<p>Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda på hur lärare på bästa sätt kan underlätta för DAMP-barn i skolan. Arbetet börjar med en litteraturgenomgång där det först beskrivs vad DAMP innebär. Vidare tas de svårigheter upp som DAMP-barn kan ha och vilka problem som kan möta dem i skolan. I litteraturgenomgången går också att läsa om det ansvar skolan har gentemot DAMP-barn och hur den enskilda läraren på bästa sätt kan anpassa sin undervisning för dessa barn. De olika metodiska grepp somtas upp inbegriper både allmänna åtgärder och mer specifika undervisningsmetoder såsom särskild undervisningsgrupp eller särskilt anpassat undervisningsmaterial. Teoridelen innefattar även fakta som rör föräldrasamverkan. Den kunskap som lärare besitter undersöks dels genom teoretiska studier, men framförallt genom intervjuer med tre olika lärare. Genom dessa studier framkommer bland annat att DAMP-barn har ett stort behov av struktur i sin vardag. De behöver också tydlighet i undervisningen samt möjlighet till arbete i lugn och ro. Det finns inga bestämda mönster för hur DAMP-barnet ska bemötas eftersom varje barn är en särskild individ med särskilda behov. Grunden för allt arbete med DAMP-barn är dock uppbyggelse av barnens självförtroende samt att vara en vuxen som förstår och som har förmågan att visa barnen mycket kärlek.</p>

<p>Sättet att tala om elevers skolsvårigheter har över tid förskjutits från att tala om elever <em>med</em> behov - till elever <em>i</em> behov av särskilt stöd. Detta har inneburit att fokuset på elevers skolsvårigheter har varit att se ”problemet” som individbundet, till att mer gå i riktning mot att se omgivande förhållanden som de bidragande faktorerna till att elever är i behov av särskilt stöd. Det övergripande syftet med detta arbete är att analysera föreställningen hur ”behov av särskilt stöd” formuleras genom att spegla relationerna mellan forskning och pedagogers synsätt. Den fråga som genomsyrar hela arbetet är <em>vad är det att vara en elev i behov av särskilt stöd. </em>Arbetet består av två huvudsakliga delar, där den första delen belyser hur forskning, offentliga utredningar och skolans styrdokument talar om elever i behov av särskilt stöd, samt vilka synsätt som finns på elever i behov av särskilt stöd. Det som har framkommit i detta arbete är att det finns två huvudsakliga perspektiv på elevers skolsvårigheter, att bristen är individbunden eller att det är omgivningen som är bristande. Utifrån detta har ett tredje perspektiv framkommit som söker efter att se till både hur omgivningen tillmötesgår eleven samtidigt som perspektivet ser till de eventuella behov som eleven har. Detta perspektiv söker efter hur man ska kunna hantera elevers skolsvårigheter utifrån situationen. I del två belyser vi de intervjuer som vi har genomfört för att få pedagogers synsätt på vad det är att vara en elev i behov av särskilt stöd. Det har bland annat framkommit att pedagoger har svårt att definiera begreppet <em>vad är det att vara en elev i behov av särskilt stöd</em>, då pedagogerna menar att man kan skriva en lång lista på vilka orsaker som utgör att en elev är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna beskriver vidare att det är från fall till fall gällande vilka elever som ska få särskilt stöd. Det som har framkommit av arbetet är att man söker efter tillvägagångssätt för att på bästa sätt kunna hantera elevers skolsvårigheter utifrån de möjligheter som finns att tillgå.</p>

<p>Stone walls in agricultural land are incorporated in the general protection of biotopes. They are protected because they provide a habitat for endangered species. Therefore it is illegal to carry out proceedings in an area that is included in the protection of biotopes. In order to do that, exemption is needed which can only be granted if there are special reasons. The essay stipulates what these special reasons are.</p><p>In an exemption errand the interest for nature conservation must be weighed against a public or a private interest. Administrators have varying opinions on how the interest for nature conservation, contra individual and public interests shall be evaluated. The interest for nature conservation has a lower value if the wall lacks endangered species or if stone walls are common in the area. But a lower value, in itself, can never be considered as special reasons.</p><p>When it comes to a public interest, it must be an important one in order to bring about an exemption. Examples of important public interests are animal and health protection.</p><p>Private interests are often constituted by the desire to improve the farming profitability. This is however rarely considered as an “unforeseen situation”, and therefore - according to preparatory work - it is not judged as special reasons.</p><p>One conclusion is that the County Administrative Boards need improved guidance. Another conclusion is that exemption shall be used restrictively. Exemptions are not supposed to solve all problems due to protection of stone walls in agricultural land. They ought to be the solution when no other reasonable alternatives can be found.</p>

<p><strong>Vårt examensarbete handlar om utagerande barn som har sociala svårigheter i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilket bemötande pedagogerna har gentemot utagerande barn samt vilka metoder och strategier som används i arbetet för att integrera dessa barn. I arbetet var vårt mål även att undersöka om de utagerande barnens föräldrar är med i pedagogernas arbete, svårigheter som kan uppstå i arbetet och om eventuellt andra resurser finns tillgängliga för både de utagerande barnen och pedagogerna på förskolan. Dessa presenteras i litteraturgenomgången och diskuteras sedan i samband med resultatet i diskussionsdelen. Genom en kvalitativ intervjuundersökning med sex pedagoger från olika förskolor i södra Skåne har vi fått fram svar på uppsatsens frågeställningar där enstaka verkliga fall har presenterats av de intervjuade pedagogerna.</strong></p>

<p>Syftet med studien är att belysa hur sju verksamma pedagoger i förskolan förhåller sig vid misstanke om att ett barn försummas. Litteraturgenomgången behandlar ett barns grundläggande behov och ett barns behov av anknytning utifrån Bowlby´s teori. Vidare behandlas förskolans roll, där vikten av tidig upptäckt tas upp samt förskolans anmälningsplikt. Kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger inom förskolan utgör data i studien. Resultatet visar att försummelse, omsorgssvikt och vanvård av ett barn kan vara: otillräckligt med kläder, bristande hygien och negligering av ett barns behov. Flertalet av pedagogerna framhåller att fysisk misshandel är värre än försummelse vilket leder till att de flesta av pedagogerna inte anmäler direkt vid misstanke om att ett barn försummas eller vanvårdas. I dessa fall anses det vara viktigt att ge barnets föräldrar en chans till förbättring innan en anmälan till socialförvaltningen görs.</p>

DAMP står för Dysfunktion ifråga om Aktivitetskontroll och uppmärksamhet, Motorikkontroll och Perception. Enligt forskarna finns det minst en elev i varje klass som kan ha DAMP. Handikappet innebär funktionsstörning inom många olika områden och av olika hög grad, därför finns det stora skillnader i de symptom som dessa barn uppvisar. Genom kunskap och förståelse för barnets handikapp kan man som lärare underlätta barnets skolgång. Det är skolans ansvar att se till att de barn som uppvisar problem av DAMP-symptom får den hjälp de behöver. Samarbete mellan föräldrar, klasslärare, assistent och all övrig personal runt eleven är värdefull. Detta examensarbete består av en litteraturdel och en praktisk del. Den praktiska delen innefattar en studie av DAMP-elevers skolsituation i två olika skolmiljöer, särskild- och vanlig undervisningsgrupp.

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda på hur lärare på bästa sätt kan underlätta för DAMP-barn i skolan. Arbetet börjar med en litteraturgenomgång där det först beskrivs vad DAMP innebär. Vidare tas de svårigheter upp som DAMP-barn kan ha och vilka problem som kan möta dem i skolan. I litteraturgenomgången går också att läsa om det ansvar skolan har gentemot DAMP-barn och hur den enskilda läraren på bästa sätt kan anpassa sin undervisning för dessa barn. De olika metodiska grepp somtas upp inbegriper både allmänna åtgärder och mer specifika undervisningsmetoder såsom särskild undervisningsgrupp eller särskilt anpassat undervisningsmaterial. Teoridelen innefattar även fakta som rör föräldrasamverkan. Den kunskap som lärare besitter undersöks dels genom teoretiska studier, men framförallt genom intervjuer med tre olika lärare. Genom dessa studier framkommer bland annat att DAMP-barn har ett stort behov av struktur i sin vardag. De behöver också tydlighet i undervisningen samt möjlighet till arbete i lugn och ro. Det finns inga bestämda mönster för hur DAMP-barnet ska bemötas eftersom varje barn är en särskild individ med särskilda behov. Grunden för allt arbete med DAMP-barn är dock uppbyggelse av barnens självförtroende samt att vara en vuxen som förstår och som har förmågan att visa barnen mycket kärlek.

Stone walls in agricultural land are incorporated in the general protection of biotopes. They are protected because they provide a habitat for endangered species. Therefore it is illegal to carry out proceedings in an area that is included in the protection of biotopes. In order to do that, exemption is needed which can only be granted if there are special reasons. The essay stipulates what these special reasons are. In an exemption errand the interest for nature conservation must be weighed against a public or a private interest. Administrators have varying opinions on how the interest for nature conservation, contra individual and public interests shall be evaluated. The interest for nature conservation has a lower value if the wall lacks endangered species or if stone walls are common in the area. But a lower value, in itself, can never be considered as special reasons. When it comes to a public interest, it must be an important one in order to bring about an exemption. Examples of important public interests are animal and health protection. Private interests are often constituted by the desire to improve the farming profitability. This is however rarely considered as an “unforeseen situation”, and therefore - according to preparatory work - it is not judged as special reasons. One conclusion is that the County Administrative Boards need improved guidance. Another conclusion is that exemption shall be used restrictively. Exemptions are not supposed to solve all problems due to protection of stone walls in agricultural land. They ought to be the solution when no other reasonable alternatives can be found.

Vårt val av forskningstema föll sig naturligt då vi båda finner det av yttersta vikt att de estetiska läroprocesserna framhålls i de didaktiska praktikerna. Därför var vi nyfikna på att få reda på hur det förhåller sig med detta i empirin. Vårt huvudsyfte med studien var att få svar på frågan på vilket sätt de estetiska läroprocesserna används i arbetet med barn med särskilda behov. Dessutom vill vi undersöka empiriskt, vad pedagoger anser är fördelen med att använda sig av de estetiska läroprocesserna, samt vilka faktorer som styr de estetiska läroprocessernas utrymme i skolorna. Vi valde att göra en fältstudie på några skolor i norra Norrland, Kiruna samt Skellefteå. Vi intervjuade både bildlärare och specialpedagoger inom de båda kommunerna. Dessutom kompletterades studien med en enkätundersökning där vi tillfrågade pedagoger om hur de såg på och använde sig av de estetiska läroprocesserna, både i den vanliga undervisningen och i undervisningen av elever med behov av särskilt stöd. Det framkom av enkäten att de pedagoger som vi frågat alla använde sig av estetiska arbetssätt i arbetet med barn med särskilda behov. Samtidigt önskade sig ungefär hälften av dessa pedagoger mer utbildning när det gäller de estetiska läroprocesserna.

Sättet att tala om elevers skolsvårigheter har över tid förskjutits från att tala om elever med behov - till elever i behov av särskilt stöd. Detta har inneburit att fokuset på elevers skolsvårigheter har varit att se ”problemet” som individbundet, till att mer gå i riktning mot att se omgivande förhållanden som de bidragande faktorerna till att elever är i behov av särskilt stöd. Det övergripande syftet med detta arbete är att analysera föreställningen hur ”behov av särskilt stöd” formuleras genom att spegla relationerna mellan forskning och pedagogers synsätt. Den fråga som genomsyrar hela arbetet är vad är det att vara en elev i behov av särskilt stöd. Arbetet består av två huvudsakliga delar, där den första delen belyser hur forskning, offentliga utredningar och skolans styrdokument talar om elever i behov av särskilt stöd, samt vilka synsätt som finns på elever i behov av särskilt stöd. Det som har framkommit i detta arbete är att det finns två huvudsakliga perspektiv på elevers skolsvårigheter, att bristen är individbunden eller att det är omgivningen som är bristande. Utifrån detta har ett tredje perspektiv framkommit som söker efter att se till både hur omgivningen tillmötesgår eleven samtidigt som perspektivet ser till de eventuella behov som eleven har. Detta perspektiv söker efter hur man ska kunna hantera elevers skolsvårigheter utifrån situationen. I del två belyser vi de intervjuer som vi har genomfört för att få pedagogers synsätt på vad det är att vara en elev i behov av särskilt stöd. Det har bland annat framkommit att pedagoger har svårt att definiera begreppet vad är det att vara en elev i behov av särskilt stöd, då pedagogerna menar att man kan skriva en lång lista på vilka orsaker som utgör att en elev är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna beskriver vidare att det är från fall till fall gällande vilka elever som ska få särskilt stöd. Det som har framkommit av arbetet är att man söker efter tillvägagångssätt för att på bästa sätt kunna hantera elevers skolsvårigheter utifrån de möjligheter som finns att tillgå.