical perspectives.The final results/summary we came up with is that preschool teachers and parents of autistic children believe that parental cooperation in preschool has a crucial role in children's development and learning. Both sides believe that it is necessary to have a partnership, but we also came to the conclusion that parental cooperation, in addition to the positive, was also perceived as problematic to some degree.

This is a study of treatment alliance between staff and juvenile delinquent boys in institutional treatment under the Swedish Board of Institutions (SiS). The aim of this study is twofold. First, the purpose is to explore alliance phenomena in correctional institutions for young delinquents in their qualitative, rather than quantitative, aspects. Second, the study aims to explore possible preconditions - obstacles and possibilities - for the development of a genuine treatment alliance between staff and youth. In a case-within-cases design, eight boys in two institutions were followed throughout their treatments. Through participant observations, interviews, and on the basis of their case files I collected data from both the youths and the staff at different points of time during the treatment. Information from the three data sources was used for the purpose of triangulation and mutual validation. The main findings indicate the existence of two kinds of alliance processes, one a genuine alliance and the other a sham alliance one. The genuine alliance appears to be a rare occurrence at these institutions. On the contrary, close examination reveals that a high level of institutional adjustment on the part of a boy in custody often reflects mere sham alliance. The sham alliance builds upon a strong tacit mutual agreement between the boy and the staff to establish a non-change relation. The stronger the staff-youth agreement about this kind of relation, the stronger the sham alliance. Sham alliance serves the common avoidance of conflicting emotions (at unconscious and conscious levels) and contributes to momentary symptomatic relief. Equally important, sham alliance generates an atmosphere of calm and peace on the ward. Among several factors, one of the most significant obstacles to the development of genuine alliance is the fact that the boy is admitted to the institution not on his own will but typically strongly against it. Factors that promote the development of a genuine alliance within a correctional institution are discussed finally.

<p>Den svenska skolan har haft elever som bedömts vara i behov av särskilt stöd sedanfolkskolan infördes 1842. Hur denna undervisning bedrivits eller varit utformad har sett olika ut under olika tidsperioder. Vi ville ta del av lärares erfarenheter av särskilda undervisningsgruppers förändringsprocess över ett trettioårigt perspektiv, och lyfta fram förändringsprocessens positiva och negativa konsekvenser för eleverna i deras sociala utveckling och i lärandet så som lärarna uppfattar det. Studien har en kvalitativ ansats med narrativa intervjuer som metod. Den narrativa metoden syftar till att tolka och förstå lärarnas berättelser. Resultatet visar att de särskilda undervisningsgrupperna inte har genomgått någon större förändring under denna tidsperiod enligt lärarna, trots de organisatoriska förändringar som har skett. Men däremot har förhållningssättet mot eleverna förändrats under detta trettioåriga perspektiv, vilket har gynnat eleverna på ett positivt sätt.</p><p>(En) The Swedish school has got students in special educational needs since elementary school was introduced 1842. How the education was designed and performed has been different from time to time. We wanted to take part of the teachers’ experiences of special educational groups in a process of change over a thirty-year period, and if this process was propitious for the students in special educational needs. The study is qualitative with narrative research interviews as method. The narrative method aims to interpret and understand the teachers’ stories. The result of the process change shows that the special educational groups have not changed during this period of time, according to the teachers, despite the organisational changes that has taken place. But however the approach against the students has changed, which we experience has favoured the students in a positive way.</p> / <p>The Swedish school has got students in special educational needs since elementary school was introduced 1842. How the education was designed and performed has been different from time to time. We wanted to take part of the teachers' experiences of special educational groups in a process of change over a thirty-year period, and if this process was propitious for the students in special educational needs. The study is qualitative with narrative research interviews as method. The narrative method aims to interpret and understand the teachers' stories. The result of the process change shows that the special educational groups have not changed during this period of time, according to the teachers, despite the organisational changes that has taken place. But however the approach against the students has changed, which we experience has favoured the students in a positive way.</p>

Bakgrund: Idag lever äldre iranier med sin kultur- och tradition bakom sig i det svenska samhället. De blir oftast beroende av vårdpersonalen på grund av nedsatt kroppsfunktion. Bemötandet bör ses som något centralt i strävan mot att ge en god vård för att höja livskvaliteten. Syfte: Syftet är att beskriva hur äldre iranier upplevde att flytta ett iranskt särskilt boende och vårdpersonalens bemötande. Metod: Denna studie är en kvalitativ studie med semistrukturerad samt öppna frågor mellan två kvinnor och två män med iranskbakgrund mellan 78 och 92 år i ett persiskt äldreboende. Resultat: I analysen framkom olika positivt och negativt faktorer som påverkar deltagarnas välbefinnande. Under analysen framkom " Upplevelse av värdigt bemötand och kräkningar" som huvudteman. Det skapades två teman; upplevelse av att flytta till det iranska äldreboendet och upplevelse av personalens bemötande. Under varje tema framkom också några subteman. Diskussion: Det var en stor omställning för deltagarna att lämna Iran, ha svenska språksvårighet, vara utanförskap, åldras, bli sjuka, vara inaktiva, beroende och sedan blev tvungna att flytta till ett särskilt boende. Upplevelse av sorg över att bli ensamma och isolerade, och behov av att känna sig trygga illustrerades. God miljö saknades inte men deras behov av bli respekterad och ha samtal med persisktalande personaler var stort. Slutsats: Det var inte essentiellt att vårdpersonalen var persisktalande. En del av persisktalande vårdpersonal behöver olika utbildningar för att kunna se boende iraniers helhet. Bemötande är någonting som vårdpersonal via kroppsspråket och beteende visar och den äldre personen förstår. / Background: Today, living elderly Iranians with their culture and tradition in the Swedish community. They often become dependent on caregivers because of impaired body function. The response should be seen as central in the quest to provide good health care to improve of life. Aim: The aim is to describe how older Iranians experienced about to move an Iranian especially nursing homes and health care staff encounter/attitude. Method: This study is qualitative study using semi-structured and open questions between two women and two men with Iranians background between 78 and 92 years old in a Persian nursing home. Results: The analysis revealed various positive and negative factors affecting the participants the health. During the analysis revealed "Experience the dignity treatment and vomiting" as the main theme. It was created two themes: The experience of moving to housing for the Iranian elderly and experience of the health care encounter. In each theme was also found in some sub-themes. Discussion: There was a big factor for participants to leave Iran, have Swedish language difficulty, be exclusion, aging, getting sick, being inactive, dependent and then had to move to a particular nursing home. Experience of sadness about becoming feeling isolated and lonely, and ness to feel safe illustrated. Good environment were not lacking, but their need to be respected and to have conversations with Persian speaking of nursing staff were great/big. Conclusion: It was not essential that health nursing staff were Persian speaking. Some of Persians peaking health professionals need different training to be able to see the residents Iranians whole. Treatment is something that a healthcare professional through the body language and behavior shows and the older person understands.

Denna studie är utförd på uppdrag av Kalix kommun och deras socialförvaltning för att kartlägga hur introduktionen går till i dagsläget och vad som skulle kunna ändras inom denna på de särskilda boendena (SÄBO) inom kommunen. Introduktion är något som sker inom alla organisationer, dock mer eller mindre medvetet. I dagens samhälle är just vård och omsorg en yrkesgrupp som är i stora behov av personal och i och med detta behövs det snabbt mer duktig och kunnig personal inom bland annat SÄBO. På grund av detta är det mycket personal som idag arbetar som timvikarie inom kommunen. I och med det är en väl fungerande introduktion A och O, för att snabbt kunna täcka upp ett behov på en arbetsplats. Eftersom en introduktion ger första intrycket av hur en organisation och arbetsplats fungerar, är den denna som ligger till grund för hur personalen kommer in på en arbetsplats och om de väljer att stanna kvar eller börja arbeta någon annanstans.Under studiens gång framkommer både enhetschefers och timvikariers synpunkter gällande vad de anser om introduktionen som den är idag och vad vilka områden de skulle vilja se en förbättring inom. De mest framträdande utvecklingsområdena från båda parterna är bristen på rutin gällande information, vem som ska ge vilken information och inom vilken tidsram. Det sker inte heller något samtal med vikarierna ett tag efter introduktionen för att fånga upp eventuella problem och liknande innan en liten sak kan bli väldigt stor. Överlag är vikarierna dock positiva till de bemötande som de fått från både chefer och nya kollegor.

No description available.