Denna studie har som syfte att undersöka hur resurspedagoger arbetar med elever i behov av särskilt stöd i årskurs F-3 och vilka faktorer som påverkar motivationen hos dessa elever i arbetet med svenskämnet. Resultatet visar att det råder en viss samsyn hos resurspedagoger om vad i arbetet som utgör framgångsfaktorer i det dagliga arbetet i svenskämnet, men att det finns förbättringsmöjligheter. Sammanfattningsvis fungerar det väl att använda resurspedagoger som ett stöd för elever i behov av särskilt stöd, men det krävs förtydliganden från huvudman och rektor i samråd med ansvariga lärare för hur arbetet ska ske.

Svensk titel: Är utbildningen likvärdig i förskolan? Förskollärares anpassning för barn i behov av särskilt stöd English title: Is the education equivalent in preschool? Pre-school teachers "" adaptation for children in need of special support Studiens syfte är att belysa hur förskolor anpassar verksamheten för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studien är kvalitativ och genomförs genom semistrukturerade intervjuer och observationer av förskollärare. Resultatet visar på att förskollärarna använder sig av anpassningar för barn i behov av särskilt stöd samt att de belyser möjligheter och hinder som de upplever i utbildningen. Resultatet i studien analyseras utifrån grounded theory samt diskuteras i relation till specialpedagogiska perspektiven och tidigare forskning. På så sätt har en teori vuxit fram hur förskollärare kan anpassa utbildningen för att inkludera barn i behov av särskilt stöd.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare i förskolan och i förskoleklass resonerar kring deras arbete om barn med särskilt stöd och vilka hjälpmedel de använder sig av. Studiens tre forskningsfrågor handlar om vilka hjälpmedel som används i förskolan och förskoleklass, förskollärarnas syn på inkludering och svårigheter och utmaningar som förskollärarna träffar på i sitt arbete med barn med särskilt stöd. Till studien används det sociokulturella perspektivet som förespråkar samspel, språk, lärande och utveckling. Det används en kvalitativ forskningsmetod i studien, med semistrukturerade intervjuer där fyra förskollärare deltar. Två av förskollärarna arbetar på olika förskolor och förskollärarna som arbetar i förskoleklass arbetar på samma skola. Resultatet visar att förskollärarna hade olika uppfattningar om vad begreppet barn med särskilt stöd innebär. När det handlar om inkludering berättar förskollärarna i förskolan om anpassningar och bildstöd, medans förskollärarna i förskoleklass berättar om olika material och hjälpmedel. Alla förskollärare är positiva till inkludering. Hjälpmedel som förskolläraren använder sig av skiljer sig en del mellan förskolan och förskoleklass. Likheterna var att båda använder sig av bildstöd. Något som kom fram i studien är att miljön är viktig för barnen. Svårigheter och utmaningar är att det ibland kan vara svårt att hantera barnens beteende.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka vilka strategier förskollärare använder sig av för att göra barn i behov av särskilt stöd delaktiga i utbildningen samt vilket arbete förskollärarna genomför i barngruppen för ett öppnare klimat. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare betydelsen av delaktighet i förskolan? Vilka strategier beskriver förskollärare att de använder för att möjliggöra för barn i behov av särskilt stöd att vara delaktiga i undervisning? Hur beskriver förskollärare att de arbetar med barngruppen för att skapa ett öppet och välkomnande klimat där alla får vara delaktiga? Arbetet är tar stöd i teorin KASAM och specialpedagogiskt perspektiv. Studien är genomförd som en kvalitativ studie med en delvis strukturerad internettunderstöd intervju som skickats ut till för oss tidigare kända förskollärare i en kommun i norra Sverige. Resultatet visar på betydelsen av förskollärarnas förhållningssätt och förmåga att anpassa miljön för att barnen ska ges förutsättning till delaktighet i utbildningen.

Studiens syfte är att beskriva och klargöra hur fritidspersonal arbetar med inkludering, relationsarbete och specialpedagogiska anpassningar i fritidshemmet. Studien synliggör fritidspersonalens attityder om anpassningar och elevernas syn på deras lärares inkluderings- och relationsarbete. Datainsamlingen skedde via semistrukturerade intervjuer med fritidspersonal med relevant pedagogisk utbildning, i tre olika fritidshem i södra Sverige, samt med elever via enkäter. Intervjuerna och enkäterna genomfördes för att få veta hur lärare respektive elever talar och uttrycker sig om inkludering, anpassningar och relationer i fritidshemmet. Studiens resultat visar att fritidshemmets strukturer, såsom personaltäthet, resurser och samverkan, anpassningar och tillgänglig lärmiljö samt relationellt arbete är viktiga ramfaktorer för inkluderingsarbetet i fritidshemmet. Detta diskuteras genom att resultatet analyseras utifrån Nilholms och von Wrights specialpedagogiska perspektiv.

Syftet med studien är att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv och genusperspektiv undersöka några specialpedagogers föreställningar och kunskaper kring förebyggande och elevhälsofrämjande arbetet med fokus på genus.I skolans styrdokument stipuleras det att skolans verksamhet ska genomsyras av läroplanens värdegrund. I det är här arbetet ingår även elevhälsans uppdrag, där specialpedagogen har en roll att arbeta med exempelvis elevernas arbetsmiljö och skolans värdegrund. I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan, i det här fallet specialpedagogen, därför ett särskilt ansvar för att röja undan hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling (Skolverket, 2021).Resultatet i undersökningen visar att arbetet med skolans förebyggande och elevhälsofrämjande arbete med fokus på genus kan se olika lika ut beroende på vilken kunskapsbild som finns bland de anställda och vilka utvecklingsmål som prioriteras. Några beskrivningar visar att de intervjuade specialpedagogerna uttrycker en medvetenhet kring genusperspektivet i det förebyggande och elevhälsofrämjande arbetet. Vidare uttrycks det i undersökningen att det i arbetet på grupp- och individnivå kan förkomma könsstereotypiska identitetsskrivningar och könsmönster bland skolpersonal. Detta gäller exempelvis hur flickor och pojkars svårigheter uppmärksammas i olika skolkontexter utifrån ett genusperspektiv när det gäller det bedömda behovet av särskilt stöd. Skolornas arbete med grundläggande värderingar där exempelvis genusperspektivet ingår kan inte på ett okomplicerat sätt specificeras i riktlinjerna på nationell nivå, utan behöver översättas och implementeras i lokala skolaktiviteter.

No description available.

Enligt Skollagen ska åtgärdsprogram (Åp) upprättas för alla elever i behov av särskilt stöd för att uppnå kunskapskraven i alla skolformer. Avvikelser mellan riktlinjerna och implementeringen av Åp förekommer ofta på grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Det finns också många utmaningar som påverkar utarbetande respektive genomförande av åtgärdsprogram på särskolan. Denna utforskande samt beskrivande studie syftar att undersöka utvecklingsmöjligheter för processen kring åtgärdsprogram utifrån lärarens upplevelse i grundsärskolan samt gymnasiesärskolan. I föreliggande studie använde vi Agile teori som teoretisk utgångspunkt. Vi genomförde en enkätundersökning för att samla in data från lärare som arbetar i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. 62 lärare sammanlagt svarade på frågeformuläret. Vi analyserade det mesta av datamaterialet kvantitativt med Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) samt gjorde en kvalitativ tematisk analys på en öppen fråga i formuläret. Resultaten visar att utmaningarna inför implementering av åtgärdsprogram kvarstår. I strid mot föreskrift i styrdokument ges inte alla elever i behov av särskilt stöd möjlighet att delta i utarbetande av Åp. Vi ser även att inte alla vårdnadshavare till elever i behov av särskilt stöd ges möjligheter att delta i processen. Vi fann att användandet av Åp i lektionsplanering är låg i grundsärskolan och gymnasiesärskolan samt att det saknas koppling mellan Åp processen och undervisningsplaneringen för elever i behov av särskilt stöd. Vår studie belyser behovet av att söka utvecklingsmöjligheter till exempel kompetensutveckling och kollegialt samarbete för personal i särskolan. Sådana förbättringsåtgärder kan fylla en del av klyftan som upplevs mellan riktlinjer och praktik gällande åtgärdsprogram.

Syftet med denna studie är att undersöka och få ökad kunskap om hur förskollärare talar om begreppet inkludering kopplat till särskilt stöd i undervisningen. För att nå vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer och tagit del av sju förskollärares tankar kring inkludering och särskilt stöd i förskolan. Deras tal och uttryck har sedan analyserats i en diskursanalys där vi synliggjort diskurserna barn i behov av särskilt stöd som inkluderas i en gemenskapsorienterad diskurs och barn med behov av särskilt stöd som inkluderas i en individorienterad diskurs. Genom vår diskursanalys har vi undersökt förskollärarnas egna ord och tal och därmed fått en djupare förståelse för diskurserna som kan finnas inom förskolans verksamhet. Studiens resultat presenteras i fyra polära linjediagram där förskollärarnas tal positioneras och synliggör därmed vilka sanningsregimer som kan finnas om särskilt stöd och hur barn inkluderas. Sammantaget visar studiens resultat och analys att de deltagande förskollärarna anser att barn har rätt till särskilt stöd, men att det kan skilja sig åt i verksamheterna. Därmed blir uppdraget tolkningsbart och undervisningen inte likvärdig för alla barn.