Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med dokumentationen av barn i behov av särskilt stöd och synliggöra de svårigheter förskollärare har med dokumentationen. Syftet har även varit att granska hur handlingsplaner skrivs fram i verksamheten för att på så sätt analysera vilka stödinsatser som sätts in och vad de egentligen innehåller. Vårt val av ämne har påverkats av avsaknaden av tidigare forskning men även på grund av Skolverkets granskning från 2017 som visat att dokumentationsarbetet av barn i behov av stöd är bristfällig. Empirin samlades in genom intervjuer med sex förskollärare och i form av 24 handlingsplaner som vi begärde ut från förskolor i södra Sverige. Vi har genom att använda Foucaults maktperspektiv men även begrepp som diskurs, subjektspositionering, normer och värderingar analyserat den empiri som vi samlat in. Studiens resultat visade att de flesta förskollärare beskriver att de använder dokumentation av barn i behov av stöd på ett sätt där handlingsplaner oftast ses som ett hjälpmedel i verksamheten. Resultatet visar även att förskollärarna beskriver tiden som ett stort problem när det gäller arbetet med handlingsplaner i förskolan. Dessutom framställde förskollärarna i viss mån en avsaknad av stöd från den ansvarige rektorn. I frågan om uppföljningar av handlingsplaner visade resultatet att de var individuellt knutna till förskollärarna där de själva ansvarade över det kontinuerliga arbetet. Handlingsplanerna visade att vårdnadshavare och barns röster lyste med sin frånvaro och även de externa resurser som ibland kopplades in inte heller gavs så stort utrymme i dokumentationerna.

Förväntat kunskapsbidragMed det här arbetet vill vi betona vikten av att de läs- och skrivmetoder som skrivs in i åtgärdsprogrammen ska vara adekvata åtgärder och att dessa inte görs slentrianmässigt. För att styrka elevens rättigheter bör åtgärdsprogram formuleras på likvärdigt sätt oberoende av vilken skola hen går i. Med undersökningen hoppas vi kunna lyfta frågan om hur ansvarsfördelningen ser ut när åtgärdsprogram skrivs med tanke på grupp- och organisationsnivå för att ta bort individfokus.Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att undersöka åtgärdsprogram, på två skolor i olika socioekonomiska områden i samma kommun, för elever med läs- och skrivsvårigheter och då belysa vilka åtgärder som ofta används när det skrivs åtgärdsprogram. Vi vill också undersöka hur ansvarsfördelningen av åtgärder ser ut på de olika skolorna med tanke på individ-, grupp- och organisationsnivå. TeoriDen teoretiska ansatsen i studien är sociokulturell då vi har undersökt hur åtgärdsprogram är formulerade utifrån den kontext individen befinner sig i och utifrån olika perspektiv. Termen sociokulturell är viktig eftersom den visar på att mänskliga handlingar och beteende måste förstås i ett större sammanhang, alltså i en kontext. Den sociokulturella teorin består av grundantaganden om hur verkligheten är konstruerad. Vygotskij (2005) betonar språkets betydelse som bärare av mening i den sociokulturella teorin, och även att språket kan ge en möjlighet till handling som kan förändra oss själva och vår omgivning. MetodI vår studie har vi valt att undersöka innehållet i ett antal åtgärdsprogram. För att kunna analysera dessa har vi valt att göra det med hjälp av textanalys. I undersökningen har vi valt att ta både en kvalitativ och kvantitativ ansats då vi valt att analysera innebörden i åtgärdsprogrammen men vi har också räknat förekommande ord och fördelat dessa i grupper. ResultatResultatet av vår undersökning visar att elevers språk-, skriv- och lässvårigheter beskrivs på liknande sätt i åtgärdsprogrammen och relativt bristfälligt. Skillnaderna mellan åtgärdsprogrammen på de olika skolorna var marginella. Elevernas svårigheter beskrivs främst ur ett kategoriskt perspektiv och inte utifrån grupp- och organisationsnivå.Specialpedagogiska implikationerVårt examensarbete kan förhoppningsvis påverka lärare, speciallärare, specialpedagoger och skolledning att skriva utförliga åtgärdsprogram. Med utförliga menar vi att de åtgärder som skrivs in i åtgärdsprogrammen ska vara adekvata, det ska stå vem som ansvarar för åtgärderna och de ska följas upp av en utvärdering. Skolor bör ha rutiner för hur de formulerar åtgärdsprogram med tanke på individ-, grupp- och organisationsnivå. / Expected knowledge contributionWith this work, we want to emphasize the importance that the reading and writing methods entered into the action programs should be adequate measures and that they are not made traineeship. In order to strengthen the student's rights, action programs should be formulated in an equal manner, regardless of which school they go. With the survey, we hope to raise the question of how the distribution of responsibility looks when action programs are written in terms of group and organizational level to remove individual focus.Purpose and questionsThe purpose of this study is to investigate action programs at two schools in different socioeconomic areas in the same municipality, for students with reading and writing difficulties, and then highlight what measures are often used when writing action programs. We also want to investigate how the division of responsibilities into the different schools reflects individual, group and organizational levels.TheoryThe theoretical approach in the study is socio-cultural when we have examined how action programs are formulated based on the context the individual is in and from different perspectives. The term socio-cultural is important because it shows that human actions and behavior must be understood in a broader context, ie in a context. The socio-cultural theory consists of basic assumptions about how reality is constructed. Vygotsky (2005) emphasizes the importance of language as a carrier of meaning in sociocultural theory, and also that language can provide an opportunity for action that can change ourselves and our environment. MethodIn our study we have chosen to investigate the content of a number of action programs. In order to analyze these we have chosen to do this by means of text analysis. In the survey, we have chosen to take both a qualitative and quantitative approach when we chose to analyze the meaning of the action programs, but we have also taken prevalent words and distributed them into groups.ResultsThe results of our survey show that pupils' language, writing and reading difficulties are similarly described in the action programs and relatively inadequate. The differences between the action programs at the various schools were marginal. The difficulties of the students are described primarily from a categorical perspective, not based on group and organizational level.Special educational implicationsOur graduate work can hopefully affect teachers, special teachers, special educators and school management to write comprehensive action programs. In full, we mean that the actions entered into the action programs should be adequate, who will be responsible for the actions and they will be followed up by an evaluation. Schools should have procedures for formulating action programs in terms of individual, group and organizational levels.

Sammanfattning/abstrakt Jerneck Thell, Malin och Wallberg, Carolina (2017), Samverkan mellan hem och förskola - ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Universitet. Inledning Intresset för samverkan i förskolan mellan specialpedagog och vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd, bottnar i författarnas avsaknad av tillräckliga kunskaper inom ämnet. Tidigare forskning i studien, pekar på vikten av samverkan mellan hem och förskola utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, då det antas påverka barn i behov av särskilt stöd. Studien belyser samverkans betydelse utifrån tre olika perspektiv, vårdnadshavarens, specialpedagogens samt förskollärarens. Syfte Studiens syfte är att öka kunskapen om vilka faktorer, som kan påverka samverkan i förskolan mellan vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd och specialpedagog å ena sidan och vårdnadshavare och pedagog å andra sidan. För att uppnå syftet är frågeställningarna följande: Vilka faktorer kan, enligt aktörerna, påverka samverkan mellan vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd och specialpedagog å ena sidan och vårdnadshavare och pedagog å andra sidan? Hur kan förutsättningar för samverkan i förskolan se ut kring barn i behov av särskilt stöd, enligt aktörerna? Hur kan barn i behov av särskilt stöd påverkas av samverkan mellan hem och förskola, enligt aktörerna? Teoretisk förankring Studiens teoretiska förankring utgår ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, som visar på hur ett systems olika nivåer, mikro, meso, exo och makro påverkar varandra ömsesidigt såsom samverkan mellan hem och förskolas inverkan på barnet. En annan teoretisk utgångspunkt i studien är en modell av Pugh, Aplin, DeÁthe och Moxon (1987) om olika samverkansnivåer, som visar på relationen mellan vårdnadshavare och pedagoger. I teoridelen kommer även begreppet samverkan att definieras och skillnaden mellan samverkan och samarbete att påvisas. Metod Studien använder en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Två specialpedagoger, två förskollärare och två vårdnadshavare har intervjuats med avsikten att kunna visa på variation angående synen på samverkan. Studien vill i möjligaste mån tolka och förstå de intervjuades synvinkel, istället för att förklara och generalisera det framkomna resultatet. Det kvalitativa synsättet har till viss del sin grund i hermeneutik, vilket är den ena forskningsansatsen i denna studie, den andra är narrativ. Resultat Studiens resultat visar på vikten av goda relationer, så att en fungerande samverkan mellan hem och förskola kan byggas. För att få till stånd goda relationer, är det pedagogernas ansvar att arbeta för ett gott bemötande gentemot vårdnadshavarna och deras barn. Ett gott bemötande kräver att pedagogerna är tillmötesgående, empatiska och inlyssnande. En samsyn inom arbetslaget på förskolan angående samverkan är viktig, eftersom alla behöver dra åt samma håll för att skapa förtroendefulla relationer. När samsynen skiljer sig åt mellan vårdnadshavarna och pedagogerna gällande grundläggande värderingar såsom barnuppfostran, anser pedagogerna i studien att det är en försvårande omständighet för samverkan. En annan faktor som påverkar är bristen på tid, både från hemmets och förskolans sida. Det får till följd att det är svårt att få till kontinuerliga möten, vilka inte sker i tamburen över barnens huvud. Pedagogerna menar vidare att samverkan är särskilt betydelsefull med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. Eftersom parterna då kan arbeta tillsammans, utifrån barnets förutsättningar och använda sig av gemensamma strategier både hemma och på förskolan. Att specialpedagogen kopplas in för att stötta pedagogerna i deras arbetssätt och förhållningssätt med ett barn i svårigheter, är a och o för barnets positiva utveckling. Även specialpedagogens samverkan med vårdnadshavarna, anser samtliga intervjupersoner i studien vara av stor vikt. Implikationer Examensarbetet lyfter avsaknaden av samverkan mellan specialpedagog och vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. Avsaknaden syns till exempel i Malmö Universitets beskrivning av Specialpedagogprogrammet. Samverkan nämns inte heller på de respektive kommunernas hemsidor utifrån specialpedagogens uppdrag. Även i studiens empiri framkommer bristen på information angående samverkan mellan specialpedagog och vårdnadshavare. Förhoppningen med studien är att kunna bidra till att samverkan i förskolan, mellan specialpedagoger och vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd, uppmärksammas och ges högre prioritet på alltifrån mikro- till makronivå. Nyckelord: barn i behov av särskilt stöd, förskola, samverkan, utvecklingsekologisk teori, vårdnadshavare

Studiens resultat ger inblick i hur specialpedagogiska insatser organiseras på förskolan, enligt förskoleledningen, samt vilken funktion de har. Studien bidrar även med kunskap om hur förskolan kan använda sig av specialpedagogisk kunskap i den allmänna pedagogiken. Det kan vara relevant för mitt framtida yrke att få en djupare förståelse i hur förskolor arbetar med specialpedagogiska insatser men även vilka förutsättningar som ges till detta arbete.

Forskningen inom handlingsplaner i förskolan är begränsad. Det kunskapsbidrag vi hoppas göra är att vidga perspektivet i arbetet med handlingsplaner i förskolan. Syftet är att belysa och i viss mån problematisera handlingsplanernas funktion i förskolan.Undersökningens teoretiska perspektiv utgörs av systemteorin och professionsteori. Systemteorin ger ett helhetsperspektiv på organisationen och professionsteorin bidrar med en grund till de olika professionernas perspektiv på handlingsplanerna.Vi har undersökt olika aktörers upplevelser och erfarenheter i de skilda nivåerna i förskolan. Intresset har riktats mot samsyn och olikheter i arbetet med handlingsplaner. Studien har haft en kvalitativ ansats. Den består av semistrukturerade intervjuer med en förskolechef, två förste förskollärare, två förskollärare samt en specialpedagog. För att öka förståelsen, inleddes studien med att göra en genomgång av litteratur, aktuell forskning och lokala riktlinjer från orten där intervjuerna gjorts.Resultatet från studien visar att kompetens/utbildning, förhållningssätt och bemötande spelar en stor roll i verksamhetens arbete med att levandegöra handlingsplanerna. Under studien har det framkommit att detta arbete kan göras genom att ha en öppen dialog mellan de olika yrkesprofessionernas erfarenhetsutbyte. Detta kan ske om lyhördhet och kommunikation mellan de olika leden ökar - från barn till vårdnadshavare, arbetslag, förste förskollärare, specialpedagog och ledning. När förskolans lärmiljöer kontinuerligt lyfts, gynnas alla barns utveckling och lärande vilket också gynnar att handlingsplanen blir ett levande redskap i det vardagliga arbetet. I resultatet framkom det att ett kontinuerligt arbete, reflektion och analys kring det pedagogiska arbetet i lärmiljöerna utgör en grund för arbetet med att se alla barn.Kompetens och förhållningssätt har framstått i resultatet som extra viktiga i arbetet kring barn i behov av stöd/ särskilt stöd.

Syftet med arbetet är att få en vidgad syn på samverkan mellan pedagoger i förskolanoch föräldrar till barn i behov av särskilt stöd. Jag vill få en bild av pedagogers ochföräldrars upplevelser kring samverkan för att på så sätt upptäcka nya verktyg att arbetamed för att förbättra samverkan.Tidigare studier visar på att många föräldrar och pedagoger menar att det finns faktorer isamverkan som kan förbättras. Faktorerna som pekar på behov av förbättringar ärkommunikationen mellan parterna och hur tiden prioriteras. Föräldrar till barn i behovav särskilt stöd upplever att de har svårt att få tiden att räcka till för att ta del av allinformation. Pedagoger upplever att de känner sig otillräckliga.Jag har valt att använda mig av kvalitativ metod för att få en djupare insikt iupplevelserna kring samverkan. Jag valde att göra djupintervjuer med både pedagogeroch föräldrar till barn i behov av särskilt stöd för att få båda parters upplevelser och påså sätt få en tydligare bild. Jag använde mig av öppna frågor som ledde till innehållsrikasvar.När jag studerat empirin har jag använt mig av Englunds teori om deliberativa samtal.Resultatet visade på att både pedagoger och föräldrar upplevde att bemötandet ochkommunikationen var viktig. Båda upplevde också utmaningar gällande detta. Föräldrari mitt resultat menar att hur de blir bemötta lägger grunden för fortsatt samverkan. Engemensam faktor från båda parter i mitt resultat som utmanar samverkan är tid.Föräldrarna upplevde att de hade svårt att få tiden att räcka till då de hade möten medolika instanser och mycket information att ta del av. Pedagogerna i sin tur upplevde attdet inte alltid fans den tid i vardagen som krävdes för att de skulle uppleva att de kundemöta föräldrarna på ett bra sätt. En annan gemensam faktor i mitt resultat var att bådaparter lyfter att de vill etablera en god samverkan för att möjliggöra så braförutsättningar som möjligt för barnet.

I denna literaturstudie undersöks forskningsfrågan Vilka utmaningar finns det med inkluderande arbete i matematik för elever i behov av särskilt stöd? Syftet med litteraturstudien är att få en överblick över de utmaningar som finns för elever med matematiksvårigheter vid inkludering i helklassundervisning i matematik. I litteratursökningen har processen utgått både från nationell och internationell forskning inom detta område för att få en bred bild över det inkluderande arbetet i skolan och dess variation. Att arbeta med inkludering i skolan för elever med matematiksvårigheter är mycket aktuellt. Idag är dock forskningen kring inkludering något outforskad och för att skolorna skall kunna anpassa arbetet efter den grad av inkludering som bör implementeras så behöver även forskningen fördjupas. I denna litteraturstudie används 13 relevanta källor till forskningsfrågan för att lyfta fram vad forkningen säger om utmaningarna med det inkluderande arbetet i skolan för elever med matematiksvårigheter. Forskningen är baserade på bland annat empiriska studier, varav vissa genomförda av doktorander och forskare vid Malmö Universitet. Den internationella forskningen är hämtad från Finland och Storbritannien. För att få en djupare förståelse för området sker definition av relevanta begrepp i bakgrunden, bland annat begreppen; matematiksvårigheter, inkludering och integrering. Litteraturstudiens sökprocess förklaras tydligt i metoden men det går även se en mer detaljerad tabell med samtliga sökningar i bilagor. Resultat och analys är sammanslaget för att kunna föra tydliga resonemang kring det resultat som anses relevant utifrån arbetets valda källor kring. Denna del är uppdela i fyra olika delar för att få en tydlig struktur. De delar är; Beslutsfattande kring inkludering, Inkluderingsprocessens komplexitet, Inkluderingsprocesser i praktiken och Konsekvenser för bristande inkludering. Resultatet redogör för relevant forskning kring inkluderingsprocesserna i skolan och utifrån litteraturen diskuteras bland annat de utmaningar som forskningen har presenterat. Inkluderingsprocessen är på många vis komplex och det krävs tålamod, kompetens och kollegialt samarbete för att få det att fungera. Utifrån resultatet är inkluderingsprocessen komplex med ett stor inflytande från politiska bestämmelser när det handlar om hur det bör implementeras i skolorna. För ett fungerande inkluderande arbete krävs god pedagogisk kompetens, starkt kollegialt samarbete och ett gott tålamod. Slutligen kan det konstateras att det inkluderande arbetet är en utmaning men att det är fullt möjligt.

Detta examensarbete handlar om hur förskolepersonal definierar begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur förskolepersonal arbetar i praktiken för att inkludera dessa barn i förskolans verksamhet samt undersöka faktorer som gör att barnen betraktas i behov av särskilt stöd av förskolepersonal. Våra frågeställningar är: •Hur definierar pedagogerna barn i behov av särskilt stöd? •Hur arbetar pedagoger i praktiken med inkludering av barn i behov av särskilt stöd? •Vilka faktorer enligt pedagogerna påverkar barnen så att dem betraktas i behov av särskilt stöd För att vi ska kunna besvara våra frågor så intervjuade vi sju förskolepersonal, fyra av dem är förskollärare, två av dem är barnskötare och en specialpedagog. Respondenterna var från tre olika förskolor i två kommuner. Intervjuerna var semistrukturerade intervjuer så vi fick varierade svar på våra frågor, varje respondent hade sitt sätt att svara på frågorna. En del av dem gav specifika exempel och andra svarade allmänt. Respondenterna var överens om att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårt att definiera och att det kan tolkas på olika sätt. Under arbetet med denna studie har vi använt oss av de teoretiska perspektiven som kommer att vara till hjälp för att förstå begreppet barn i behov av särskilt stöd är det relationellperspektivet, det kategoriska perspektivet samt perspektiven normalitet och avvikelse. Dessa kommer att vara till hjälp för att förstå begreppet barn i behov av särskilt stöd utifrån pedagogernas synvinkel. Resultatet och analysen visade att begreppet barn i behov av särskilt stöd är ett brett begrepp som kan definieras på olika sätt. I vårt arbete har vi också lagt fokus på hur pedagogerna arbetar i praktiken för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet samt hur olika faktorer kan påverka barnen så att de betraktas i behov av särskilt stöd av förskolepersonal.

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagoger från F-3 kartlägger och arbetar förebyggande med läs- och skrivsvårigheter i skolan.  Enkätfrågor skickades till rektorer i 12 kommuner i Kalmar län och det kom in 34 enkätsvar. Frågeställningarna tog upp vilka tidiga insatser och vilket material som används i undervisningen. Det efterfrågades också om pedagogers kännedom och kunskap om aktuell forskning och begreppet proaktiv undervisning. Resultatet visade på att pedagoger hade en god kunskap om kartläggningsmaterial och använde sig av många bra metoder/ arbetssätt för att träna läs- och skrivförmågan. Kartläggning används till största delen för att göra urval för vilka som behöver extra stöd. Tydliga målbeskrivningar och regelbundna kunskapskontroller för mindre arbetsområden används i mindre omfattning.  Särskild undervisningen skedde oftast i individuell form riktat mot en elev i taget. Endast ett fåtal av pedagogerna arbetade med riktad undervisning i mindre grupp. Kompensatoriska hjälpmedel användes för att underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien visade också att övervägande del av pedagogerna inte var bekanta med aktuell forskning vad gäller läs- och skrivutveckling.

Övergripande syfte i föreliggande studie är att utöka kunskaperna om hur några gymnasielärare uppfattar såväl vad anpassad undervisning innebär, som hur den fungerar i praktiken. Ett ytterligare syfte är att få kunskap om vilka variationer som förekommer i gymnasielärarnas uppfattning av anpassad undervisning. En central intention är att undersöka hur några gymnasielärare beskriver pedagogisk verklighet med fokus på anpassad undervisning. För att kunna uppfylla studiens syfte har frågeställningar formulerats på följande sätt: Hur uppfattar några gymnasielärare innebörden av anpassad undervisning? Hur uppfattar gymnasielärarna att de anpassar sin undervisning i praktiken? Hur uppfattar gymnasielärarna styrkor med anpassad undervisning? Hur uppfattas svagheter med anpassad undervisning av samma gymnasielärare? Som insamlingsmetod användes en digital enkät som innehöll fyra öppna frågor. Insamlade data av 19 deltagare analyserades fenomenografiskt. Studiens resultat visar att det finns variation i lärarnas uppfattningar av samtliga frågor. Individanpassningar och extra anpassningar uppfattas av de flesta deltagarna som centrala delar i anpassad undervisning medan differentierad undervisning och särskilt stöd uppfattas av färre deltagare som anpassad undervisning. Deltagarna uppfattar såväl styrkor som svagheter med anpassad undervisning. / The overall aim of this study is to expand knowledge about how some secondary school teachers perceive both what adapted teaching means, and how it works in practice. An additional purpose is to gain knowledge about the variations that occur in the upper secondary school teachers' perception of adapted teaching. A central intention is to investigate how some high school teachers describe educational reality with a focus on adapted teaching. In order to fulfil the purpose of the study, questions have been formulated as follows: How do some secondary school teachers perceive the meaning of adapted teaching? How do secondary teachers perceive that they adapt their teaching in practice? How do secondary school teachers perceive strengths with adapted teaching? How are weaknesses perceived with adapted teaching by the same secondary school teacher? A digital questionnaire that included four open questions was used as a collection method. Collected data of 19 participants were analyzed phenomenographically. The results of the study show that there is variation in teachers' perceptions of all issues. Individual and additional adjustments are perceived by most participants as central parts of adapted teaching, while differentiated teaching and special educational support are perceived by fewer participants as adapted teaching. Participants perceive strengths as well as weaknesses with adapted teaching.