Bakgrund: Tidigare forskning visar att vistelse i natur kan bidra till förbättrad hälsa och att det finns ett samband mellan människors aktivitetsnivå, psykiska hälsa och tillgång till naturmiljöer. Idag startas allt fler verksamheter både inom privat företagande och inom offentlig regi där natur används som en resurs för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Eftersom fenomenet är ganska nytt saknas beskrivningar av området. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur natur och hälsofrämjande arbete bedrivs av olika aktörer i Sverige. Metod: Kvalitativ ansats valdes som datainsamlingsmetod. Sex djupintervjuer genomfördes med aktörer som arbetar i verksamheter inom ramen för natur och hälsofrämjande arbete. Vid intervjuerna användes semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att aktörerna använde natur i verksamheten i form av rum, som redskap och som symbol. Aktiviteterna i verksamheterna spelade en komplex roll då både aktiviteternas symboliska värden och de konkreta aktiviteterna i sig användes som metod. Aktörerna upplevde ett starkt personligt välmående i sitt arbete och ansåg att det är en växande bransch med goda möjligheter till att bedriva verksamhet även i framtiden. Konklusion: Området natur och hälsofrämjande arbete är ett brett område och bedrivs av skiftande verksamheter i fråga om aktiviteter, erbjudanden och inriktningar. Studien visar att områdets pedagogiska inriktningar skiljer sig från tidigare pedagogiska inriktningar inom liknande områden genom att fokusera på hur natur kan användas som ett hälsofrämjande verktyg. / Background: Previous research shows that nature can contribute to health development and shows a correlation between people's level of activity, mental health and access to nature environments. Today we see a growing number of new operations in both the private enterprise and the public sector where nature is used as a resource for health promotion and prevention. Since the phenomenon is fairly new, descriptions of the area are poor. Objective: The aim of this study was to investigate how the nature and health promotion work are carried out by different actors in Sweden. Method: Qualitative approach was chosen as the data collection method. Six interviews were conducted with actors working in the field of nature and health promotion. The interviews used semi structured interview guide. The interviews were analyzed by content analysis. Results: The results showed that the respondents use nature as a resource in their business operations, both as a room, a tool and as a symbol. The activities played a complex role since they both had a symbolic value and was used as a concrete tool. The actors however felt a strong personal wellbeing at their work and that it is a growing industry with good opportunities to conduct business in the future. Conclusion: The area of ​​nature and health promotion occupations is a broad field and involves diverse activities regard to activities, offers and specializations. The study also shows that the area's pedagogical orientations, differs from previous educational approaches in similar areas by focusing on how nature can be used as a health promotion tool.

Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka hur ett privatägt omsorgsföretag arbetar långsiktigt med personalens fysiska och psykiska hälsa samt hur personalen upplever hälsoarbetet och sin fysiska och psykiska hälsa på arbetsplatsen. Då verksamheten i första hand beskrevs som brukarstyrd var det intressant att undersöka hur ett företag kan arbeta aktivt med personalens hälsa utan att det inkräktar på den brukarstyrda verksamheten. Detta var vid studiens genomförande ett relativt outforskat område inom arbetshälsoforskningen. Genom enskilda intervjuer med två personer ur ledningen, och genom två parintervjuer med fyra personer ur personalen kartlade författarna hur företaget arbetar långsiktigt med personalens hälsa samt hur personalen upplever hälsan på arbetet. Resultatet bearbetades med hjälp av en analysmetod beskriven av Kvale och Brinkmann (2009). Resultaten visade att företagets långsiktiga strategi bygger på att satsningar görs för att förebygga ohälsa på ett tidigt plan. Personalen uppmuntras genom ett flertal aktiviteter till en sund livsstil. Genom systematiskt arbetsmiljöarbete, tydliga handlingsplaner, arbetsordningar samt kompetensutveckling skapas säkerhet och trygghet för personalen, vilket främjar personalens fysiska och psykiska hälsa. Resultaten visade även att personalen upplever sig ha en god fysisk och psykisk hälsa. Dock uppfattar inte personalen i vissa lägen hälsoarbetet lika positivt som ledningen. Personalen saknar stöd från ledningen i konfliktsituationer på arbetsplatsen och då det handlar om psykiska påfrestningar i arbetet. Resultaten visade även att ledningen ibland inte når ut till personalen då det gäller syftet med hälsofrämjande åtgärder. Författarna hoppas att resultatet från denna studie kan bli en inspiration i fortsatt hälsoarbete för såväl det studerade företaget som för andra företag. / The purpose of this qualitative study was to investigate how a privately owned health care company works with employee work health, both physical and mental health, in a long-term perspective. The purpose was also to investigate how the employees perceive the company's health work and their own physical and mental work health. Since the main purpose of the business was described as caring for the people that live in the company's houses, it is interesting to investigate how a company like this also can work when it comes to caring for the employees without neglecting the company business. At the time of this study this was a relatively unexplored area in the work health research. By doing individual interviews with two persons from the company's management and two interviews in pairs with four of the company's employees the authors were able to chart how the company works in a long-term perspective concerning employee health and also how the employees interpret the health status at their workplace. The results were analyzed using an analysis described by Kvale and Brinkmann (2009). The results showed that the long-term strategy of the company rests on preventive health investments at an early stage. The employees are encouraged to a healthy lifestyle by several activities arranged by the company. By actively applying a systematic work environment strategy, manifestive plans of action, working regulations and capacity building, safety and comfort can be created, which enhance the physical and mental health of the employees. The results also showed that the employees perceive the company's health work as positive and feel both physically and mentally well at their workplace. However at certain aspects the employees did not think as well of the company's health work as the management did. The employees lacked support from the management in situations of conflict at the workplace and in situations of mental strain at work. The results also showed that the management at times doesn't give enough information of the purpose of the health maintenance investments that are made. The authors of this study hope that the results can work as an inspiration for further health work to the studied company as well as for other companies.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nätverksarbetet inom socialtjänsten upplevdes ur ett brukarperspektiv i en medelstor kommun i Sverige. I den studerade kommunen användes nätverksarbete som en insats för barn och ungdomar aktuella inom socialtjänsten. Nätverksarbetet innebar en samverkan mellan de privata och de professionella aktörerna för att uppnå hållbara lösningar för ungdomarna och deras familjer. Studien genomfördes kvalitativt via åtta intervjuer med föräldrar till barn och ungdomar aktuella inom socialtjänsten där nätverksarbetet hade genomförts som en insats. I resultatredovisningen och analysen har systemteori och de salutogena perspektivets tre begrepp; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt empowerment används. Resultatet av föreliggande studie visade på att de föräldrar som deltagit i nätverksmöte hade en allmän positiv bild av nätverksarbetet. De slutsatser som påvisades var att nätverksarbete i denna kommun kunde förbättras genom bättre uppföljning samt flexiblare insatsförfarande. / The study was aimed to examine social network as method in social services and how it was perceived from a user perspective in a medium sized municipality in Sweden. Networking was offered by the social services as an intervention for parents and their children in need of social support. Networking is based on collaboration between the private and the professional actors to achieve sustainable solutions for adolescents and there family’s. The study was conducted through qualitative interviews with eight parents of children and adolescents who have participated in social network meetings. The empirical results were analyzed from a salutogenic perspective and the concepts comprehensibility, manageability, meaningfulness and empowerment. The results of this study showed that parents who participated in network meeting had a positive perception of networking. The conclusions that could be drawn from this study were that networking in this municipality could be improved by better follow-up and more flexible operational procedures in arranging network meetings.

No description available.

The aim of this study is to describe and analyse an elderly care team’s prerequisite to anchor a salutogenic perspective and approach in an elderly care team in Kalmar municipality. The study identifies factors that could impede or promote the anchoring and examine how the organisation aims to work in a single direction even if the multidisciplinary team processes a diversity of knowledge, education and abilities. The study is based on qualitative semi-structured interviews from representatives of all professions in the multidisciplinary team; social workers, paramedical professions, nurses and care-givers. The theoretical frame consisted of a translating perspective, leadership and ideas of interaction and power. The anchoring will be impact by the team’s member’s background and relation to the new method and organization. Therefore is it vital that the multidisciplinary care team strive to achieve a consensus, a consensus of how the salutogenic perspective and approach in different ways will affect their work.

This study primarily investigated factors which impact abstaining from drugs for adolescent men after finishing treatment at a specific treatment center in Sweden. The method chosen for this essay was quantitative, using surveys sent to males that finished a treatment period of a minimum time of 4 months at this therapeutic community. Of the 83 questionnaires that were originally sent, 23 responded. Further, the empirical data was tested in the computer program SPSS using gamma and lambda tests obtaining results for the factors to determine whether they correlated with one another other. The essay is based upon the theoretical framework of the salutogenic perspective, systems theory and therapeutic alliance theory. During this study results showed that factors such as relocation, post treatment programs were effective for the dis-continued use of drugs.

Bland andra Skolverket och EU:s barnkonvention stadgar att staten har ansvar för att barn och unga ska ha en trygg uppväxtmiljö. Skolan utgör en stor del av uppväxtmiljön och på vissa skolor har man tillsatt insatsen elevcoach. Syftet med studien var att undersöka elevcoachers funktion inom högstadieskolan. Studien hade utgångspunkt i professionsteori och salutogent perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer med tre elevcoacher och tre lärare gav studien resultatet att elevcoacher kan räknas som paraprofessioner, men inte som den klassiska definitionen av professioner. Elevcoacher beskrevs ha en tryggande roll och funktion både för elever och personal. Det framkom även av studien att elevcoacher upplevdes ha en avlastande funktion för lärare. Dock antydde informanterna på att elevcoachernas arbete inte alltid respekteras av övrig personal. Elevcoacher beskrevs ha betydelse både för elevers välbefinnande och skolresultat. Slutligen presenterades att elevcoacher som insats är betydelsefull och uppskattad av informanterna, som har erfarenhet av insatsen. / Student coaches in upper secondary schools -What function and significance do they have? Among others The Swedish Agency for Education and The EU Children’s Convetion determines that the government has a responsibility for children and youth to have a safe growing environment. The school is a major part of children’s living environment and in some schools the function and staff category student coaches have been added. The purpose of this study was to examine what function student coaches have in upper secondary schools. The study was conducted through qualitative interviews with three student coaches and three teachers, and the collected data were analyzed using profession theory and a salutogenic perspective. The results show that student coaches can be characterized as so-called para professions. Student coaches was described as having a supportive and calming function for students and teachers in upper secondary schools. However, the informants described that the work of student coaches was not always respected or understood by teachers and other adults. Student coaches were  perceived as important, both for the well-being of the students and for the improving of their school results.

Denna kvalitativa studie har till syfte att öka förståelsen kring tjänstemännens egen upplevelse om sin arbetsmiljö inom socialförvaltningen, och de möjliga risker som arbetsmiljön kan komma att innefatta. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer som kom att tematiseras och presenteras i resultatet. Det resultat som framkommit i studien presenteras genom tre teman; Förväntning och verklighet, Samverkan samt Utveckling. Det finns delar som socialförvaltningens tjänstemän upplever vara påtagligare än andra, och det är de riskfaktorer som kom att belysas genom dessa teman. Riskfaktorerna som framkom var dock inte de som förväntades enligt forskningsgenomgången, utan det påvisades finnas större betydelse av de interna faktorerna (strukturer, handlingsplaner, samverkan med mera) än det tidigare förväntade externa faktorerna (möten med klienter, politiska beslut med mera). Detta gjorde att det finns ett större intresse för vad vidare forskning kan komma att finna utifrån förutsättningen av de inre påverkningarna hos socialförvaltningen. Den teori som studien använt sig för att tolka resultatet om framgång och ett hållbart arbetssätt för socialförvaltningens tjänstemän är det salutogena perspektivet samt arbetets förutsättning utifrån KASAM. / The purpose of this qualitative study is to increase the understanding of the employees' own experience of their work environment in the social administration, and the possible risks that the work environment may include. The study was conducted with semi-structured interviews that came to be thematized and presented in the results. The results obtained in the study are presented through three themes; Expectation and Reality, Collaboration and Development. There are parts that social service officials find to be more evident than others, and these are the risk factors that were highlighted through these themes. However, the risk factors that emerged were not those expected according to the research review, but the internal factors (structures, action plans, collaboration, etc.) were found to be more important than the previously expected external factors (meetings with clients, political decisions, etc.). This meant that there was a greater interest in what further research might find based on the assumption of the internal effects of social management. The theory that the study used to interpret the results of success and a sustainable way of working for social service officials is the salutogenic perspective and the work's premise based on KASAM.

Syftet med studien är att synliggöra hur pedagoger ser på barns hälsa i relation till utevistelse i förskolan. I studien användes metoden kvalitativa intervjuer. Åtta yrkesverksamma förskollärare intervjuades. I studien användes salutogent och patogent perspektiv på hälsa som teoretisk utgångspunkt. Det framkom i resultatet att de verksamma pedagogerna erbjuder barnen att vistas i olika utomhusmiljöer som främjar deras hälsa. Det görs genom att de får utöva fysisk aktivitet och de får lära sig med alla sina sinnen. Detta är ett salutogent synsätt att se på hälsa eftersom pedagogerna fokuserar på att främja barnens hälsa i förskolan. Det framkom även i resultatet att pedagogerna har bedrivit mer verksamhet utomhus på grund av de rådande omständigheterna kring covid- 19. Här framkom det att pedagogerna fokuserade på att försöka förhindra och hantera smittspridningen på förskolan, vilket är ett patogent synsätt att se på barns hälsa. Slutsatsen som drogs var att både det salutogen och det patogena synsättet behövs då de kompletterar varandra. / The purpose of the study is to make visible how educators view children's health in relation to outdoor activities in preschool. In the study, the method of qualitative interviews was used. Eight professional preschool teachers were interviewed. The study used a salutogenic and pathogenic perspective on health as a theoretical starting point. It emerged from the results that the active educators offer the children to stay in different outdoor environments that promote their health. This is done by allowing them to exercise physically and they learn with all their senses. This is a salutogenic approach to look at health where educators focus on promoting children's health in preschool. It also emerged from the results that the educators have conducted more activities outdoors due to the counseling circumstances surrounding covid-19. Here it emerged that the educators focused on trying to prevent and manage the spread of infection in preschool, that it is a pathogenic approach to look at children's health. The conclusion that was drawn that both the salutogenic and the pathogenic approach are needed as they complement each other.

Bakgrund Forskning visar att delar av samhället anser att idrott och hälsa (IDH) är ett redskap, vars syfte är att eliminera fetma och andra former av sjukdomar. Vilket tyder på att vissa anser att IDH bör förhålla sig till det patogena hälsoperspektivet. Detta däremot, ställer sig flera forskare kritiska till, då de anser att IDH bör förhålla sig till vad som främjar och utvecklas hälsa, vilket innefattar ett salutogent hälsoperspektiv. Syftet med studien Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare undervisar hälsa och dess dimensioner, samt hur undervisningen förhåller sig till salutogent- och patogent hälsoperspektiv. Metod Empirin samlades genom fyra semi-strukturerade kvalitativa intervjuer, ungefär 40 minuter vardera. Dessa intervjuer genomfördes via konferensprogrammet ”Zoom”. Resultat och diskussion Det framkommer att fysiska aktiviteter är grunden till all hälsoundervisning, vilket tillför möjligheten för lärare att sätta icke-fysiska aspekter av hälsa i kontext. Dessutom framkommer det att lärare nästan forcerar samarbete hos eleverna, vilket ska utveckla eleverna förmåga att bygga relationer, minimera exklusion och förmågan att samverka. Lärare för det mesta implementerar flertalet lärdomar inom en aktivitet. Eleverna ges möjligheten attreflektera kring aktivitetens övriga effekter på hälsa, bortsett från de fysiska aspekterna. Det visade sig att det patogena- och det salutogena hälsoperspektivet framkommer i hälsoundervisningen. Detta för att de både kompletterar varandra och tillför viktiga aspekter till både lärares undervisning metoder och kunskap till eleverna. / Background Research suggests that parts of society view physical education (PE) as a tool, the purpose of which is to eliminate obesity and other kinds of illness. The result is that some argue that PE should have a pathogenic view on health. This view however is criticized by some researchers who suggest that PE should focus on what improves health, in other words a salutogenic view on health. Aim of this study The aim of this study is to investigate how teachers educate health and its dimensions, and how health education adheres to the salutogenic- and pathogenic health perspectives. Method Empirical data were collected from four semi-structured qualitative interviews, approximately 40 minutes each. Interviews were conducted with the conference program “Zoom”. Result and discussion Participants argue that physical activities are the foundation of all health education, this provides teachers with an opportunity to put the non-physical aspects of health into context. These activities of which can be used to enhance and develop psychological and social health aspects. Through almost forced co-operations, students improve their relation building competence, reinforces inclusion and ability to co-operate. Moreover, teachers mostly implement several teachings within one activity. They do this by making the students reflect on “spin-off” effect from the activity, where other health developments other than physical aspects within an activity are required. It is revealed that both pathogenic and salutogenic perspective is present in the health education, and that they complement each other and bring different important aspects to teachers’ methods and knowledge to students.