Denna studies syfte är att synliggöra vilket meningserbjudande som finns i arbetsböcker genom en text- och bildanalys på tre olika läromedelsserier och dess ämnesinnehåll utifrån ett multimodalt perspektiv. Frågeställningarna som ställdes för att besvara syftet var: Vilka typer av aktiviteter uppmanar texterna till? och Hur ser samspelet ut mellan de semiotiska modaliteterna i arbetsböckerna? I studien gjordes en kvalitativ innehållsanalys av arbetsböcker tillhörande läromedelsserierna PULS SO-boken, utgåva 2011 och 2021, samt Boken om SO 1–3 från år 2014. Båda läromedelsserierna omfattar de samhällsorienterade ämnena och riktar sig till årskurserna 1–3. Den socialsemiotiska teorin, multimodal teoribildning, designteorin och genrepedagogik användes som teoretiskt ramverk för studien. Analysen utgick ifrån Danielsson och Selanders (2014) ämnesdidaktiska modell för att undersöka multimodala texter och användes som analysverktyg för att tematiskt strukturera analys och resultat. Modellen anpassades utifrån denna studies frågeställningar och inbegriper kategorierna övergripande struktur och iscensättning samt samspelet mellan textens olika delar. Resultatet av den kvalitativa analysen visade att den återgivande texttypen dominerade i samtliga arbetsböcker men att det fortfarande fanns en intertextualitet där flera texttyper samspelar. Arbetsuppgifterna preciserar centrala begrepp genom bland annat bild och verbaltext. De centrala begreppen presenterades i nära anslutning till arbetsuppgifterna i samtliga böcker och sattes således ofta i sammanhang. När det gällde bildernas funktion så fungerade bilderna ofta som komplement eller en förstärkning till verbaltexten, vilket främjar det potentiella lärandet. I vissa uppgifter var bilderna endast dekorativa vilket kan innebära tolkningssvårigheter för eleverna. Gällande samspelet mellan verbaltext och bild påträffades rumslig närhet i samtliga arbetsböcker och följde kongruensprincipen till viss del.  Generellt fanns ett gott samspel mellan modaliteterna och en mängd olika resurser att tillgå i texterna. En slutsats som man kan dra av studiens resultat är att läraren måste göra didaktiska val utifrån elevernas förståelse för texter med utgångspunkt i deras egna erfarenheter och deras möte med olika literacypraktiker.

Syftet med den här kunskapsöversikten är att analysera hur lärare i den svenska skolan arbetar med språkutvecklande arbetsmetoder inom de samhällsorienterade ämnena, varför det är viktigt och vilken effekt den här typ av arbetsmetod har på elevers språk- och kunskapsutveckling. Kunskapsöversikten kommer även lyfta upp kopplingen mellan språket och lärandet. Detta arbete också kommer att beröra olika teorier inom språkutveckling, språkets betydelse för lärande, samt olika språkutvecklande arbetsmetoder som lärare kan använda sig av. För att söka information kring ämnet har vi använt oss av databaserna SwePub, Education Research Complete (ERC), Libsearch, och Google Scholar för att hitta forskningsartiklar och rapporter. Resultatet synliggör att forskning visar att ett språkutvecklande arbetssätt i de samhällsorienterade ämnena har en positiv effekt på alla elevers språk- och kunskapsinlärning. Avslutningsvis ges förslag på fortsatt forskning.

The purpose of this study is to investigate how elementary school teachers work with the concept of democracy in the classroom. In this study different methods for teaching about the concept of democracy are analyzed as well as teachers' attitudes towards democracy education.  The Swedish school system is supposed to raise the future generation of democratic members of  the society and our teachers are the ones assigned to implement this difficult task. We grew an interest and curiosity in what methods teachers use in their teaching to ensure democracy awareness among young children.  A number of different sources have been used as a foundation for finding methods for democracy education. Apart from that, other sources have been used to analyze the results of the methods we have found. The methods include cooperative learning (group work, roleplay and drama), current events as resources and deliberative communication. The analysis made in this study shows patterns in the teaching methods as well as how different teachers approach the concept of democracy. Also how student influence impacts democracy education in elementary schools.  The concept of democracy is complex and depending on the individual teacher's approach to democracy teaching the methods tend to vary. In conclusion many of the methods we have come across in our research tend to be of the cooperative kind. For this reason traditional teaching is never recommended. In addition, variation in teaching methods is important for a proper and meaningful democracy education.

De samhällsorienterade ämnena (geografi, historia, samhällskunskap och religion) eller SO som det förkortas har sedan 1960-talet betraktats som ett ämnesblock. Synen på hur undervisningen ska bedrivas har dock varierat och lärare har följt den för tiden rådande ideologiska syn på undervisning och kunskap. Den nuvarande rådande uppfattningen bland sakkunniga är att dessa ämnen bör undervisas integrerat. Trots detta så har det skett en tydlig uppdelning mellan SO-ämnena i den senaste läroplanen, Lgr 11. Avskaffandet av blockbetyg, införandet av nationella prov i varje enskilt ämne och borttagandet av en gemensam del i styrdokumentet, visar på detta. Arbetets syfte är att lyfta orsakerna bakom förändringarna inom SO som Lgr 11 har fört med sig, vilka motiv som finns och vad förändringarna har inneburit. Jag har även undersökt högstadielärares syn på de samhällsorienterade ämnena, hur uppfattningen av SO förändrats över tid samt problematiserat genomförandet av reformer som bryter mot ett vedertaget synsätt. Med hjälp av intervjuer, artiklar, utredningar, avhandlingar och andra för temat relevanta källor har jag underbyggt slutsatsen av min frågeställning som grundar sig i dessa teman. Resultatet av den forskningen som jag tagit del av visar att orsakerna bakom de nämnda förändringarna i stor utsträckning är politiskt grundade snarare än utbildningsdidaktiska, då goda resultat på papper leder till högre status internationellt för Sverige. Införandet av Lgr 11 har lett till en mer bedömningsorienterad och disciplinär skola då den tydligt specificerar vilka kunskaper som ska undervisas och vilka krav som ska ställas på eleverna. Samtidigt förespråkas det av Skolverket och Skolinspektionen en progressiv och ämnesintegrerad undervisning. Dessa statliga institutioner går antingen emot sitt uppdrag eller så har de inte hunnit ställa om efter införandet av Lgr 11. Behörighetsreformen för lärare som börjar gälla 2015 kommer kräva ämnesbehöriga lärare och den nya lärarutbildningen som utbildar 6-9 lärare med djupare ämneskunskaper inom färre ämnen bidrar även den med att möjligheten till integrerad SO-undervisning minskar.

Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på hur lärare använder den skönlitterära boken i SO-ämnena. Utifrån de didaktiska frågorna Varför, Vad, Hur och För Vem? har jag genom kvalitativa intervjuer undersökt sex lärares, i årskurs 1-6, arbete med skönlitteratur i SO. Undersökningen genomfördes utifrån semistrukturerade intervjuer där intervjuguiden bestod av öppna frågor med tydlig koppling till problemställningen. Eftersom flera undersökningar visar att elevers läs och skrivutveckling behöver utvecklas och att det är alla lärares ansvar att se till så att detta sker ansåg jag det intressant att undersöka hur verksamma lärare arbetar med detta, utifrån den skönlitterära boken.Resultatet visar att lärarna ser flera anledningar till att använda skönlitteratur i SO-ämnena. De tar bland annat upp för att stärka både läsförmågan och läsförståelsen men även för att använda den skönlitterära boken som en möjlig källa till kunskap. Lärarna ser också fördelar som att den språkliga förmågan stärks med nya ord och begrepp, de utvecklar sin fantasi och genom karaktärer kan de identifiera sig och prata om svåra frågor. Undervisningen blir roligare, mer lustfylld och eleverna upptäcker också att det finns en glädje i att läsa. Skönlitteraturen arbetas oftast med i ett tema eller arbetsområde där den sätts i ett sammanhang och där boken får en mening. Lärarna är på så vis medvetna om vilken litteratur de väljer att arbeta med, där valen är förankrade i temat men också i elevernas förutsättningar, intresse och erfarenheter. För att eleverna ska utveckla kunskap bör den skönlitterära boken bearbetas tillsammans med andra. Arbetet kan bland annat ske genom boksamtal, diskussioner, läslogg eller estetiskt skapande. Lärarna i studien ser skönlitteraturen som likvärdig de traditionella läroböckerna och använder sig av båda delar i undervisningen. Svårigheterna lärarna tog upp såg främst handla om valet av litteratur, att välja rätt litteratur utifrån alla elevers olika förutsättningar vad gäller läsförmåga och läsförståelse. Men också vikten av att vara källkritisk till det de läser när det handlar om skönlitteratur.

Anledningen till vårt val av undersökningsområde är vårt gemensamma intresse för skönlitteratur som vi fått under utbildningens gång. Syftet med vårt arbete var att undersöka hur och varför pedagoger använder skönlitteratur i de samhällsorienterade ämnena och i svenskämnet samt vilken betydelse skönlitteraturen har för elevernas utveckling och lärande. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som använder skönlitteratur i undervisningen och undervisar i svenskämnet och i de samhällsorienterade ämnena i grundskolans tidigare år. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga av de intervjuade pedagogerna ställer sig positiva till användning av skönlitteratur i undervisningen. Pedagogerna anser att skönlitteraturen kan nyttjas på olika sätt. Pedagogerna var eniga om att empatiskapandet genom skönlitteraturen var den största fördelen. Samtliga pedagogerna bearbetar skönlitteraturen genom boksamtal, dramatisering och skapande. Inom svenskämnet är det färdighetsträning och grammatisk träning som får störst utrymme. De svårigheter med att använda skönlitteratur som pedagogerna fann var att hitta skönlitteratur som passar alla elever och att det är dyrt att köpa in skönlitteratur. Sammanfattningsvis kan vi konstatera med denna undersökning som grund att skönlitteraturen kan spela en viktig roll för elevernas utveckling och lärande. / The choice of topic was influenced by our common interest for fictional literature which we obtained throughout the duration of our education. The aim of our work has been to investigate how and why educationalists use fictional literature within social and Swedish studies, and what influence fictional literature has on students’ learning and development. In order to answer this, we have conducted qualitative interviews with six educationalists that teach social and Swedish subjects in the earlier years of compulsory school, and also use fictional literature as part of their teaching methods. The results show that all educationalists support the use of fictional literature in children’s education, and they all agreed the main advantage of such usage was the feeling of compassion that such literature can create. All educationalists use fictional literature through discussions, dramatisation, and creation. Within Swedish studies, training skills and grammatical training were given the highest priority. The study also identified difficulties of using fictional literature which according to the educationalists derives from the complication of finding literature suitable for all children, together with the increase in cost for obtaining the literature. Finally, with this research we can conclude that fictional literature can play an important role for students’ development and learning.

Syftet med studien var att undersöka hur lågstadielärare beskriver hur de arbetar inkluderande med de samhällsorienterande ämnena i flerspråkiga klassrum. Vi ville bland annat få en insikt i vilka arbetssätt de intervjuade lärarna använder sig av, samt vilka utmaningar de upplever i sin undervisning och hur dessa utmaningar hanteras.   Vi genomförde åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att få den information som behövdes, det vill säga, få en inblick i lågstadielärares vardag samt deras tankar rörande arbetet med de samhällsorienterade ämnena med flerspråkiga elever. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys samt med stöd i den sociokulturella teorin. Vi använde oss av tre sociokulturella begrepp för att analysera studien: den proximala utvecklingszonen, scaffolding och mediering. Utifrån dessa begrepp kommer vi att analysera de intervjuade lågstadielärarnas svar och se hur dessa speglar sig i undervisningen.   Resultatet visade att respondenterna hade ett varierat arbetssätt. De arbetade ofta tematiskt och användning av digitala och analoga hjälpmedel var vanligt förekommande i undervisningen. Respondenterna uppskattade när det fanns personal i form av SVA-lärare och studiehandledare tillgängligt. Däremot visade studiens resultat att det fanns en viss önskan kring förbättringar i undervisningen, samt för lärarna att kunna bedriva en mer eftersträvansvärd SO-undervisning. Bland annat uttryckte de en önskan om uppdaterade läromedel samt möjligheter till studiebesök.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare arbetar med studie- och yrkesvägledning kontinuerligt integrerat i undervisningen inom de samhällsorienterade ämnena för att motverka begränsningar utifrån kön, social eller kulturell tillhörighet. Metoden som valts för denna undersökning är en kvalitativ intervjustudie. Resultatet från intervjustudierna har jämförts med Hodkinsons teori där han benämner tre faktorer som påverkar val av vidare studier samt yrke. De mest framträdande faktorerna i resultatet är Horizons for action samt The decision-making process där de informanter som deltagit i studien uppger flertalet exempel på hur de arbetar för att vidga elevernas perspektiv genom arbetsområden både i samhällskunskap, geografi och historia. Detta vidgade synfält bidrar i sin tur till att eleverna kan göra väl underbyggda val i framtiden. Lärarna i studien uppger även att de arbetar aktivt med att vidga elevernas perspektiv genom att visa på olika förutsättningar för yrken att kunna etablera sig i olika miljöer. Studien visar att det är relevant att arbeta med studie- och yrkesvägledning kontinuerligt för att få önskade resultat, dock har informanterna olika syn huruvida de kan motverka begränsningar utifrån kön, social eller kulturell tillhörighet.

Forskning pekar på att skönlitteratur främjar elevers lärande och utveckling. Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare anser om att använda skönlitteratur som kompletterande läromedel i undervisningen av samhällsorienterade ämnen i årskurs 4—6. Genom att svara på frågorna hur lärare ser på skönlitteratur generellt, vilka för- och nackdelar de anser finns samt vilka undervisningsmetoder lärare använder sig av har syftet besvarats. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod i form av enkäter där insamlad data sedan analyserats ur ett didaktiskt perspektiv såväl som sociokulturellt perspektiv.Resultatet visade att majoriteten lärare anser att skönlitteratur har en positiv påverkan på lärande och utveckling. Resultatet visar även att majoriteten använder skönlitteratur i undervisningen av samhällsorienterade ämnen och att de då använder sig av en variation undervisningsmetoder. Trots den positiva inställningen till skönlitteratur i undervisningen anser majoriteten att deras arbetsplatser inte ger dem tillräcklig goda förutsättningar för att genomföra en fullgod undervisning. / <p>SO</p><p>Samhällsorienterande ämnen</p><p>Samhällsorienterande ämnenas didaktik</p>

I dagens skola har de digitala verktygen en växande roll. Likaså söker, möter och förhåller sig dagens elever till information på internet, både i och utanför skolan. I och med att Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 år 2018 revideras med nya skrivelser om digitala verktyg och källkritik väcktes intresse att undersöka hur lärare och elever förhåller sig till källkritik i de samhällsorienterade ämnena i dag. Syftet och frågeställningarna har handlat om att kartlägga olika beskrivningar av källkritik i undervisningen för de samhällsorienterade ämnena, samt elevers beskrivningar av källkritiskt tänkande, och därmed belysa framgångsfaktorer och utmaningar i arbetet med källkritik. Studien har en sociokulturell ansats och har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Materialet har därefter bearbetats med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet stärker tidigare forskning inom området, som visar att förförståelse är viktigt för att eleverna ska kunna tillämpa källkritik i praktiken. Kontinuitet i arbetet, som föregåtts av ett riktat arbetsområde mot källkritik, framkommer i studien som goda förutsättningar för att eleverna ska tillämpa källkritik när de söker information på internet i de samhällsorienterade ämnena. Elevers läsförståelse i digitala medier nämns som en utmaning som hindrar deras förmåga att resonera källkritiskt. Dessutom visar studien att ett sociokulturellt arbetssätt, med läraren som stöd och möjligheter till samarbete med klasskamrater, tycks stärka elevernas förståelse för och förmåga att resonera kring olika källor.