Syftet med examensarbetet är att jämföra hur SO-lärare i årskurserna 4-6 arbetar på grundskolor som är belägna i olika socioekonomiska områden och undersöka hur de undervisar för sin elevgrupp. Undersökningen har sitt fokus på hur SO-lärare bedriver sin undervisning för sin egen elevgrupp. Det ligger i fokus på grundskolor som är belägna i olika socioekonomiska områden. I undersökningen jämförde vi lärarnas SO-undervisning för att ta reda på om lärarnas sätt att undervisa skiljer sig åt, beroende på skolans socioekonomiska placering. För att kunna uppfylla vårt syfte med examensarbetet har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som kvalitativ undersökningsmetod. I vår undersökning har vi intervjuat sex stycken SO-lärare i tre grundskolor. En grundskola är belägen i ett område med lägre socioekonomisk status. Två av grundskolorna är belägna i ett område med högre socioekonimisk status. Intervjuerna har sedan transkiberats och förberetts inför analys där vi har den deduktiva ansatsen som analysmetod i vår studie. Den deduktiva ansatsen är baserad på att vi analyserar det insamlade materialet med hjälp av de analytiska begreppen som är den dolda läroplanen, klassmässig differentiering, klassificering och inramning, lärarparadigmet, den osynliga pedagogiken, habitus, socialt kapital, kulturellt kapital och fältet. Studiens resultat visar att lärare arbetar på varierande sätt beroende på vilken socioekonomisk placering skolorna har. Resultatet visar att lärarna arbetar olika beroende på vilken elevgrupp de undervisar för, dock har det funnits likheter och olikheter på hur undervisningen genomförs i de olika skolorna men även i samma skolor. Det visar även att skolan med lägre socioekonomisk status motsätter den tidigare forskningen som presenteras i examensarbetet. Vår slutsats visar att lärare som arbetar på en skola med en viss socioekonomisk status tenderar att ha liknande värderingar men, att deras tillvägagångssätt kan variera beroende på den elevgrupp läraren undervisar för.

Uppsatsen handlar om hur ett undervisningsmoment i hållbar utveckling kan utformas samt dess för och nackdelar. Vi har utgått från frågeställningarna: Vad bör undervisning i hållbar utveckling innehålla samt hur skulle den kunna bedrivas?Vad anser lärare och elever om det föreslagna undervisningsmomentet? För att besvara frågeställningarna har utvecklat ett undervisningsmoment i hållbar utveckling, för grundskolans senare del, utifrån vår tolkning av teoretiker och tidigare forskning. Detta undervisningsmaterial har elever och lärare på två skolor tagit del av. I intervjuer har vi fått ta del av deras åsikter om undervisningsmomentet. Det är detta möte vi kallar, hur teorier möter verkligheten. Vårt resultat är att styrdokumenten borde preciseras, lärarna borde få mer tid för formativ bedömning samt att undervisning i hållbar utveckling bör bedrivas tematiskt eller ämnesövergripande.

Syftet med denna uppsats är att studera hur lärare belyser och arbetar med begreppet hållbar utveckling i de samhälls- respektive de naturorienterade ämnena i grundskolans senare år. I undersökningen har kvalitativa intervjuer används där de medverkande lärarna har fört fram sina tankar kring hållbar utveckling. Resultaten har givit en uppfattning om att undervisningen kring hållbar utveckling sker omedvetet trots att läro- samt kursplaner innehåller begreppet. De dimensioner som hållbar utveckling innefattar är uppdelade mellan SO- och NO-blocken vilket medför till en ökad klyfta ämnesblocken emellan.

Den svenska skolan brister i arbetet gällande att ta tillvara på elevers flerspråkighet samt deras erfarenheter och kunskaper. Syftet med detta arbete är därmed att undersöka vilka metoder och didaktiska val lågstadielärare beskriver att de använder för att stötta begreppsförståelse hos elever som följer kursplanen för svenska som andraspråk i de samhällsorienterade ämnena. Syftet kopplar även till att ta reda på hur lärare upplever svenska som andraspråkselevers behov av stöttning. Tidigare forskning, relevant för ämnet, belyser många olika metoder som lärare kan använda för att stötta andraspråkselever i undervisningen. Dock finns det begränsad forskning som berör svenska som andraspråks- elever kopplat till de samhällsorienterade ämnena i de lägre åldrarna. Det finns även begränsad forskning som lyfter lärares syn på stöttning av dessa elever. För att besvara våra frågeställningar använder vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem lärare. För att kunna analysera datan används didaktiska perspektiv. Av analyserna framgår det att lärarnas syn på andraspråkselevers behov påverkar hur de reflekterar kring och bygger upp sin undervisning i de samhällsorienterande ämnena. Det framgår även genom intervjuer med de fem lärarna att det största behovet hos andraspråkselever i de samhällsorienterande ämnena upplevs vara den begreppsliga förståelsen. Arbetet är av relevans för att synliggöra vilka metoder och didaktiska val lärare grundar sin undervisning på och hur lärares syn på svenska som andraspråkselevers behov av stöttning påverkar dessa val.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur forskning beskriver de faktorer som gynnar nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling inom de samhällsorienterande ämnena. Studien utgår från sociokulturell teori där socialt samspel och muntlig interaktion med andra står i fokus. De faktorer som forskare anser vara relevanta för området är språkpolicy, scaffolding, socialt samspel, språklig medvetenhet, translanguaging och genrepedagogik. Utefter aktuell forskning förklaras, sammanställs och diskuteras dessa i studien. I resultatet som presenteras har tretton vetenskapliga källor bidragit med forskning och faktorerna har här blivit olika teman. Det gäller att arbeta aktivt med dessa faktorer och gärna parallellt med varandra för mest framgångsrikt resultat. Exempelvis kan en skola arbeta utefter en gemensam språkpolicy för att upprätthålla en god syn på flerspråkighet i verksamheten. Det kan samtidigt handla om mer konkreta klassrumssituationer där eleverna undervisas genom translanguaging, som kan innebära att två elever med samma förstaspråk hjälps åt för att nå ett mål. Studiens diskussionsavsnitt grundar sig i resultatet och där diskuteras varje tema enskilt men ställs även mot varandra. Den slutsats som kan dras är att när lärare, med god insikt i hur skolspråket och ämnesspråket fungerar, arbetar aktivt med de gynnande faktorerna i sin undervisning, kommer detta också gynna elevernas språk- och kunskapsutveckling. All den forskning som granskats och analyserats är enig om detta.

Sverige är ett mångkulturellt land. Den svenska skolan bör därför utformas på ett sätt som gör att alla oberoende av språklig- eller kulturell bakgrund kan förstå och tillgodogöra sig undervisningen. Elever med utländsk bakgrund klarar sig dock sämre i den svenska skolan än vad elever med svensk bakgrund gör. Uppsatsens syfte är att studera vilka moment, och varför just de upplevs vara svåra inom matematik och so-ämnena för elever med utländsk bakgrund. Vidare undersöks vem som har ansvar för att eleverna ska förstå och ha möjlighet att ta till sig undervisningen och hur gynnsamma förutsättningar kan skapas för eleverna i deras lärandeprocess. Arbetet bygger på en kvantitativ enkätstudie med 338 elever i skolåren 8-9 och en kvalitativ intervjustudie med tre lärare Det framkommer att en dubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som elever med svensk bakgrund upplever de undersökta matematikmomenten vara svåra och att en dubbelt till nära sexdubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som svensk bakgrund upplever att de undersökta so-momenten är svåra. Anledningarna till dessa resultat är huvudsakligen att språk och kunskapande går hand i hand, ämnena kräver ett stort ord- och begreppsförråd, god läsförståelse samt stora förkunskaper. Vidare visar studien att alla lärare har ansvar för elever med utländsk bakgrunds lärande men att huvudansvaret för elevernas språklärande ligger på svenska som andraspråksläraren och modersmålsläraren. Gynnsamma arbetssätt som framträder i studien är bland annat litteraturläsning, ord och begreppsförklaringar i dess sammanhang, tillvaratagandet av elevernas förkunskaper, rekvisitans roll och betydelse för förståelsen.

This master thesis aims to shed light on teachers' responses to the regulation that states that a student's test results in a national test must be taken into a “special consideration" in the teacher's grading. Ten teachers took part in the study during the autumn of 2020, all being teachers in social science subjects in the Swedish secondary school (school year 7-9). A method based on semi-structured focus group interviews is used to answer three research questions. The study’s theoretical framework derives from curriculum theory (i.e. teacher agency; selective traditions and theory associated with assessment). A thematic content analysis identifies two categories of factors contributing to the teachers’ perceptions and application of the regulation. The first category consists of factors that relate to the teachers' views on the purpose of the tests, their principles for construction, their content and their level of difficulty. The second category includes factors related to teachers’ professional practice and agency. The results of the study show how teachers’ responses to this relatively new policy (carried out in 2018) is affected by circumstances relating to students’ need for adaptations (e.g. poor language skills). The main conclusion is that teachers respond to this change of policy in different ways. Thus, it could be argued that further and more detailed information is needed in order to successfully implement the changes and reach a consensus among the teachers. Prior to that, a reasonable assumption is that challenges regarding equality and justice in terms of students’ knowledge levels and final grades will remain.

I denna studie eftersträvar vi att utvidga vår uppfattning till hur olika lärare i årskurs 1–3 resonerar vid användningen av digitala verktyg och läromedel i undervisningen av de samhällsorienterade ämnena och dess möjligheter respektive utmaningar. Empirin baserades på sex olika klasslärares subjektiva uppfattningar kring digitala verktyg och läromedel, vilket genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Studien utgick från läroplansteorin för att ta reda på hur läraren implementerar digitalt material i SO-undervisningen samtidigt som läroplanen tas till hänsyn. Studiens resultat tydliggör att lärarna använder sig av liknande arbetssätt och material som anses stötta elevens kunskapsutveckling, vilket avgörs till största del på lärarens digitala kompetens samt didaktiska kunskaper. Studiens slutsats är att trots olika ramfaktorer och digitala kunskaper bör läraren se till att implementera digitalt material på ett sätt som kompletterar lärarens undervisning, för ett effektivt lärande.

Denna studie handlar om samhällsorienterade begrepp. Studiens syfte är att undersöka vilka samhällsorienterade begrepp som syns i lärares samhällsundervisning. Studien ska även undersöka vilka metoder lärare använder sig av för att elever ska förstå begrepp och hur lärare bedömer elevers begreppskunskaper. Detta har undersökts genom nio observationer och två intervjuer av två lärare i Södra Sverige. Metoderna har använts på grund av att studien har en kvalitativ ansats. I kapitlet ”Teori och tidigare forskning” berörs läsförståelse, ordförråd, ämnesspråk, samhällsorienterade begrepp, begreppsundervisning och bedömning. I resultatet framgår det att lärarna som observerades använde centrala begrepp och använde speciellt läsning, diskussioner och samtal som metoder. I resultatet framgår det även att lärarna bedömde, genom att de lyssnade på elevernas muntliga förmågor och att de gick runt och läste vad eleverna skrev.