Social Web of Things (SWoT) is a user centric framework which facilitates interaction between software agents deployed on smart things and in the cloud. Software agents deployed on smart things are remotely accessible, host sensitive resources, and often represent high value targets. SWoT currently does not feature adequate security mechanisms which could protect software agents from unauthorized access. In this thesis, we aim to rectify this deficiency by introducing platform independent, exible, and user centric authorization mechanism inSWoT. We derive requirements and design of abstract authorization architecture from the preceding seminal work performed in SENSEI project. SENSEI and SWoT share same problem domain, but while SENSEI addresses enterprise use cases SWoT focusses on consumer use cases. This single but fundamental difference motivates adaptations of SENSEI contributions for application in SWoT. To realize concrete authorization architecture we perform extensive study of various authorization solutions. Results of our study indicate that novel User Managed Access (UMA) protocol represents promising solution for SWoT. We present the Authorization as a Service solution for SWoT framework, based on UMA protocol. This solution enables users to manage and control communication between software agents deployed on smart things and in the cloud from single centralized location. It also features runtime association of software agents, management, evaluation, and enforcement of access permissions for resources provided by software agents. / "Social Web of Things" (SWOT) är en användarcentrerad ram som underlättar samverkan mellan agenter som körs på smarta saker och i molnet. Agenter som körs på smarta saker är fjärråtkomst, värd känsliga resurser, och ofta utgör högt värde mål. För närvarande SWOT ramverket omfattar inte lämpliga säkerhetsmekanismer som skulle kunna skydda dessa agenter från obehörig åtkomst. I denna uppsats vill vi rätta till detta brist genom att införa plattformsoberoende, flexibel och användarvänlig centrerad auktorisation mekanism i SWOT ramen. Vi härleda krav och design av abstrakt tillstånd arkitektur från föregående sädes-arbete som utförs i ett SENSEI projektet. SENSEI och SWOT delar samma problem domän, men samtidigt SENSEI behandlar ärenden företagsbruk SWOT fokuserar på konsumenten användningsfall. Denna singel men grundläggande skillnaden motiverar anpassningar av SENSEI avgifter för ansökan i SWOT. Till realisera konkreta tillstånd arkitektur vi utför ett omfattande studie av olika lösningar för tillstånd. Resultat av vår studie tyder på att en ny användarhanterad tillgång (UMA) Protokollet utgör lovande lösning för SWOT. Vi presenterar tillståndet som en service lösning för SWOT ramverk, baserat på UMA-protokollet. Denna lösning gör det möjligt för användare att hantera och kontrollera kommunikationen mellan agenter utplacerade på smarta saker och i molnet från enstaka centraliserad plats. Dessutom gör vår lösning dynamisk sammanslutning av agenter, ledning, utvärdering och tillsyn av tillträde behörigheter för resurser som tillhandahålls av agenter.

Vårt examensarbete handlar om barns tankar och åsikter kring leksaker och saker att leka med på en förskola ur ett barns perspektiv. Syftet med arbetet var att få en förståelse och lyssna på barns uppfattningar om materialet på förskolan. Vi utgick från frågorna: Vad tänker femåringar kring saker att leka med och leksakers funktion på förskolan? Går det att utläsa av barnens tankar att det finns könsrelaterade åsikter kring leksakerna och saker att leka med på förskolan? Metoden som användes för att få fram ett resultat var barnintervjuer utifrån barnens egna fotograferade bilder. De som deltog var sju femåringar från två olika avdelningar på samma förskola. I tidigare forskning framkom det att barnen transformerade leksakerna så att de kunde leka med vad de behövde i leken. I vår undersökning visade det sig att flera av barnen som deltog i undersökningen inte tyckte att de kunde lära sig något av att leka med leksakerna. Några större könsskillnader kring vem som lekte med leksakerna gick inte att utläsa, dock att barnen kunde leka med samma leksaker men att lekarna blev olika.

<p>The Swedish museum world is a complex and disputed field. Changes are high on the agenda, but they are neither easy nor self-evident. This master thesis looks at how Swedish museum professionals discuss changes and how they envision museum work for the future. It is also an analysis of the current state of the field. </p><p>We have made a critical discourse analysis of three recent projects; <i>Svåra saker, Museum 2000</i>, makten.nu and the debate articles from the journal Svenska Museer from 2000 to 2001. The focus of our study has been an investigation into how professionals are altering museum work today. The type of questions we have been considering are; What changes are they striving to attain and why, what factors do they consider important, what problems have they identified and what are they trying to achieve? </p><p>We found that the field is complex, with lots of diverging ideas. However, one thing that remains in agreement is that museums are vital institutions, which offer something very valuable to society, and so their continuation is to be ensured. Museums are a legacy that must be protected and renewed, the traditions that surround them can be seen as both a burden and blessing. Recently, there is a strong desire throughout the field to work in accordance with the standards set by journalist discourse, and to find ways of increasing interaction with the community. Being socially aware has become a major concern for museums, but the protection of the credibility that museums have in the public eye, is their top priority.</p> / <p>Dagens svenska museivärld är en omtumlad och omtumlande värld. Förändringar verkar stå högt på dagordningen, men framstår vare sig som enkla eller självklara. Denna uppsats handlar om hur den svenska museivärlden talar om och ställer sig till förändring av den egna verksamheten. </p><p>Uppsatsen syfte är att teckna en dagsaktuell bild av den svenska museivärldens skepnad utifrån ett förändringsperspektiv. Uppsatsens övergripande frågeställningar är; Hur talar den svenska museiprofessionen om framtid&förändring, vilka förändringar eftersträvar de samt hur formulerar de museernas position i samhället idag. Utifrån diskursanalytisk teori och metod har vi analyserat tre aktuella museala projekt; Svåra saker, Museum 2000, makten.nu samt artiklar införda under rubriken debatt i tidskriften Svenska Museer under åren 2000/2001. </p><p>I materialet kunde vi utläsa en splittrad och mångfacetterad bild av de svenska museerna idag och förändringsläget de befinner sig i, men ändå vissa specifika tendenser. Vi fann att de allra flesta var överens om att museerna är viktiga institutioner i samhället och att de bör agera för att fortsätta vara betydelsefulla för det svenska folket i dagens och framtidens Sverige. Utifrån det ställningstagandet ligger den övergripande problematiken i förhållandet mellan tradition och nytänkande, och det är mellan de polerna diskussionen kretsar. Vi fann en stark förändringsvilja som strävar efter att museerna ska delta mer aktivt i samhällsdebatten, vilket vi även ser medför en rörelse mot en journalistisk diskurs. </p>

The Swedish museum world is a complex and disputed field. Changes are high on the agenda, but they are neither easy nor self-evident. This master thesis looks at how Swedish museum professionals discuss changes and how they envision museum work for the future. It is also an analysis of the current state of the field. We have made a critical discourse analysis of three recent projects; Svåra saker, Museum 2000, makten.nu and the debate articles from the journal Svenska Museer from 2000 to 2001. The focus of our study has been an investigation into how professionals are altering museum work today. The type of questions we have been considering are; What changes are they striving to attain and why, what factors do they consider important, what problems have they identified and what are they trying to achieve? We found that the field is complex, with lots of diverging ideas. However, one thing that remains in agreement is that museums are vital institutions, which offer something very valuable to society, and so their continuation is to be ensured. Museums are a legacy that must be protected and renewed, the traditions that surround them can be seen as both a burden and blessing. Recently, there is a strong desire throughout the field to work in accordance with the standards set by journalist discourse, and to find ways of increasing interaction with the community. Being socially aware has become a major concern for museums, but the protection of the credibility that museums have in the public eye, is their top priority. / Dagens svenska museivärld är en omtumlad och omtumlande värld. Förändringar verkar stå högt på dagordningen, men framstår vare sig som enkla eller självklara. Denna uppsats handlar om hur den svenska museivärlden talar om och ställer sig till förändring av den egna verksamheten. Uppsatsen syfte är att teckna en dagsaktuell bild av den svenska museivärldens skepnad utifrån ett förändringsperspektiv. Uppsatsens övergripande frågeställningar är; Hur talar den svenska museiprofessionen om framtid&amp;förändring, vilka förändringar eftersträvar de samt hur formulerar de museernas position i samhället idag. Utifrån diskursanalytisk teori och metod har vi analyserat tre aktuella museala projekt; Svåra saker, Museum 2000, makten.nu samt artiklar införda under rubriken debatt i tidskriften Svenska Museer under åren 2000/2001. I materialet kunde vi utläsa en splittrad och mångfacetterad bild av de svenska museerna idag och förändringsläget de befinner sig i, men ändå vissa specifika tendenser. Vi fann att de allra flesta var överens om att museerna är viktiga institutioner i samhället och att de bör agera för att fortsätta vara betydelsefulla för det svenska folket i dagens och framtidens Sverige. Utifrån det ställningstagandet ligger den övergripande problematiken i förhållandet mellan tradition och nytänkande, och det är mellan de polerna diskussionen kretsar. Vi fann en stark förändringsvilja som strävar efter att museerna ska delta mer aktivt i samhällsdebatten, vilket vi även ser medför en rörelse mot en journalistisk diskurs.

Jag tror att människan har ett behov av att omge sig av saker. Vi har en längtan efter att få ta hand om, att få vara omvårdande och bry oss om. Under våra liv utspelar sig en evig nestingprocess, ett oupphörligt skapande av ett bo och en trygghet. Ett ändlöst ackumulerande av saker. Jag vill undersöka och visualisera vårdandet, ägandet, samlandet och blicken. För mig är människans relation till föremål uråldrig, den härstammar från begynnelsen och är en primitiv drift. Jag ser tillbaka på stenåldersmänniskan, barnet och djuret och lånar deras blickar för att kunna förstå och nysta i relationen. / I believe that us humans has a need to sorround ourselves by objects and things. We share a desire to care and be caring. During our lives an endless nesting process unfolds, an infinite creation of safety. In this paper I want to explore and visualise care, ownership, collecting and gaze.

No description available.

Micromobility ride-share scooters (e-scooters) have become a popular mode of transport in several major cities around the world, yet several safety and accessibility issues stem from how these scooters are operated, including sidewalk riding, unsafe parking and wrong-way riding. This thesis tackles these issues through a novel, privacy-preserving, end-to-end sensor system that employs lightweight machine learning models to provide real-time feedback to users to present unsafe scooter operation. Though this problem has been widely studied in technology startups and most of the existing solutions entail using cameras, there is an interest in academia to propose solutions that do not use cameras, as they cause privacy concerns when used in urban environments and are known to fail at night or in low-visibility conditions. Considering this, we propose a portable, cheap, and robust system that preserves privacy through the use of an Inertial Measurement Unit and radar sensors, which give only low-resolution heatmaps as outputs. Furthermore, unlike cameras, radars function even in low-visibility conditions. Using data from Inertial Measurement Unit sensors, a 1D Convolutional Neural Network is used to classify whether a scooter is being ridden on a street or on a sidewalk. Radar heatmaps are used to train a lightweight Convolutional Neural Network to classify common objects in urban environments (Lampposts, Walls, Trees, Humans, Fire Hydrants and Middle of Sidewalk). For the purpose of this research; Lamppost, Wall, Tree are considered safe parking scenarios whereas Fire Hydrant, Human and Middle of Sidewalk is considered unsafe. No public datasets exist on this topic, so two novel datasets are created. The models trained are lightweight in terms of memory and have fast inference time and are therefore suitable for edge computing, and for being deployed on a sensor system mounted on the scooter. The results achieved demonstrate the potential of this approach, though further work is needed to ensure performance for deployment in the real world. / El-sparkcyklar för korttidshyra har blivit ett populärt transportmedel i flera större städer runt om i världen, men hur dessa sparkcyklar framförs väcker flera säkerhets- och framkomlighetsfrågor, inklusive trottoarkörning, osäker parkering och körning mot enkelriktat trafik. I denna avhandling föreslår vi lösningar på dessa frågor genom ett nytt, integritetsbevarande, helomfattande sensorsystem som använder små maskininlärningsmodeller för att ge feedback i realtid till förare för att förebygga osäker körning av elsparkcyklar. Dessa problem har studerats i stor utsträckning i tekniska startups, men de flesta av de befintliga lösningarna innebär att man använder kameror. Inom akademin finns det ett intresse för att föreslå lösningar som inte använder kameror, eftersom de kan vara integritetskränkande när de används i stadsmiljöer och är kända för att ej fungera nattetid eller under förhållanden med dålig sikt. Med tanke på detta föreslår vi ett bärbart, billigt och robust system som bevarar integritet genom användning av en tröghetsmåttenhet (Inertial Measurement Unit) och radarsensorer, som endast ger lågupplösta färgdiagram som produkt. Dessutom, till skillnad från kameror, fungerar radar även under förhållanden med dålig sikt. Med hjälp av data från en tröghetsmåttenhet används ett 1D Convolutional Neural Network för att klassificera om en sparkcykel framförs på en gata eller på en trottoar. Färgdiagram från radar används för att träna ett Convolutional Neural Network för att klassificera vanligt förekommande föremål i stadsmiljöer (lyktstolpar, väggar, träd, människor, brandposter (fire hydrant) och ”mitt på trottoaren”). I detta arbete anses lyktstolpe, vägg, träd vara säkra parkeringsscenarier medan brandpost, människa och mitt på trottoaren anses vara osäkra. Det finns inga offentliga dataset för dessa ändamål, så två nya dataset skapas. Modellerna som tränas är lätta när det gäller minne och har snabb slutledningstid och är därför lämpliga för edge computing och för användning i ett sensorsystem monterat på skotern. De uppnådda resultaten visar potentialen i denna metod, även om ytterligare arbete behövs för att säkerställa prestanda för användning i den verkliga världen.

Failures in networks that reside in business environments cause harm to organizations depending on them. Every minute of inoperativety is hurtful and as a network adminstrator you want to minimize the rates of failures as well as the time of inoperation. Therefore, a fruitful network monitoring system is of great interest for such organizations. This bachelor’s thesis is the outcome of a pre-study performed on behalf of MIC Nordic and sought to advice them in the implementation of a new monitoring system. The aim of this study was to investigate how a Network Operation Center (NOC) can be implemented in an existing monitoring environment, to integrate current monitoring systems to a central point for monitoring. This study takes an holitstic approach to network management and the research can be divided into two main categories: Communication between network components and Presentation of information. Our process involves an analysis of the environment of MIC Nordic and an in depth inquiry on the current state of network monitoring and interface design. The study then culminates in the implementation of a prototype. The prototype serves in first hand as a research tool to collect experience and empirical evidence to increase the crediblity of our conclusions. It is also an attempt of demonstrating the complete process behind developing a NOC, that we believe can fill a gap among the previous research in the field. From our results you can expect a prototype with functionality for monitoring network components and a graphical user interface (GUI) for displaying information. The results are designed towards solving the specific network management problem that was given and the environment that it concerns. This pre-study suggests that the best solution for implementing a NOC in the given environment is to use SNMP for communication. From an investigation on how to present network management information in a effective way we propose to follow a user-centered approach and to utilize human perception theory in the design process. The authors recommend further research that maintain the holistic approach but applies more quantitative methods to broaden the scope. / Störningar i nätverk som används i företagsmiljöer skapar problem för organisationer som är beroende av dess funktion. Varje minut som nätverket är verkningslöst är ofördelaktigt och som nätverksadministratör så vill du minimera antal störningar och tiden då nätverket är verkningslöst. Ett effektivt nätverksövervaknings system är därf ör av stort intresse f ör organisationer beroende av ett funktionerande nätverk. Den här rapporten är resultatet av en förundersökning som utfördes på uppdrag av MIC Nordic, för att ge en rekommendation om hur ett nytt övervakningssystem för deras nätverk kan implementeras. Målet med studien var att undersöka hur ett Network Operation Center (NOC) kan implementeras i en existerande miljö för att integrera nuvarande övervakningssystem till en central punkt för övervakning. Den här studien tar ett holistiskt grepp om nätverksövervakning och undersökningen kan delas in i två primära kategorier: Kommunikation mellan nätverkskomponenter och Presentation av information. Vår process involverar en analys av MIC Nordics miljö och en djupgående utredning om nätverksövervakning samt gränssnitts design. Studien kulminerar i en implementaion av en prototyp. Prototypen är i f örsta hand ett undersökningsverktyg för att samla på oss erfarenhet och empiriska belägg för att öka trovärdigheten i våra slutsatser. Prototypen utgör även ett försök av författarna att demonstrera den kompletta proceduren av att utveckla en NOC, avsikten är att det kan fylla ett behov bland tidigare avhandligar i ämnet. Resultatet innehåller en prototyp med funktionalitet för att övervaka nätverkskomponenter samt ett grafiskt gränssnitt för att visa informationen. Resultaten är designade mot en lösning som är specifik för problemet som gavs av MIC Nordic och deras miljö. Denna förstudie proponerar att den bästa lösningen för att implementera en NOC i den givna miljön är att använda SNMP för kommunikation. Efter en granskning av hur man kan presentera information som rör nätverksövervakning på ett effektivt sätt så lanserar författarna en användarcentrerad metod som utnyttjar läran om hur människor uppfattar saker och ting. Författarna uppmuntrar vidare undersökningar som bibehåller det holistiska greppet men som applicerar mer kvantitativa metoder för att utöka undersökningens omfattning.

Internet of Thing (IoT) products have in recent years become increasingly popular with both industries and private consumers, and it has been forecasted that the number of connected devices around the world will be roughly 14 billion in the year 2022. One particular field that the booming of IoT solutions continues to create endless possibilities for is smart offices. Several different devices are connected in an office environment to create a better workplace and enable a better, faster and smarter working approach. However, while there are several advantages with IoTs, they have also introduced new security threats that can not be overlooked. In this thesis, the security of a smart office system designed by Yanzi is examined. The system consists of a gateway, 34 sensors and a cloud service embedded as a SaaS. The security analysis was performed in three steps: planning, penetration testing and reporting. Radio frequency (RF) hacking against the systems RF communication was the main focus of the work. Due to some technical issues, not all selected attacks were possible to perform. Out of three that were possible to perform, one of them revealed a security flaw. Different countermeasures for the found flaw were proposed. / ”Internet av saker” produkter har under de senaste åren blivit alltmer populära bland både industrier och privata konsumenter, och man har prognostiserat att antalet anslutna enheter runt om i världen kommer att vara ungefär 14 miljarder år 2022. Ett särskilt område som ökandet av IoT-lösningar fortsätter att skapa oändliga möjligheter för är smarta kontor. Flera olika enheter är anslutna i en kontorsmiljö för att skapa en bättre arbetsplats och möjliggöra ett bättre, snabbare och smartare arbetssätt. Även om det finns flera fördelar med IoT, har de också infört nya säkerhetshot som inte kan förbises. I denna avhandling undersöks säkerheten för ett smart kontorssystem som designats av Yanzi. Systemet består av en gateway, 34 sensorer och en molntjänst inbäddad som en SaaS. Säkerhetsanalysen utfördes i tre steg: planering, penetrationstestning och rapportering. Radiofrekvenshackning mot systemets radiokommunikation var huvudfokus för arbetet. På grund av vissa tekniska problem var det inte möjligt att utföra alla föreslagna attacker. Av de tre som var möjliga att utföra avslöjade en av dem ett säkerhetsfel. Olika motåtgärder för den funna sårbarheten föreslås.

As technology is growing at a fast pace, IoT-based smart home services are increasingly adopted by people. IoT-based smart homes offer numerous unimaginable benefits, including efficiency, safety, effectiveness, scalability of services, devices, and data, among many others. However, there is another side to this technology: security threats. As IoT-based technology is distributed in nature, implementing security measures and policies to protect the infrastructure becomes very difficult. The infrastructure faces threats such as information theft, eavesdropping, distortion, and more. Ensuring the security of smart home IoT devices is a critical concern, and user behavior plays a major role in achieving it. Furthermore, Theory of Planned Behavior (TPB) was utilized throughout the study. This study employed a qualitative research methodology and content analysis technique to investigate the impact of user behavior on the security of smart home IoT devices. The findings revealed several themes, such as the significance of comprehending and resolving security issues, the implementation of security measures, and the impact of user education and awareness. The study offered fresh perspectives on IoT device security and will aid in developing security best practices / I takt med att tekniken växer i snabb takt, anammas IoT-baserade smarta hemtjänster alltmer av människor. IoT-baserade smarta hem erbjuder många ofattbara fördelar, inklusive effektivitet, säkerhet, effektivitet, skalbarhet för tjänster, enheter och data, bland många andra. Däremot är en annan sida av denna teknik: säkerhetshot. Som IoT-baserad teknik distribueras i natur, att implementera säkerhetsåtgärder och policyer för att skydda infrastrukturen blir mycketsvår. Infrastrukturen står inför hot som informationsstöld, avlyssning, förvrängning och Mer. Att säkerställa säkerheten för smarta hem IoT-enheter är en kritisk fråga, och användarnas beteende spelar en stor roll för att uppnå det. Dessutom användes Theory of Planned Behavior (TPB).under hela studien. Denna studie använde en kvalitativ forskningsmetodik och innehållanalysteknik för att undersöka hur användarbeteendet påverkar säkerheten för IoT för smarta hemenheter. Fynden avslöjade flera teman, såsom betydelsen av att förstå och lösa säkerhetsfrågor, implementering av säkerhetsåtgärder och användarens inverkanutbildning och medvetenhet. Studien erbjöd nya perspektiv på IoT-enhetssäkerhet och kommer att hjälpa att utveckla bästa praxis för säkerhet / نظرًا لأن التكنولوجيا تنمو بوتيرة سريعة ، يتم اعتماد خدمات المنزل الذكي القائمة على إنترنت الأشياء بشكل متزايد من قبل الناس. توفر المنازل الذكية القائمة على إنترنت الأشياء العديد من المزايا التي لا يمكن تصورها ، بما في ذلك الكفاءة والأمان والفعالية وقابلية التوسع في الخدمات والأجهزة والبيانات ، من بين أشياء أخرى كثيرة. ومع ذلك ، هناك جانب آخر لهذه التكنولوجيا: التهديدات الأمنية. نظرًا لتوزيع التكنولوجيا القائمة على إنترنت الأشياء بطبيعتها ، يصبح تنفيذ التدابير والسياسات الأمنية لحماية البنية التحتية أمرًا صعبًا للغاية. تواجه البنية التحتية تهديدات مثل سرقة المعلومات والتنصت والتشويه والمزيد. يعد ضمان أمان أجهزة إنترنت الأشياء المنزلية الذكية مصدر قلق بالغ ، ويلعب سلوك المستخدم دورًا رئيسيًا في تحقيق ذلك. علاوة على ذلك ، تم استخدام نظرية السلوك المخطط (TPB) طوال الدراسة. استخدمت هذه الدراسة منهجية البحث النوعي وتقنية تحليل المحتوى للتحقيق في تأثير سلوك المستخدم على أمن أجهزة إنترنت الأشياء المنزلية الذكية. كشفت النتائج عن عدة محاور ، مثل أهمية فهم وحل المشكلات الأمنية ، وتنفيذ التدابير الأمنية ، وتأثير تثقيف المستخدمين وتوعيتهم. قدمت الدراسة وجهات نظر جديدة حول أمن أجهزة إنترنت الأشياء وستساعد في تطوير أفضل الممارسات الأمنية