<p>Syftet med undersökningen var att belysa studie- och yrkesvägledares åsikter om kunskap och kompetens kring ämnesområdet funktionsnedsättningar. Den svenska forskningen kring funktionsnedsättningar anses idag som starkt eftersatt. Kvantitativ metod användes genom en webbenkät som skickades till 44 studie- och yrkesvägledare varav 31 svar inkom. Resultatet visar att det efterfrågas kunskap kring vilka olika typer av skador och sjukdomar som klassificeras som en funktionsnedsättning och det är främst neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som anses vara extra viktiga. Vidare efterfrågas kunskap kring hur en funktionsnedsättning kan påverka en individs karriärutveckling samt kunskap kring metoder, utöver de som lärs in på studie- och yrkesvägledarprogrammet, för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsättningar. Studie- och yrkesvägledarprogrammet bör erbjuda inhämtande av kunskap kring funktionsnedsättningar som delmoment i flera moment genom enstaka föreläsningar, seminarier, grupparbeten, individuella arbeten och/eller auskultationer. Det som främst borde prioriteras är metoder för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsättningar.</p> / <p> </p><p>The purpose of the study was to highlight how career counselors look upon the knowledge and expertise around the subject impairment. The Swedish research on impairment is considered today as highly disadvantaged. Quantitative method was used by a web survey that was sent to 44 career counselors, 31 replies were received. The result shows that career counselors require knowledge around which types of injuries and illnesses that are classified as impairments. It's mainly neuropsychiatric impairments that are considered particularly important. Furthermore they require knowledge about how impairments can affect a person's career development but they also give expression for the need of knowledge around specific methods, in addition to those learned in The Bachelor of Education in Careers Counselling, to respond to individuals with different types of impairments. The Bachelor of Education in Careers Counselling should offer learning around impairments as parts of several classes through lectures, seminars, group work, individual pm's and and/or auscultations. The main priority should be specific methods to respond to individuals with different types of impairments.</p>

<p>Although Sweden is considered to be in the lead concerning an open-minded perception of the lesbian, gay, bisexual, and transgender (LGBT) population, very little attention has been given to the elderly within this target group. The elder LGBT population’s got special needs that haven’t been made sufficiently visible, neither as a research field, from social institutions nor from the LGBT movement itself. This study has described the target group's specific needs, based on the results of a focus group consisting of older LGBT people. Their experiences and stories have given an idea of what adjustments must be made to satisfy their specific needs. These needs have included the development of housing with LGBT focus, education for health care workers, information about the existence of the target group to other elderly and changes in the practice of social workers. Respondents' attitudes, opinions and ideas have been analyzed by means of queer theory, ageism and the intersectional perspective. Finally, the results have been discussed and a few recommendations are provided.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka hur socialsekreteraren upplever sin arbetssituation i en tvångsvårdprocess, med hänsyn till barnets bästa och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, i praktikens specifika kontext. Den generella uppfattningen är att socialsekreterarnas arbetssituation upplevs som god. Förutsättningen för denna uppfattning är således stöd och hjälp från kollegor och chefer. En grundlig utredning och användandet av en strategi, som kallas legitimerad övertygelse ökar känslan av säkerhet hos socialsekreterare vid ansökan om vård enligt LVU. Samtliga socialsekreterare ansågs sig själva ha ett gott handlingsutrymme då det gäller själva utredningen, men utlyser fler insatser att erbjuda familjerna. Vidare ses tidsbrist, ekonomi och stress som faktorer som spelar roll och kan minska arbetets kvalitet. Ändringar inom dessa områden skulle ge socialsekreterarna möjlighet att utöka sitt barnperspektiv och tillgodose ett barns behov på ett ännu bättre sätt.</p><p> </p><p> </p>

<p>This is a case study influenced by Grounded Theory and Symbolic Interactionism. Its focus is on a small group of pupils isolated both geographically and socially from the ordinary school. The composition is written from the children’s perspective. Observations and interviews have made it possible to study both the interaction between the children and also the adults, how the children are described by the adults working with them and what expectations they have on the children. </p><p>In the light of earlier research, our case study can be seen as an example how the school is dealing with the children’s problems. The children’s school day seems to be characterized by frames that differ from between tight to and wide. Tight, in the sense that thesepupils are located in a restricted part of the school, together with just a few other pupils and adults. Wide in the sense that these pupils behaviour are all the same whether it is break or lesson. The social interaction between the children and the adults aims to be directed to show the pupils what they <i>are</i>, instead of what they can <i>become</i>. This attempt indicates that the teacher thinks that the children’s problems are caused by the individual child. The children’s individual biographical schemes are seen as the cause of the problem. Even if the children not have been moved from their originally classes only because of this problem, it is still mentioned as a strong argument for not letting the children return to their original classes. The school thinks that these children have bad influence on so called “normal children”, they even speak in terms as "risk of infection".</p>

<p>Barn i behov av särskilt stöd är ett prioriterat område i skolan och i läroplanen. En strävan att skapa"en skola för alla"står i fokus och integrering är grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallärares upplevelser och erfarenheter av integrering av särskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallärare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frågor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhällelig integrering. Resultatet av intervjuerna visar att den fysiska och funktionella integreringen är lättast att realisera medan den sociala integreringen är mycket svårare. Den samhälleliga integreringen gäller främst elevernas liv som vuxna men är viktig att påbörja redan på ett tidigt stadium i skolan. Att särskolan ska vara integrerad i grundskolan ses som en självklarhet men det finns motsättningar mellan teori och praktik, något som intervjuerna visar.</p>

<p>Tidigare ansågs inte regler om det allmännas skadeståndsansvar vara så viktiga. Det var först genom skadeståndslagens tillkomst som det allmänna ålades ansvar för felaktig myndighetsutövning. I takt med samhällsutvecklingen har kravet ökat på en större skydd för den enskilde gentemot myndigheterna.</p><p>Tidigare var möjligheterna mycket begränsade att erhålla skadestånd för skada som orsakats av en myndighets felaktiga information. Genom en lagändring som trädde i kraft 1999 gjordes en utvidgning av det allmännas skadeståndsansvar. Intentionen med utvidgningen var att bortse från kravet på att informationen lämnats ”vid” myndighetsutövning. Det räcker med att den felaktiga informationen lämnats av en myndighet. Dock utgår ersättning endast om lämnandet av den felaktiga informationen varit oaktsamt och att det föreligger särskilda skäl.</p><p>Huvudregeln återfinns i 3:2 SkL, vilket stadgar att staten eller kommunen skall ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Det har ingen betydelse vem som orsakat skada, utgångspunkten är att det skett vid myndighetsutövning.</p><p>Bengtsson menar att kravet på särskilda skäl i 3:3 SkL knappast är helt tillfredställande. Den svår att hantera och ger dessutom de skadelidande dåliga garantier för ersättning. Vidare anser han att det knappast ökar förtroendet för rättsordningen när det allmänna låts gå fria. Är det några som har råd att svara för sina vållande så är det ju staten och kommunerna. Lambertz däremot är inte av samma mening som Bengtsson. Han menar att bestämmelsen får duga. Den är inte svårare att hantera än många andra lagregler som överlämnar gränsfallen till rättstillämparen.</p>

<p><em><p><strong><em><p>SAMMANDRAG</p><p>C-uppsats i rättsvetenskap av Sofie Johansson, ht-08.</p><p>”Vårdnadsöverflyttningar – En utredning av i vilka situationer föräldrar</p><p>riskerar att förlora vårdnaden om sina barn”</p><p>Handledare: Jeanna Lantz</p></em><em><p>Uppsatsen syfte är att undersöka och analysera vad som krävs för att en</p><p>vårdnadsöverflyttning ska komma till stånd. Grundfrågan handlar alltså om när föräldrar kan</p><p>förlora vårdnaden om sina barn och därmed om när en vårdnadsöverflyttning kan ske. För</p><p>att undersöka detta krävs att även den faktiska vårdnaden utreds. Inom detta område är</p><p>barnperspektivet och barns bästa centralt. Därför föll det sig naturligt att även formulera en</p><p>delfråga som frågar vilken roll barnperspektivet spelar i vårdnadsöverflyttningar. Uppsatsen</p><p>bygger på en traditionell rättsvetenskaplig metod. Lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin</p><p>analyseras i tur och ordning. Materialet är dock till viss del hämtat från utomrättsliga källor.</p><p>De relevanta lagarna är Föräldrabalken (FB), Socialtjänstlagen (SoL) och lagen med</p><p>särskilda bestämmelser om vård av unga. Uppsatsen är koncentrerad på</p><p>vårdnadsöverflyttningar som sker som följd till att barnet tagits om hand för samhällsvård.</p><p>Avgränsning sker bland annat genom att vårdnadsöverflyttningar som sker på grund av</p><p>skilsmässa eller dödsfall inte kommer att behandlas. Endast situationer som rör barn kommer</p><p>att utredas. Den övergripande slutsatsen är att en förälder kan förlora den faktiska</p><p>vårdnaden enligt 2 § LVU på grund av missförhållanden i hemmet, som till exempelvis</p><p>misshandel eller missbruk. Den rättsliga vårdnaden kan förloras på grund av två</p><p>anledningar; på grund av brister i omsorgen enligt FB 6:7 eller enligt FB 6:8 på grund av att</p><p>barnet rotats sig och haft dålig kontakt med föräldrarna under placeringen. Här är också</p><p>barnets egen vilja särskilt viktig.</p></em></strong></p></em></p>

<p>Syftet med min uppsats är alltså att ta reda på hur man kan underlätta elevers, som har Aspergers syndrom eller visar tecken på att befinna sig inom kriterierna för diagnosbedömningen utav Aspergers syndrom, vanliga skolgång. Den metod jag har använt mig av i undersökningen är kvalitativa intervjuer.</p><p>Det resultat som framkommit är att de intervjuade pedagogernas verktyg för att jobba med elever som har Aspergers syndrom kan man likväl använda i det vanliga klassrummet, med små förändringar. Med god planering, tydliga regler, tydliga rutiner, ett öppet sinne och tydlighet så funkar de intervjuades arbetssätt även i det vanliga klassrummet. Något som framkom i en intervju var att man önskade sig en egen läroplan för elever med Aspergers syndrom med tanke på att dem ibland kan behöva mer träning inom det som hör till det sociala livet så att säga och att man inte hinner med det på samma sätt eftersom man har läroplanen att följa till punkt och pricka.</p> / <p>The purpose of this paper is to examine how to make the regular school attendence easier for children with Asperger´s syndrome or children which haven´t got the diagnosis just yet. The study is based on interviews with four educationalists. The results shows that the tools the interviewed educationalists use in their work can be applied on the regular school class work, with small changes though. With good planning, legible rules, legible routines, an opened mind and just to be legible are working for the interviewed so it will work for an ordinary educationalist as well. Another thing that the results showed was that some of the interviewed educationalists wished for a special curriculum for pupils with Asperger´s syndrome since they often need more social training then the present curriculum allows.</p>

<p>The purpose of this study is to gain additional knowledge and a greater understanding of pupils experiences of joining a special teaching group.  The study focuses on pupils with special needs and the ambition has been to get a student perspective of how they perceive their education with special support. In addition, the study is concerned with<strong> </strong>how pupils perceive their special support and whether this has any relevance to their learning, development and future goals.</p><p>This study is based on Urie Bronfenbrenners theory <em>The ecology of human development.</em> The theoretical perspective highlights the interaction between the pupils and the school environment, which is important for development and learning. The study is based on a qualitative research method in the form of interviews. Ten pupils from two different municipalities have been interviewed.</p><p>The results show that pupils are positive to the special form of teaching in smaller groups and consider their present situation better than their earlier experience of regular curriculum in large classes. In the special education groups the pupils are able to acquire the knowledge and skills they<strong> </strong>need in order to achieve their future goals.</p> / <p>Uppsatsens syfte har varit att få ökad kunskap och större förståelse om elevers upplevelser av att gå in en särskild undervisningsgrupp. Studien handlar om elever i behov av särskilt stöd och utgångspunkten har varit att få ett elevperspektiv på hur de upplever sin skolgång med särskilt stöd och belysa deras positiva respektive negativa upplevelser om sin särskilda undervisningsform samt i den ordinarie undervisningen i sin dåvarande klass. Uppsatsen kretsar kring hur eleverna upplever sitt särskilda stöd och huruvida den har någon betydelse för deras lärande och utveckling. Dessutom huruvida eleverna känner att skolan erbjudit tillräckligt med resurser, för att uppnå deras framtida mål.</p><p>Uppsatsens teoretiska perspektiv belyser samspelet mellan eleven och dess närmiljöer vilket är betydelsefullt för att utveckling och lärande ska ske. Undersökningen baseras på en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Där tio högstadieelever från två olika kommuner har intervjuats.</p><p>Resultatet av studien visade att eleverna var mer positiva till den särskilda undervisningsformen i en mindre grupp än med den ordinarie undervisningen i stor klass. I den särskilda undervisningen kunde eleverna tillgodose sig kunskaper och färdigheter till skillnad från den ordinarie undervisningen. Den särskilda undervisningen i skolan har haft stor betydelse för deras framtida mål.</p>

Barn i behov av särskilt stöd är ett prioriterat område i skolan och i läroplanen. En strävan att skapa"en skola för alla"står i fokus och integrering är grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallärares upplevelser och erfarenheter av integrering av särskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallärare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frågor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhällelig integrering. Resultatet av intervjuerna visar att den fysiska och funktionella integreringen är lättast att realisera medan den sociala integreringen är mycket svårare. Den samhälleliga integreringen gäller främst elevernas liv som vuxna men är viktig att påbörja redan på ett tidigt stadium i skolan. Att särskolan ska vara integrerad i grundskolan ses som en självklarhet men det finns motsättningar mellan teori och praktik, något som intervjuerna visar.