Syftet med studien är att jämföra tidigare forskning med praktiska erfarenheter som verksamma lärare i årskurs 4-6 har av att anpassa sin undervisning inom SO-ämnena för elever med autism, för att tillföra kunskap till studenter, verksamma lärare och andra pedagoger. Studien är en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuas fyra lärare, varav tre arbetar på samma skola. Studiens resultat visar att lärarna utgår från relationen med eleverna när de väljer undervisningsmetod eftersom alla elever är olika, och man behöver utgå från varje individs behov och intressen. Metoder som används av lärarna är bland annat bildstöd, kooperativt lärande, teknologibaserad undervisning genom ipad eller dator, repetitioner och rutiner. Dessutom diskuteras läroplanen och kunskapskraven i relation till elever med autism, och resultatet visar att deltagarna i studien anser att kraven är alldeles för höga och att elever med autism inte kan nå upp till dem.

Denna studie syftar till att rapportera om hur lärare ser på metoder och processer kringdet systematiska kvalitetsarbetet kring SO-läromedel ser ut på lågstadiet samt hur lärareser på användandet av SO-läromedel inom olika aspekter. Studiens syfte är attundersöka och rapportera om skolor aktivt engagerar sig i detta arbete och hur detgenomförs av ledare och lärare, även om rektorn har ansvar för att kvalitetssäkraläromedlet eftersom det enligt Skolverket är den person som har huvudansvaret. Utifråntidigare forskning så finns det lite forskning om denna frågeställning i grundskolanstidigare år samt inom SO-ämnet och även lite forskning om hur läromedel i SO användsi de tidigare åren. Teorin som denna studie kopplas samman med ärkvalitetsledningsteorin. Inom denna teori tas perspektiv som processer, ledning,organisation och kontinuerlig förbättringsprocess i huvudfokus. För att genomföradenna studie har semistrukturerade intervjuer använts för att beskriva hur olika skolorsamt lärare har arbetat med kvalitetsarbetet med SO-läromedel.Resultatet och slutsatsen poängterar det tidigare forskning sagt, en strukturerad processför kvalitetskontroll av undervisningsmaterial inom samhällsvetenskap är avgörande förelevernas prestationer, men saknas i vissa skolor som undersökt. Skolor måste ges tid,utrymme och lämpliga verktyg för att genomföra en sådan process. Det är därför viktigtatt det forskas kring kvalitetssäkring av läromedel för att öka medvetenheten kring hurrutiner och strukturerna fungerar på grundskolor kring SO-läromedel. Och för attförbättra lärarnas självförtroende, minska deras arbetsbörda och förbättra elevernasutbildning.

Forskning visar att läsning har betydelse för elevers språkutveckling och att ämnesspecifika begrepp lärs genom aktiviteter som inkluderar läsning, reflektion och elevnära uppgifter. Syftet med denna studien var att ta reda på hur lågstadielärare på fältet stöttar elever i sin undervisning i SO-ämnena när läsning synliggör begrepp. Frågeställningarna var; På vilka sätt arbetar lågstadielärare med ämnesspecifika begrepp inom de samhällsorienterande ämnena vid läsning? På vilka sätt arbetar lågstadielärare vidare med de samhällsorienterande ämnesspecifika begreppen efter läsning? Sex lågstadielärare medverkade och datainsamling skedde genom intervjuer och observationer på två skolor i södra Sverige varav majoriteten av eleverna på den ena skolan var andraspråkselever. Resultatet visade att samtliga av de undersökta lärarna inkluderade “gemensamma textmöten” och interaktiv läsning vid förklaring av ämnesspecifika begrepp. Läromedel, artiklar och skönlitteratur användes av de olika lärarna där skönlitteratur framförallt användes i historia och vid värdegrundsarbete. De sex lärarna hade varierade arbetssätt med stöttande frågor och diskussioner i olika gruppkonstellationer. Resultatet visade även att några av lärarna arbetade vidare med ämnesspecifika begrepp vid exkursioner, skrivuppgifter och fyrahörnsövningar samt att alla lärare använde kreativa uppgifter. De undersökta lärarna såg positivt på kreativt arbete, men tidsaspekten var en avgörande faktor. Resultatet visade att lärarnas arbetssätt inte skiljde sig åt från de två skolorna trots att elevunderlaget skiljde sig märkbart.

Detta arbete ägnar sig främst till alla lärare i grundskolan som undervisar i de samhällsorienterande ämnena, främst i religion. Under vår verksamhetsförlagda utbildning och vid arbete på diverse skolor har vi kunnat identifiera ett problem som är knutet till lärares identiteter och religionsundervisning. Syftet med detta arbete är att undersöka interaktionen mellan lärares identitetsarbete och religionsundervisning i hopp om att göra lärare medvetna om vikten av reflektion. Syftesformuleringen väcktes som en respons på lärares uttryck för deras erfarenheter i praktiken. Med beaktande av händelser i vår omvärld och samhällets förändrade dynamik blir det högst relevant att lärare visar medvetenhet för sitt identitetsarbete genom att synliggöra för sig själv hur deras kulturella bakgrunder och tro återspeglas i undervisningen.  Identitet, identitetsarbete och levnadsberättelser utgör centrala delar i detta arbete och är en förutsättning för besvarandet av arbetets frågeställningar. Semistrukturerade intervjuer gjorde det möjligt att undersöka sju lärares upplevelser av hur deras identitetsarbete påverkar religionsundervisningen. Analysen gjordes med hjälp av en tematisk analys med olika teman. Resultatet visade att identitetsarbete är viktigt och nödvändigt, men att det kan se olika ut. Detta beror på deras förståelse av sig själva och vilken plats deras personliga identitet får i undervisningen. Genom resultatet uppmärksammas även att identitetsarbete är en förutsättning för att lärares personliga värderingar ska kunna stå i linje med det yrkesmässiga ansvaret. Vidare fastställdes att levnadsberättelserna hade en stor påverkan på utformandet av den personliga identiteten där deras tidigare erfarenheter och värderingar kom till uttryck. Slutsatsen tyder på att lärarens självbild är kärnan i att kunna bedriva en icke-konfessionell undervisning. Det framgår även att det krävs en medveten reflektion för att kunna integrera personliga värderingar i det professionella tänkandet då lärares religiösa övertygelser inte kan uteslutas.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas syn på uppgiften att fostra elever till demokratiska medborgare och undersöka hur de implementerar denna uppgift i deras läraryrke. Problemet visar att trots det svenska skolväsendet betonar vikten av att fostra elever till demokratiska medborgare, finns det begränsad forskning och studier kring hur lärarna faktiskt praktiskt arbetar med detta i de samhällsorienterande ämnena, särskilt i lågstadiet. Skollagen och läroplanen fastställer detta uppdrag för alla lärare och ämnen, men det finns en brist på insikter i hur de implementeras i praktiken. Genom att fokusera på samhällsorienterade ämnen, där läroplanen tydligt betonar undervisning och demokratiska principer, syftar detta arbete till att undersöka och problematisera hur lärare konkret arbetar med att forma demokratiska medborgare i lågstadiet. Genom detta arbete har vi fått en djupare förståelse för hur undervisningen påverkar och formar elever i främjandet av demokratiska värderingar, och för att möjliggöra framtida forskning och studier inom detta område. Studien använder sig av en kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer. Studien har baserats på den teoretiska forskningen av John Deweys pragmatism. Därefter har vi fått resultatet av denna studie tack vare vår forskning och vår kvalitativa metod där lärarnas delaktighet i intervjuerna har gett oss ett brett underlag till hur lärarna ser uppdraget till att fostra eleverna till demokratiska medborgare. Lärarna betraktar sin roll som en ständigt pågående process. Resultatet av denna studie tar upp olika synsätt, metoder och undervisningssätt vilka de intervjuade lärarna arbetar med och implementerar under skoldagen. Lärarna anser att det är viktigt att använda uppgifter där eleverna aktivt praktiserar demokratisk delaktighet, samt vägledning. Gemensamt använder de kommunikativa metoder, såsom samtal, diskussioner och debatter.

No description available.

Syftet med denna studie var att beskriva olika arbetssätt lärare använder sig av för att lära ut och arbeta kring de ämnesspecifika begreppen i de samhällsorienterade ämnena. Studiens syfte var även att belysa vilka svårigheter lärare upplever med att undervisa i dessa ämnen med utgångspunkt i begrepp. Studien lyfter dels lärares tankar kring ämnet, men även elevernas, där elever fått dela med sig av vilka arbetssätt de tycker fungerar bäst och hur de uppfattar SO-ämnet i helhet. Ämnesbegrepp lyfts fram ur tidigare forskning, litteratur och i intervjuer med lärare och elever. Studien visar på att det finns en medvetenhet om att SO är ett ämne som innehåller många ämnesspecifika begrepp och den visar också på att både lärare och forskning ser ett behov av begreppsundervisning, samtidigt som tiden inte räcker till.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka läromedel som finns tillgängliga i so-ämnena för årskurs 1–3. Genom intervjuer framkommer respondenternas kvalitativa svar. I resultatet synliggörs lärares användning av läromedel i so-ämnena för årkurs 1–3. I studien har vi använt oss av det pragmatiska perspektivet där elevernas erfarenheter och kunskap ska vara förenligt med skolans värld. Tidigare forskning riktar sig mot läromedel och läromedels användning inom ramen för undervisning. I resultatet framkom det bland annat att lärarna anser att valet av läromedel som har stor betydelse för hur och vad eleverna lär sig. Valet av läromedel styr även hur utbildningen kan eller inte kan organiseras. Slutsatsen visar att förlagsläromedel oftast kompletteras med egenproducerade läromedel.

<p>Sverige är ett mångkulturellt land. Den svenska skolan bör därför utformas på ett sätt som gör att alla oberoende av språklig- eller kulturell bakgrund kan förstå och tillgodogöra sig undervisningen. Elever med utländsk bakgrund klarar sig dock sämre i den svenska skolan än vad elever med svensk bakgrund gör.</p><p>Uppsatsens syfte är att studera vilka moment, och varför just de upplevs vara svåra inom matematik och so-ämnena för elever med utländsk bakgrund. Vidare undersöks vem som har ansvar för att eleverna ska förstå och ha möjlighet att ta till sig undervisningen och hur gynnsamma förutsättningar kan skapas för eleverna i deras lärandeprocess.</p><p>Arbetet bygger på en kvantitativ enkätstudie med 338 elever i skolåren 8-9 och en kvalitativ intervjustudie med tre lärare Det framkommer att en dubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som elever med svensk bakgrund upplever de undersökta matematikmomenten vara svåra och att en dubbelt till nära sexdubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som svensk bakgrund upplever att de undersökta so-momenten är svåra. Anledningarna till dessa resultat är huvudsakligen att språk och kunskapande går hand i hand, ämnena kräver ett stort ord- och begreppsförråd, god läsförståelse samt stora förkunskaper.</p><p>Vidare visar studien att alla lärare har ansvar för elever med utländsk bakgrunds lärande men att huvudansvaret för elevernas språklärande ligger på svenska som andraspråksläraren och modersmålsläraren. Gynnsamma arbetssätt som framträder i studien är bland annat litteraturläsning, ord och begreppsförklaringar i dess sammanhang, tillvaratagandet av elevernas förkunskaper, rekvisitans roll och betydelse för förståelsen.</p>

In this thesis, a study was made of four teachers’ perception and application of an intercultural perspective in their teaching practice. The purpose was to investigate how the teachers describe to use an intercultural approach in teaching situations and how they achieve it in social studies. The study aimed to answer the questions below: - How do the teachers perceive the concepts of multicultural, multicultural education and intercultural approach and what do they assume is the purpose of an intercultural approach? - How do the teachers adapt teaching from an intercultural perspective? * - Which advantages and difficulties/hindrance do the teachers consider occur in the enabling of an intercultural approach? - In which way do the teachers make an intercultural approach possible in their teaching practice in social studies? The methods used to answer these questions where qualitative one-on-one interviews and observations of the teachers during class in social studies. The theories used to analyse the material was based on theories on different intercultural approaches and strategies in teaching and the frame factor theory. As a conclusion, this study finds that the teachers in the study are aware of the possibilities and benefits of an intercultural approach. Furthermore, the results show that the way the intercultural approach is utilized in the teaching practice differs from teacher to teacher and that the teachers focus on similar and different aspect of the intercultural approach. However, this study also shows that they teachers feel various difficulties working with an intercultural approach such as the schools’ resources and teaching in different matters and contexts. Which is consistent with previous research?