During years of insurgency in Afghanistan the Taliban has not been defeated. They have however adapted into a more sophisticated organization than in the beginning of the insurgency. Rather than identifying them as a simple terror organization this study aims to analyze the Taliban ability to utilize sophisticated tactics and conduct special operations. By using William H. McRavens theory on relative superiority, this studies purpose is to investigate whether the 2012 attack on Helmand’s Camp Bastion can be compared to special operation or not. The study will be conducted as a case study analyzing the reports made by both U.S and British armed forces following the attack. This study concludes that the Taliban attack on Camp Bastion can be comparable to a successful special operation in almost every way according to the theory of relative superiority by McRaven. The study shows that the operation is only lacking parts of the principles simplicity and repetition.

Government reports and investigations state that an increasing number of students are in need of additional support in upper secondary school. The Upper Secondary Education Inquiry from 2015 states that everyone in the school is responsible for supporting students in need of special support. School librarians therefore have a responsibility to support these students. However, the education in library and information science do not provide librarians with any knowledge about pedagogical work for students with disabilities. The purpose of this thesis is therefore to investigate which competencies are important in school librarians' pedagogical work for high school students with disabilities, how they have been acquired and which competencies they consider to be lacking and want to develop. To answer the questions, five school librarians were interviewed. The interviews were coded and then divided into themes. The results were analyzed using Ellström's definition of competence, skills development and Goleman's theories of emotional intelligence. The study concluded that important competencies in relation to pedagogical work for students with disabilities constitute: technical competencies, reading level competence, pedagogical competence and competence about how interact with students and educators. All competencies also include personal and social competencies that are interdependent. The informants have acquired their skills through both informal and formal measures. They feel that they lack diagnosis-related competence and special educational competence. They also want more practical experience.

Syftet med arbetet var att få förståelse för de föreställningar personal i fritidshem harom funktionshinder. Syftet var även att undersöka uppfattningar hos yrkesverksampersonal om elevers särskilda behov i fritidshem. Hur de talade om funktionshindersamt elever med särskilda behov analyserades baserat på två modeller avfunktionshinder - den kategoriska modellen samt den relationella modellen. Trefritidspedagoger samt en fritidsledare i södra Sverige deltog i kvalitativa djupintervjuer.Resultat visar att trots fritidshemsverksamhetens möjlighet att erbjuda inkluderandeaktiviteter baserade på varje elevs särskilda behov visade intervjupersonerna ett synsätt,medvetet eller omedvetet, som domineras av den kategoriska modellen avfunktionshinder. Slutsatsen är att medvetenhet gällande de två modellerna avfunktionshinder samt hur de kan påverka inkluderingen av elever med särskilda behov,kan ge möjligheter att skapa en kultur av förståelse, solidaritet och enfritidshemsverksamhet som möter varje elevs behov.

Bakgrund: Djur som använts i vårdande syfte är ett historiskt tillvägagångssätt för att främja hälsa hos människan. De vanligaste orsakerna till att vårdhundar används inom sjukvård är att öka motivation och välbefinnande, lindra depression samt att öka lust till fysisk aktivitet och träning. Då ensamhet och psykisk ohälsa är vanligt förekommande bland äldre på särskilda boenden så är det av vikt att sjuksköterskan kan lära sig mer om alternativa metoder för att hjälpa de äldre att kunna skapa en meningsfull vardag med hjälp av alternativa metoder såsom användning av vårdhund. Syfte: Syftet var att undersöka hur individer på särskilda boenden för äldre påverkas av vårdhund. Metod: En litteraturöversikt genomfördes. Tretton artiklar identifierades som lämpliga relaterat till syftet. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL complete, PubMed och Ageline med hjälp av relevanta sökord. Artiklarna sammanfattades i en matris samt analyserades och presenterades under fyra rubriker och en underrubrik. Resultat: Resultaten framställde fyra teman; Det första var social påverkan, där vårdhundens påverkan på deltagares sociala liv, kommunikation, upplevd ensamhet samt engagemang undersöktes. Det andra temat, psykiskt hälsa, granskade huruvida vårdhund hade någon påverkan på den psykiska hälsan hos deltagare. Exempelvis depression, ångest och apati. Livskvalitet, tema tre, där belyses huruvida vårdhunden har någon verkan på deltagares livskvalitet, under samt efter avslutad intervention. Det fjärde och sista temat, uppvisat humör och beteende, hanterar deltagares allmänna beteende och humör i anknytning till kontakt med vårdhund. Slutsats: Resultaten visade goda förutsättningar kring hur vårdhunden påverkar äldre på särskilda boenden. I alla resultatteman visade vårdhunden ha en positiv påverkan på deltagare, vilket är väsentligt då de olika teman belyser olika ämnen och problem som äldre upplever. Däremot uppmärksammas även vikten av fortsatt forskning och förbättrad terminologi för vetenskaplig evidens. Därutöver är det viktigt att beakta de problematiska aspekter som vårdhunden kan betinga, exempelvis separation mellan vårdtagare och hund.

För att på bästa sätt stötta barn med NPS i skolan, behövs enligt många forskare god samverkan mellan hem och skola. Denna kvalitativa studie har syfte att bidra till ökad kunskap gällande samverkan mellan hem och grundskolans tidigare år och belyser pedagogers och mammors upplevelser, utmaningar och syn på utveckling av fenomenet. Detta genom att samla in data med hjälp av semistrukturerade intervjuer, med pedagoger och mammor till barn med NPS. Forskning visar på särskilda utmaningar för familjer till barn med NPS, i synnerhet för mammor, och hur god samverkan från skolans sida kan avlasta och skapa struktur för hemmet, genom att skapa relation, tillit och bidra med ärlighet kring de svårigheter barnet stöter på. Resultatet tyder på att samtliga respondenter ser samverkan som central för att på ett bra sätt tillgodose barnets specifika behov, däremot kan uppfattningen av barnets behov skilja sig mellan hem och skola. Både de intervjuade pedagogerna och mammorna upplever att skolan skulle kunna fungera som nav för samverkan mellan flera samhällsinstanser, men att det krävs någon som har mer övergripande ansvar för att säkerställa barnets bästa. Mammorna upplever att delar som brister i samverkan mellan hem och skola rör skolan som organisation, med yttre faktorer som knappa resurser, stora barngrupper och hög personalomsättning.

Denna studie syftar till att undersöka vad undervisande lärare i särskilda under-visningsgrupper har för erfarenheter av och menar är motivationsskapande i hög-stadieelevers läs- och skrivprocess i svenskämnet. I studien intervjuas sju lärare, vilka undervisar i ämnet svenska i särskilda undervisningsgrupper. Studien är en kvalitativ studie där metoden som använts är halvstrukturerad intervju och det teoretiska ramverk som använts är den sociokulturella teorin. Resultatet av studien visar att en viktig faktor för att skapa motivation i elevers läs- och skrivprocess i svenskämnet är relationen mellan lärare och elev. Studien visar att arbetssätt som högläsning, skrivmallar och att få arbeta muntligt är framgångsrika för att skapa motivation i läs- och skrivprocessen. Val av litteratur påverkar elevens motivation till att läsa samt hur litteraturen presenteras för eleven. Det framkommer även att motivationsarbete kopplat till elevers läs- och skrivprocess är en ständigt pågående process.

Beskriver förhållnings sättet och samspelet mellan föräldrar och pedagoger i skolan.

Det finns en problematik för ensamstående föräldrar att på ett tillfredställande sätt balansera arbetsliv och familjeliv, än mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har särskilda behov. Studiens syfte är att belysa, analysera och skapa en förståelse för hur karriärutvecklingen formas för ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. I fokus är föräldrars karriärutveckling efter att ha fått barn med särskilda behov. Informanternas bakgrund, karriärutveckling, samhällsstöd samt förändringen det innebar att få barn med särskilda behov, är fyra faktorer som särskilt belyses. Examensarbetet utgår från en hermeneutisk ansats. För att skapa en förståelse för hur karriärutveckling formas och hur arbetsliv och familjeliv balanseras, grundar sig studien i samtalsintervjuer med fyra ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av teorin Careership: a sociological theory of career decision making och en senare återkoppling och uppdatering av denna teori: Understanding career decision-making and progression: Careership revisited.Resultatet visar att ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov upplever svårigheter i att balansera arbetsliv med familjeliv. Av särskild betydelse för att kunna balansera arbetsliv och familjeliv är en flexibel arbetssituation och tillgång till ett fungerande samhällsstöd. Informanternas sociala bakgrund har en inverkan på hur karriärutvecklingen formats och på hur balansen mellan arbetsliv och familjeliv upplevs. Informanterna med medelklassbakgrund har bättre förutsättningar att balansera arbete och familjeliv än informanterna med arbetarklassbakgrund.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur undantagsbestämmelsen vid betygssättning, också känd som pysparagrafen, används på gymnasieskolor som erbjuder förstärkta program för elever med neuropsykiatriska funktionshinder i Skåne. Vår metod är att genomföra en praxisanalys av öppet riktade intervjuer på nio av de tio gymnasieskolor i Skåne som vi varit i kontakt med. Våra resultat visar att undantagsbestämmelsen ofta används på ett felaktigt vis, i flera olika avseenden. Framför allt anses den som ett praktiskt hjälpmedel och inte som ett sätt att kunna ta bort enstaka betygskriterier. Detta leder till en minskad rättssäkerhet för många elever, då elever som har rätt att omfattas inte gör det, och riskerar att få ett betyg som inte motsvarar deras kunskapsnivå, särskilt då vår studie visar att undantagsbestämmelsen främst används för att godkänna elever, och inte på de högre betygsnivåerna.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger arbetar och stödjer barn med synnedsättning på förskolan. Det handlar också om att se hur ett samspel kan se ut mellan ett barn med synnedsättning och pedagogerna. Som pedagog i förskolan bör man veta hur man kan arbeta med barn i behov av särskilt stöd som exempelvis barn med synnedsättning. Detta har tagits reda på med hjälp av frågeställningarna:Hur arbetar pedagoger på en förskola med ett barn som har synnedsättning och är i behov av resurs/extra stöd?Hur kan ett samspel se ut mellan barnet och pedagogerna samt de andra barnen?För att få svar på dessa frågeställningar valdes att intervjua tre pedagoger på en förskola. Dessutom gjordes en observation på förskolan, för att kunna se hur deras vardagliga arbete kan se ut. I litteraturgenomgången förklaras att det finns ungefär 3000 barn med synskador, enligt Synskadades Riksförbund. Den innehåller också barns språkutveckling från födseln upp till 4-5 årsåldern. I den behandlas också den konstruktivistiska synen, vilket enligt Jean Piaget och Lev Vygotskij handlar om att barnet själv ska ta till sig och skaffa ny kunskap. I resultatet förklarar pedagogerna om hur arbetet kan se ut när man arbetar med barn som har synnedsättning. För att barnet ska kunna vara med i sociala sammanhang har samspelet en stor betydelse, vilket också förklaras av pedagogerna. Med hjälp av mina frågeställningar har denna fallstudie gett svar på hur arbetet och hur ett samspel kan se ut. I slutsatsen beskrivs bland annat om att barn som är i behov av särskilt stöd också ska kunna integreras i den vanliga försoklan i den utsträckning det går.