Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare på sameskolorna i Sverige tolkar det samiska perspektivet samt hur de menar att de omsätter direktiven kring samiskt perspektiv i det dagliga arbetet. Samekolorna har, av regeringen, fått i uppdrag att ge samers barn en utbildning med samisk inriktning. Olika förordningar och dokument beskriver dessa direktiv med att sameskolan ska förmedla samernas normer, värdegrund, traditioner och kulturarv, undervisningen ska baseras på samisk grund, skolan ska överföra traditioner samt förmedla den samiska kulturen. Det saknas dock en beskrivning av dessa direktiv och därför ville jag ta reda på hur lärare på sameskolorna tolkar och omsätter direktiven. I studien har jag gjort halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre stycken lärare på olika sameskolor i Sverige. Intervjuerna spelades in och transkriberades innan jag gjorde meningsanalys med innehållsanalys där jag sorterade intervjusvaren utifrån informanternas mening. Sedan analyserade och sammanställde jag svaren utifrån mina forskningsfrågor. Studien visar att språket anses vara den starkaste bäraren av samiskt perspektiv. Vidare anser lärarna att samiskt perspektiv handlar om hur man får in den samiska kulturen i undervisningen. En annan del i samiskt perspektiv anser lärarna är att den fysiska miljön är samisk. Studien visar att lärarna anser att tematiskt arbete och ämnesövergripande arbete är att rekommendera vid arbete med samiskt perspektiv. Lärarna uttrycker en osäkerhet kring vilket innehåll undervisningen ska ha samt huruvida deras egen kunskap räcker för undervisningen. Att lärarna måste omtolka läroplanen till samiskt perspektiv anser lärarna bidrar till osäkerhet och stress.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka betydelse av samisk kulturell kompetens hos ungavuxna samer i mötet med aktörer inom primärvård, specialistvård och socialtjänst.Tidigare studier visar att det förekommer ohälsa och bristande förtroende för vårdenbland samer. Den tidigare forskningen visar även att bristen på kulturell kunskap är ettproblem med hänsyn till den ständiga globaliseringen. Totalt genomfördes 5semistrukturerade intervjuer med unga vuxna samer som fick svara på frågor om kulturellkunskap i mötet med vården. Materialet analyserades därefter med hjälp av tematiskanalys. Studien visade att kulturell kompetens hos vårdpersonal var av stor betydelse förinformanterna. Majoriteten ansåg att de aldrig eller nästan aldrig hade fått mötavårdpersonal inom Sverige som hade kompetens eller kunskap om den samiska kulturen.Våra slutsatser är att konsekvenserna av detta visade sig vara ett lägre förtroende förvården, en känsla av exotifiering och att informanterna gärna undvek att berätta om sittsamiska påbrå.

I studien undersöks det varför samer från Sverige söker vård i Norge hos Sanks. Syftet var att få veta mer om svenska samers erfarenheter av aktörer inom hälso-och sjukvård och socialtjänst och undersöka vad det är som gör att svenska samer söker vård hos norska Sanks. Sanks är ett samiskt centrum för psykisk hälsa i Norge och målet är att bidra till en likvärdig vård för den samiska befolkningen som majoritetsbefolkningen. Sanks har behandling för barn, unga och vuxna inom psykisk hälsa och missbruksproblematik. I studien deltar tre personer som alla är samer från Sverige och har sökt vård hos Sanks. Studien är kvalitativ och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet av studien är uppdelad i olika teman som samiska identiteten, upplevelser i Sverige, upplevelser från Sanks och förändring. Resultatet visar att kunskapsbrist är en stor anledning till att svenska samer söker vård hos Sanks i Norge. I resultatet framkom det att svenska samer upplever att de ofta får förklara och berätta om sin samiska kultur och bakgrund i vårdmöten. Informanterna upplevde att de blev förstådda och kände inte att de behövde förklara sin livssituation när de fick kontakt med Sanks. / <p>2019-09-17</p>

The purpose of this thesis was to gain knowledge about the experiences of individuals from the Sámi community regarding the public libraries of Sweden. This was done through qualitative interviews with 9 individuals from the Sámi community living in Swedish Sápmi.  The research questions were:  In what ways do individuals from the Sámi community feel that Sámi culture is represented and included on swedish public libraries in 2020?  In what ways do individuals from the Sámi community feel that swedish public libraries could improve their work regarding  representation and inclusion of the Sámi culture?  Findings show that the general view on the public libraries among the interviewed is positive. However the level of satisfaction with the inclusion and representation of Sámi culture in the libraries varied greatly. Those among the interviewed who are living in municipalities with special responsibility regarding Sámi culture (Swe: samiska förvaltningskommuner) were more satisfied with, amongst other things, the collection of literature surrounding Sámi topics, its display and how it was arranged in the library. Findings also show that many of the interviewed were highly positive to library staff gaining more knowledge about Sámi culture. The knowledge that many interviewed requested was knowledge amongst library staff that Sámi languages is not one, but many distinct languages. If Sámi culture is to be represented by the library there has to be a certain level of competence regarding Sámi culture to make sure that this representation is made in ways that are respectful, nuanced and not in any way exotifying.

Syftet med den här studien är att påvisa betydelsen av kultur och ursprung för unga samers identitet. Fokus ligger på att fånga upp den religiösa delen av kulturen. En jämförelse har också gjorts mellan två samer vars ena uppväxt inte skedde i en samisk kontext. Studiens material består av kvalitativa ostrukturerade intervjuer och har analyserats med hjälp av identitetsteorier och ritteorin som perspektiv. Tillsammans med tidigare forskning, intervjumaterialet och teorierna har slutsatsen att kultur och ursprung är viktiga och avgörande faktorer vid unga samers identitetsskapande framkommit. För en individ som inte fått inlärt den samiska kulturen från tidig ålder kan det krävas stor ansträngning för att återta sin kultur och hitta en tillhörighet vilket är en del i att bygga ihop sin identitet.

Oxenholt, Patrik (2016) En kvalitativ studie angående samiska elevers upplevelse av den svenska skolans undervisning kring den samiska kulturen och traditionen.Lärande och samhälle, Malmö högskola.SyfteSyftet med studien är att bidra med förståelse om hur samiska elever upplever hur den egna kulturen samt traditionen förmedlas i skolans undervisning.TeoriDe teoretiska ansatserna i studien är representation, kulturell identitet, elitrasism samt skapandet av de ”andra”.MetodStudiens ansats är kvalitativ och sju elever med samisk integrerad undervisning intervjuades i två fokusgrupper. Studien innefattar även enkätundersökning vid en grundskola i södra Sverige samt en skola i södra Norrland.ResultatResultatet visar att skolans förmedling av den samiska kulturen samt traditionen är bristfällig samt icke tidsenlig. Både samiska/icke samiska elever upplever skolans framställning samt förmedling av den samiska kulturen och traditionen mindre bra. Det krävs att skolan belyser den samiska kulturen och traditionen mer i skolans undervisning.

The aim of this study is to describe and interpret Anders Sunna's painting "30 km constraint" from a sami and cultural political perspective. In the study, the financial culture support for Sami culture is described and compared via Sweden’s cultural policy, the regions in north Sweden, as well as the Sami Parliament. The study examines which cultural concept one uses when discussing support for the Sami art. The study applies a hermeneutic approach in which the purpose is to see more perspectives and understanding of the Sami culture and art. The method is based on a qualitative approach with content-based idea analysis with the analysis tools ideal types and dimensions. Ideal types are Dorte Skot-Hansen’s three legitimacy grounds and the dimensions “anthropological-wide” and “artistic-narrow”. Through the study it emerges that support for the Sami culture is under-financed, partly because of lack of knowledge of the Sami culture, and that both the national cultural policy and the regions use mainly sociological and instrumental motivations and the artistic-narrow culture concept.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den samiska kvinnans roll i samisk kultur under 1600-1700-talen och den samiska kvinnans roll idag. För att kunna uppnå vårt syfte har vi som metod genomfört litteraturstudier av tidigare forskning, litterära texter, artiklar, och elektroniska källor. Resultatet visar på både kontinuitet och förändring. En av kvinnans viktigaste roller i den traditionella kulturen och religionen var som utövare av jojken. Det var vanligt att kvinnan jojkade i allmänhet, men även i vissa rituella sammanhang. Detta kunde till exempel ske när kvinnans jojkande skulle hålla nåjden i liv under dennes resa till gudarnas värld och till dödsriket. Hennes roll har i vår tid blivit större. Än idag jojkar samerna och det är dessutom numer lika van­ligt att kvinnan jojkar som att mannen gör det. Kvinnan kan idag jojka i mer offentliga situationer, till exempel vid scenframträdanden, politiska sammanhang och demonstrationer. Numer kan det också förekomma att en samisk kvinna är renskötare, något som tidigare tillhörde enbart männens ansvarsområden. Den moderna samiska kvinnan använder också trumman och även om vi i vår tid kan se att trumman som religiös symbol förlorat en del av sin traditionella betydelse kan vi ändå dra slutsatsen att kvinnan i och med sitt bruk av trumman stärkt sin roll och sitt inflytande. Det är rimligt att säga att den samiska kvinnan och mannen idag är mer jämlika än tidigare och det kan rimligtvis bero på den jämlikhetsutveckling som skett och ständigt fort­skrider i vårt samhälle.