Skolan existerar i en globaliserad värld och eleverna ska utbildas till framgångsrika globala medborgare. Skolans samhällsorienterade ämnen fokuserar bland annat på hur vi människor lever tillsammans, dels i vårt närområde och dels i vår globala värld. Syftet med forskningsöversikten är att undersöka vad som kännetecknar forskningen om global undervisning i grundskolans samhällsorienterade ämnen. Det här är en systematisk litteraturstudie där primärkällorna (sju artiklar och en avhandling) kartläggs, syntetiseras och analyseras. Arbetsprocessen började med litteratursökningar och ett urval av primärkällor. Kartläggning och fördjupad analys av forskningsfältet grundades på kodning och syntetisering av primärkällorna. Kvalitativa metoder används i alla studier och deltagarna är vanligen lärare, i vissa fall i kombination med deras elever. Flera studier i det undersökta forskningsfältet visar att lärare är osäkra på betydelsen av begreppet global undervisning. I det undersökta forskningsfältet är det flera artiklar visar på hur lärares bakgrund, diskurs eller perspektivmedvetenhet påverkar implementerandet av global undervisning. Lärares syn på global undervisning verkar dock inte påverka implementerandet. Ett annat vanligt sätt att närma sig global undervisning i det undersökta forskningsfältet är fallstudier där effekten av ett projekt om internationell kommunikation mellan skolor undersöks. Projektens utfall visar att deltagarna har breddat sina perspektiv och dessutom lärt sig mer om sitt eget närområde och sin egen kultur i samband medgenomförandet av projektet.

Syftet med studien är att undersöka hur tre dimensioner av hållbar utveckling: social, ekonomisk och miljömässig framträder i kursplaner för samhällsorienterade ämnen i läroplaner från 1969 till 2011. Vidare syftar studien till att undersöka vilka utbildningsteoretiska mönster som framträder i de tre dimensionerna av hållbar utveckling. Studiens syfte besvaras med hjälp av mixed methods, en kombination av kvantitativ- och kvalitativ analys. Resultatet visar att alla tre dimensioner av hållbar utveckling är framträdande i alla läroplaner men i olika omfattning. Den mest framträdande dimensionen är den sociala följt av den ekonomiska och sedan den miljömässiga. I resultatet av dimensionerna framträder utbildningsteoretiska mönster i form av tre läroplanstyper: innehållsorienterad läroplan, processorienterad läroplan och kompetensorienterad läroplan. I studien framkommer hur hållbar utveckling kan ses i relation till utbildningsfunktioner och hur dessa kan påverka undervisningens syfte.

Studiens huvudsyfte var att undersöka vad tidigare forskning kommit fram till gällande lärares arbete med barnkonventionen och barns rättigheter i främst SO-undervisningen – detta med utgångspunkt i hur lärare har utformat denna undervisning för skolans tidigare år. Denna litteraturstudie har genomförts i form av manuella- och databassökningar, där olika söksträngar har använts för att nå fram till vetenskapliga artiklar och rapporter. Därefter granskades materialet utifrån olika avgränsningar som tillslut kategoriserades i olika teman utifrån en innehållsanalys. Resultatet av forskningen visar en betydande brist på flera olika plan – både där elever upplever bristande kunskap om barns rättigheter, men även lärare som uttrycker en påtaglig osäkerhet kring vad som ska ingå i rättighetsundervisning. Samtidigt som denna problematik redovisades, visade forskningen även oklarheter i vilka arbetande eller vilket skolämne som bör ansvara för att elever får kunskap om dess rättigheter. Det framgår av en del forskning att anledningen till att lärare är osäkra kring vad som ska ingå i rättighetsundervisningen samt hur den ska utformas kan handla om begränsad kunskap på lärarutbildningen. Flera undervisningsmetoder som framgår av forskningen motsvarar vad kursplanen belyser att undervisningen ska innehålla inom SO-blocket, främst i samhällskunskap. Dessvärre upplevs undervisningen även hamna under skolans demokrati- och värdegrundsarbete, vilket påvisades bidra till osäkerhet till vilket ämne som främst ska behandla barns rättigheter. I studien ställs nationell och internationell forskning med och mot varandra. Forskningen har både behandlat vad lärare och elever i olika årskurser själva har sagt om undervisning kring barnkonventionen, men även hur barnkonventionen framställts i olika styrdokument. / <p>Framläggning hölls på distans.</p>

I denna kvalitativa studie undersöker jag lärares attityder och föreställningar av hur det kooperativa lärandet kan främja elevers lärande. Detta är avgränsat till lärare som arbetar med de samhällsorienterade ämnena i årskurs F-3. Studiens teoretiska ram utgår från det sociokulturella perspektivet där fokus ligger på kommunikation och interaktion. Undersökningen är gjord med semistrukturerade intervjuer av fyra lärare från två olika skolor. Resultaten visade att respondenterna anser att kooperativt lärande bidrar till elevers lärande, både språkligt, kunskapsmässigt och relationellt. Inom de samhällsorienterade ämnena arbetar lärarna mycket med att utveckla elevernas begreppsförståelse med hjälp av kooperativa strukturer. Lärarens inställning till kooperativt lärande är avgörande för hur arbetsmetoden används. Läraren måste vara villig att utföra metoden och sätta sig in i teorin och strukturerna för att det ska gynna elevers lärande.

Jag har valt att arbeta med vad forskning säger om kooperativt lärande i SO-undervisning. Särskilt har jag intresserat mig av vilka effekter kooperativt lärande har samt om metoden går att applicera på SO-undervisning. Jag har använt mig av vetenskapliga texter så som artiklar publicerade i tidskrifter och rapporter, men även litteratur i form av metodböcker samt styrdokument för grundskolan, i arbetet med att besvara frågeställningen. Texterna har granskats och sammanställts för att belysa de argument det finns för att använda kooperativa lärprocesser i klassrummet. De argument som ligger till det kooperativa lärandets fördel är bland annat att inlärningsresultaten ökar vid samtal och interaktion med andra. Eleverna lär sig att ta individuellt ansvar och lär sig de sociala färdigheter som behövs vid samarbete. Arbetsmetoden har även positiva effekter vid inlärning av matematik och läsning. Det kooperativa lärandet blir främjande för elevernas lärande och utveckling med engagerade lärare som är kunniga i metoden. Det är en metod som har goda effekter på eleverna både på individ- och gruppnivå samt går att applicera på alla skolämnen.

This thesis aims to illustrate the didactical challenges with giftedness. The research questions for the thesis are “what definitions of giftedness has research developed?” and “how can gifted children be supported within social science subjects?”. The method of the thesis is a literature research strategy. The focus is on elementary school and other global equivalences. The result that presents suggests that there are several different definitions of giftedness that do not always correlate with each other. Although some research suggests that giftedness is an innate quality no consensus has been reached. This lack of consensus results in a lack of knowledge and competence with teachers in how to best cater for gifted childrens’ needs. Several different didactical strategies are suggested as suitable in social science classrooms. Working with a differentiated teaching approach is one of the best suited didactical strategies, as well as adjusting the content according to students' own interests. The thesis comes to the conclusion that no matter the definition, there are common distinctive character traits and needs with gifted children that need to be catered to. The unclear definition of giftedness results in negative consequences for the children. Despite the several different didactical strategies suggested by research, teachers seem to lack knowledge and competence. We have with this thesis identified a need for further research within the field. A consensus on how giftedness should be defined is something to strive after.

Syftet med den här undersökningen är att göra en undersökning kring grundskollärare som undervisar i samhällsorienterade ämnen från årskurs 2 till 9 och hur de resonerar kring individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen och formativ bedömning samt korrelationen mellan dessa. Syftet är även att se hur dessa resonemang överensstämmer med Skollagen och för att utröna vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom området.Resultaten visar att lärarna upplever en brist på ledning från Skolverkets håll hur dessa dokument ska användas samt hur dessa är utformade. Pedagogerna upplever också att det kan behövas en statlig standardisering i dokumenten för att utöka och tydliggöra elevdokumentationen samt utveckla och förbättra de formativa funktionerna i dessa dokument. Resultaten pekar på att lärarnas attityder och uppfattningar om IUP, skriftliga omdömen och formativ bedömning stämmer väl överens med Skollagen (Utbildningsdepartementet, 2010). / The purpose of this study is to conduct a survey on primary school teachers who teach civic education from grades 2-9 and how they reason about individual development plans, written assessments and formative assessment as well as the correlation between them. The aim is also to see how these reasoning is consistent with the Education Act and to determine what development opportunities exist within the area.The results show that teachers perceive a lack of guidance from the Swedish Board of Education in terms of direction of how these documents will be used and how they are designed. The teachers also felt that a government standardization might be needed to expand and clarify student documentation, and develop and improve the formative features of these documents. The results indicate that the teachers' attitudes and perceptions of IUP, written assessments and formative assessment are in line with the Education Act (Department of Education, 2010).

Språket har en stor betydelse i människors vidare utveckling. Med hjälp av språk kan människor till exempel kommunicera med varandra, göra oss förstådda, skapa en förståelse för omvärlden samt vara aktiva samhällsmedborgare. Språket har en minst lika central betydelse i skolan, där eleverna bemöts av språket dagligen. Alla ämnen har ett ämnesspecifierat språk som eleverna behöver klara av för att uppnå de mål och kriterier de ställs inför i skolan. Lärarna har som krav att kunna främja elevers språkutveckling och bidra till att de skapar en större förståelse av språket för att sedan kunna använda det som redskap i olika sammanhang i undervisningarna. I de samhällsorienterade ämnena används språk som en essentiell del av undervisningen och innehåller ämnesspecifika begrepp som eleverna behöver göra sig förstådda på för att kunna vidga deras kunskaper i ämnena. I denna kunskapsöversikten har jag undersökt språkets betydelse i skolan samt hur lärarna arbetar på ett språkutvecklande arbetssätt i SO-undervisningarna för att kunna främja elevernas utveckling.

I vår forskningsöversikt vänder vi oss snarare till pedagogerna och blivande pedagogerna i åk F-3.Vårt syfte med kunskapsöversikten är att besvara våra frågor om hur man kan skapa en mer inkluderande SO-undervisning för nyanlända elever samt diskutera hur relationen mellan hemmet och skolan kan påverka deras inlärning i SO-ämnet. I vår kunskapsöversikt vill vi svara på våra frågeställningar och diskutera hur avgörandet språk och ordförråd i SO-undervisning är. Dessutom framhävs i arbetet samverkandet mellan hemmet och skolan är gynnande och att inkludera nyanlända elever i SO-undervisningen resulterar till en positiv effekt. Vi har använt oss av olika forskningsartiklar i detta arbete, dessa artiklar har vi fått tillgång till genom sökningar i olika dataregister.

Language development is a central part for students to be given the opportunity for equivalent education. For Swedish schools in Sweden, the ethnic diversity has increased. This results in students with different linguistic abilities, which means that teachers face the challenge of adapting the teaching. The purpose of the study is to, based on documented research, map and discuss the meaning of working with language development for second language students as well as further working methods for how teachers in their social science teaching can work with language development for second language students. The questions are; What does it mean to work on language development for second language students in social science education? And, how can teachers work on language development in social science education with second language students? The method of this study is to systematically review previous research and summarize effective adaptation methods. We have used the databases ERIC, SwePub, Google Scholar and Libsearch. The studies that have been investigated show that language development and social science contributes to promoting the language where the goal is to support the students to understand the subject language, in order to then be able to use and communicate. Furthermore, it is highlighted that the relationship between the teacher is central and that the teacher needs to have an understanding of the subject and the linguistic requirements that are set in order to adapt social science education to work more language development. These tools can be exercises, drawings, reading comprehension and discussions where students can share culture, experiences and more that can develop the language development of second language students in social sciences.