Syftet med studien är att undersöka inkluderingsperspektivet i de fall där föräldrar har valt att anmäla skolan till Skolinspektionen. Föräldrar har fått berätta sin berättelse om vägen fram till en anmälan. Berättelserna har sedan sammanfattas i så kallade fallbeskrivningar. I denna studie kan man se exempel i så gott som alla fallbeskrivningar brister i de tre olika aspekterna rumslig, social och didaktisk inkludering man kan också se att de är svårt att särskilja aspekterna åt då aspekterna överlappar varandra. Det blir också tydligt att det råder en brist av inkludering enligt rådande styrdokument. I studiens fallbeskrivningar kan man konstatera att skolan håller en låg grad av inkludering och skolan verkar ha stora brister i relationen till hemmet samt att skolan inte uppfyller det krav som styrdokumenten ställer. Utvecklingsområden är för förskolan och skolan att definiera vad begreppet inkludering innebär utifrån aspekterna rumslig, social och didaktisk. Skapa ömsesidiga förtroendefulla relationer mellan hem och förskola/skola är ett annat utvecklingsområde. Huvudman behöver även skapa förutsättningar för den pedagogiska ledaren det vill säga rektorn så att hen kan utveckla det främjande och förebyggande arbetet på förskolor och skolor där föräldrar och elever är en viktig komponent.

Personal assistants in the leisure time center? A quantitative survey study We have processed, in a quantitative survey, the issue of what the availability of personal assistants looks like for students in need of special support during leisure time. This was based on an earlier study conducted in 2014. Representatives from Lärarförbundet responded in an interview about the results of the study that they had a belief that the availability of personal resources for students in need of special support would be easier to access about the leisure time centers had their own public documents. We have compared and analyzed the results of the two studies and discussed them further with the help of previous relevant research, three theoretical perspectives in the field of special education and our many years of experience. Our analysis of the results shows that no change has occurred and that Lärarförbundets expectation has not been fulfilled, as many leisure time pedagogues still feel that they have students in need of a personal assistant that doesn´t have one.

Det övergripande syftet med studien har varit att söka kunskap om hur förskollärare resonerar om begreppet och området ”barn i behov av särskilt stöd” och hur förskollärarna kan skapa möjligheter och förutsättningartillutveckling, lek och lärande för alla barn i förskolans verksamhet. Begreppet ”barn i behov av särskilt stöd är enligt vår uppfattning ett brett område som innefattar många olika aspekter och i examensarbetet används både begreppet och området ”barn i behov av särskilt stöd”, detta för att kunna belysa ”barn i behov av särskilt stöd” ur flera olika vinklar. Resultatet har tolkats utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att resultatet har analyserats utifrån förskollärarnas kunskap som konstruerats utifrån deras socialt upplevda verklighet. Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta stycken förskollärare. Det insamlade materialet har genom en tematisk innehållsanalys analyserats och tre teman har konstruerats. De teman som utgör resultatdelen är: ”Barn i behov av särskilt stöd”, ”En inkluderande miljö för barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet” samt ”Samverkan mellan olika aktörer i förhållande till barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet”. Resultatet visar att många olika aspekter ingår i förskollärarnas resonemang gällande barn i behov av särskilt stöd. Förskollärarna uttrycker att andra begrepp än ”barn i behov av särskilt stöd” i större utsträckning används i verksamheten. Resultatet visar även att många olika aktörer samverkar kring barnen och att samverkansprocesser med andra aktörer är av stor betydelse för att kunna utforma en inkluderande miljö där varje barn ges möjlighet till utveckling, lek och lärande.

Syftet med studien är att med hjälp av semistrukturerade interjuver jämföra hur förskollärare i förskolan arbetar med att uppmärksamma, utforma stöd samt bemöta de barn som behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd i förskolan. Utifrån studiens syfte utformades två frågeställningar: Hur uppmärksammar och bemöter förskollärare barn som är i behov av mer ledning och stimulans eller särskilt stöd i förskolan? Samt vilket stöd ges till barn i förskolan med behov av mer ledning och stimulans eller särskilt stöd i förskolan?   Studien byggde på en kvalitativansats och använde sig av semistrukturerade intervjuer för insamlandet av data. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av en abduktiv analys och i förhållande till ett teoretiskt ramverk bestående av tre bemötandeperspektiv: det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet samt dilemmaperspektivet.   Studiens resultat visar att förskollärare, oberoende av bemötandeperspektiv, uppmärksammar barn i behov av mer ledning och stimulans eller särskilt stöd utifrån funktionella aspekter där sociokulturella förutsättningarna och miljön som barnet är en del utav, kan påverka barnets behov. Barn uppmärksammas sedan när de här faktorerna gör så att någonting inte fungerar i vardagen. Stödet som barnen erbjöds var även det oberoende av vilket bemötandeperspektiv förskollärarna hade, med anpassning av miljön, barngruppensstorlek och extra material för att underlätta undervisningen framkom. Däremot visade resultatet att förskollärares bemötandeperspektiv och förhållningssätt påverkade hur de bemötte barnen och deras olikheter samt hur stödets utformades och implementerades i verksamheten.

Elever med behov av stöd har ökat de senaste åren. Som påföljd har det lett till att skolan som organisation måste ha ett väl fungerande system och rutiner för att få ett flöde i arbetsprocessen. Studien fokuserade på att se från både lärarens och rektorns perspektiv i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Studien har också fokuserat på att hitta både styrkor och utmaningar i arbetet i de svenska grundskolorna. Genom kvalitativa intervjuer och bearbetning av data med hjälp av constant comparative method visar resultatet, att det finns flera likheter och olikheter mellan olika skolor kring arbetet med särskilda insatser. Kommunikation, förtroende och tydligt ledarskap är faktorer som visat sig vara viktiga för att arbetet med stödinsatser ska fungera. Det tydligaste, men också den mest oroande slutsatsen, är att kunskapsnivån hos lärare är lägre än förväntad och att många upplever att det behövs mer kompetensutveckling. Även de lärare som nyligen avslutat sin utbildning signalerar att det inte ges tillräckliga kunskaper för att kunna klara av och hantera alla elever i behov av stöd.

No description available.

Studiens syfte är att belysa hur förskolan bemöter barn som erfarit trauma och vilkamöjligheter som finns att utforma ett lämpligt stöd. Arbetet har genomfört med enkvalitativ forskningsansats med enskilda semistrukturerade intervjuer med olikayrkesgrupper som är verksamma inom förskolans verksamhet eller har erfarenhet av barni trauma i förskoleåldern. Urvalet av studiens informanter utgjordes av en specialpedagog,en biträdande rektor, en rektor, en psykoterapeut och två psykologer. Studiens teoretiskautgångspunkter är specialpedagogiska perspektiv samt modellen KASAM. Denanalysmetod som använts för att analysera det insamlade materialet är tematisk analys.Studiens resultat visar att förskolan har stor potential att kunna utforma ett lämpligt stödför barn i trauma men att det ställer krav på ett välfungerande arbete på organisationsnivå.En slutsats av dessa resultat är att varje enskild förskola behöver säkra rutiner föridentifiering och stödjande åtgärder för att kunna säkerställa alla barns rätt till utvecklingoch lärande.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur pedagoger uppfattar att fritidsverksamheter arbetarmed specialpedagogiska anpassningar på fritidshemmen, i syfte att öka delaktigheten för elever medsärskilda behov. Jag har i studien intervjuat sex pedagoger på sex olika fritidshem om derasuppfattningar kring det. Analysen av det insamlade materialet har genomförts med stöd av enfenomenografisk metodansats. Studiens resultat visar på att respondenterna uppfattar elever påfritidshemmet som mer delaktiga än i skolan. De specialpedagogiska insatserna på fritidshemmetuppfattas däremot begränsade i jämförelse med skolan. Respondenterna uppfattar att deraskompetens och fortbildning är bristfällig gällande anpassningar på fritidshem för elever med särskildabehov samt att samverkan med vårdnadshavare har betydelse för delaktigheten på fritidshemmet. / <p>2020-10-20</p>

Sammanfattning/Abstract Hansson, Linda och Roos, Jeanette (2020). Elevers röster - Hur beaktar handlingsplaner och åtgärdsprogram elevers röster i relation till det särskilda stöd som ges? / Students’ voices – How are students’ voices considered in to account in action programs? Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag I och med att Barnkonventionen blev till lag i januari 2020 stärktes barns rätt till att deras röster skall beaktas i alla frågor som rör dem. I föreliggande uppsats vill vi kunna bidra med kunskap för hur specialpedagoger ska kunna möta elevers röster i arbetet med handlingsplan eller åtgärdsprogram.   Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande uppsats är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger ska kunna göra elevers röster hörda i upprättande av handlingsplan eller åtgärdsprogram genom att fokusera specialpedagogers syn på möjligheter till elevers delaktighet och inflytande i de beslut som tas angående särskilt stöd i handlingsplan eller åtgärdsprogram.   För att uppnå syftet kommer vi att utgå ifrån följande frågeställningar: Hur anser specialpedagogerna att eleverna kan påverka det stöd som erbjuds och på vilka sätt uttrycker de det?Vad anser specialpedagogerna är viktiga förutsättningar för att eleverna ska känna sig delaktiga?Hur beskriver specialpedagoger sitt arbete i förskola och skola för att möta de skrivningar som står i våra styrdokument kring elevers delaktighet och inflytande på sin undervisning?    Teori Vi utgår från Shiers delaktighetsmodell (2001a) som i sig utgår från Harts delaktighetsstege (1997). Shiers modell visar på hur vuxna kan bidra till elevers möjligheter till delaktighet utifrån olika nivåer.  Vi använder oss även av Johanssons (2003) tre teman som beskriver olika synsätt på barns perspektiv kontra barnperspektiv, utifrån hur pedagoger ser på barn som individer.   Metod Vi utgick från en kvalitativ ansats där vi gjorde semistrukturerade intervjuer. Vår urvalsgrupp bestod av sex specialpedagoger som tillsammans representerade förskolan och grundskolans alla stadier. Frågornas fokus låg på hur specialpedagogerna arbetar med elevers delaktighet och inflytande i arbetet med åtgärdsprogram och vilka möjligheter specialpedagogerna ser att öka delaktigheten för eleven. Vi analyserade det insamlade materialet utifrån Shiers delaktighetsmodell (2001a). Som ett sista steg undersökte vi om det blir skillnad i resultatet beroende på om man har ett barnperspektiv eller ett barns perspektiv utifrån Johanssons teman (2003).   Resultat Vårt resultat visade att de flesta förskolorna och skolorna uppnådde mer än miniminivån för vad Barnkonventionen säger vad gäller att göra elevers röster hörda utifrån ett delaktighetsperspektiv. Vår tolkning av specialpedagogerna synsätt utifrån Johanssons teman (2003) visar på viss påverkan av hur högt man når i Shiers delaktighetsmodell (2001a).   Specialpedagogiska implikationer Studien visar att de vuxna runt eleven behöver vara tydliga kring varför processen fram till ett beslut tas ser ut som den gör. Transparens till eleven och att den får vara med hela vägen i processen där eleven blir lyssnad på och dess åsikter har beaktats, är framgångsfaktorer för möjligheten till delaktighet. Vi ser också möjligheten att använda sig av Shiers delaktighetsmodell (2001a) för att kunna skatta hur verksamheten ger eleverna möjlighet till delaktighet samt vad som behövs för att öka delaktigheten. Här kan specialpedagogen ha en stor roll i att med hjälp av Shiers delaktighetsmodell utveckla ett förhållningssätt hos förskollärare och lärare för att ytterligare kunna öka elevers delaktighet kring sin vardag i förskola och skola.

Trots att alla gymnasieelever i har rätt till samma stöd under arbetsplatsförlagt lärande (APL) som de har i skolan finns det i praktiken svårigheter att utforma ett fungerande stöd. Under APL är yrkesläraren den som vanligtvis fungerar som en länk mellan skolan och arbetsplatsen medan handledaren är den som, tillsammans med skolan, ska stötta eleven på arbetsplatsen. APL är ett arbete som yrkesläraren ofta står själv med. Syftet är att skapa kunskap om hur yrkeslärare på hantverksprogrammet med inriktning frisör arbetar för att tillgodose elevers stödbehov under APL genom att beskriva och analysera deras erfarenheter och upplevelser. Studien genomfördes med en kvalitativ metodansats och med ett målstyrt urval har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts. Det insamlade materialet transkriberades för att sedan tematiseras. Vidare analyserades och diskuterades studiens resultat utifrån studiens teoretiska perspektiv, dilemmaperspektivet, och begrepp samt tidigare forskning och litteratur. Studiens slutsats är att yrkeslärarnas arbete med elevers stödbehov under APL är komplext, då det saknas APL-platser och handledare som kan ta emot elever i behov av stöd. Vidare efterfrågas att arbetet med APL måste tydliggöras och få en ökad prioritet av skolans ledning, elevhälsa och övriga pedagoger. Vidare önskas även ett ökat stöd av specialpedagog med en önskan om kompetensutveckling för hela elevhälsan kring APL.