No description available.

Sammanfattning Ambitionen med denna uppsats är att låta samhällskunskapslärares röster bli hörda och bidra med ett inlägg i diskussionen om demokratiuppdragets innebörd för ämnet samhällskunskap. Studiens syfte är att undersöka hur lärare på gymnasial nivå förhåller sig till och resonerar kring demokratimålen i samhällskunskap A. Studien undersöker även hur lärare i sin undervisning kombinerar faktakunskaper respektive färdighetskunskaper i syfte att uppnå demokratiuppdraget. Ett nära samband mellan fakta- och färdighetskunskaper kan utläsas i pragmatismens grundtankar, vilket bidragit till valet av teoretisk ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer med fyra yrkesverksamma lärare.   Av resultatet framgår att elevinflytande, medborgarfostran och en god klassrumsmiljö som kännetecknas av deliberativ demokrati utgör viktiga delar i arbetet med demokratiuppdraget i samhällskunskap A. Vidare framgår att faktakunskaper utgör grunden i kunskapsinhämtningen och dessa anses vara lättare att bedöma. I föreliggande studie uppmärksammas att utrymmet inte är jämt fördelat mellan fakta- och färdighetskunskaper, vilket är problematiskt utifrån pragmatismens syn på lärande.

Vi har genom intervjuer undersökt hur pedagoger på olika förskolor beskriver sin utemiljö och hur de anser att den används av barnen. Vi har ställt frågan hur pedagogerna anser att lärande och social utveckling kan stimuleras på förskolans gård. Vår undersökning utgår från pedagogernas syn när det gäller planerad utevistelse och vilket syfte de har med den. Metoden vi valt är kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med 6 pedagoger från olika förskolor. En av förskolorna arbetar utifrån Reggio Emilia pedagogiken och fem förskolor är traditionella. Någon större skillnad kunde vi inte se, alla hade en positiv syn på utevistelse. Däremot såg vi en stor skillnad i hur utevistelsen planerades. Pedagogen som endast arbetade med utemiljön på Reggio Emilia förskolan planerade utevistelsen tillsammans med arbetslaget och det fanns ett syfte med de aktiviteter som barnen erbjöds. Av vår undersökning kan vi dra slutsatsen att det finns många möjligheter och fördelar att planera utevistelsen mera än vad som görs. Gården kan användas som en resurs i verksamheten eftersom den öppnar nya möjligheter för barnen till lärande. Dessutom är den stresslösande och minskar konflikter.

Undersökningens syfte har varit att belysa hur de yngsta barnens kontakttagande och samspel fungerar på förskolan i den fria leken inne och ute samt vilken betydelse en närvarande pedagog har i dessa situationer. Arbetet grundar sig på observationer som metod i samband med bearbetad litteratur i ämnet. Tyngdpunkten för vårt teoretiska perspektiv utgår från Daniel Sterns teori om det samspelande barnet. Observationerna som är både skriftliga och filmade är kvalitativt redovisade och analyserade. Observationerna visar på att imitation och/eller fysisk aktivitet ofta är inkörsporten till samspel mellan barnen. Flera saker av samma sort inspirerar till samspel eftersom imitation då möjliggörs. Fysisk aktivitet där barnen använder sin kropp lockar också till samspel mellan barnen. De sinnesstämningar barnen oftast visar är intresse av varandra och en glädje av att vara tillsammans. Även ilska förkommer vid konflikter. Resultatet visar på att barn mellan ett och tre år har ett socialt nätverk och en vilja att utveckla de sociala kontakterna. Det har också visat sig viktigt att det finns en närvarande pedagog som kan ge stöttning i socialisationsprocessen.

I denna studie har vi valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats med djupintervjuer där fem verksamma pedagoger inom särskolan och vuxenutbildning i södra delen av Sverige medverkar. Syftet är att undersöka hur dessa fem pedagoger ser på sin egen roll för hur elev/studerande med koncentrationssvårigheter klarar av sin skolgång. Hur beskriver pedagogerna möjligheter och svårigheter? Vilka framgångsfaktorer går att finna? Studien genomfördes under höst- och vårterminen 2008-2009 i kursen specialpedagogik 61-90 p. Studien realiserades genom kvalitativa intervjuer med intervjuguide som bas med öppna frågor samt med en möjlighet till reflektioner för respondenten. Intervjuerna gjordes under några veckor i pågående hösttermin under 2008 med fem aktiva pedagoger. Resultatet visar på samstämmighet hos pedagogerna i att se möjligheter hos varje elev/studerande i bägge skolformerna. Resultatet visar även på vikten av en helhetssyn utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Målgruppen är vitt skild barn/ungdom och vuxna i lärsituationer, alla med olika behov av stöd och hjälp, där framgångsfaktorerna utifrån en pedagogisk synvinkel ter sig lika i att se möjligheter, finna rätt strategier till varje elev/studerande, skapa lärande miljöer, berika och bekräfta, utmana, skapa trygghet, skapa förutsättningar och att ge stöd. Bortfall förekommer ej då studien är liten och baseras på fem djupintervjuer.

Denna studie handlar om ny IT-teknik i förskolan. Syftet med studien var att ta reda på hur surfplattan kan användas i den dagliga verksamheten på en förskola. Samtidigt ville vi ta reda på hur den nya tekniken uppfattats av pedagogerna och barnen. Vi genomförde en studie med observationer och intervjuer på en tre till fem års avdelning där de integrerat surfplattor i den dagliga verksamheten. Urvalet av förskolor som arbetat in surfplattor i den dagliga verksamheten var mycket begränsade men vi kunde söka oss till en förskola i Sverige. Studiebesöket varade över en dag och resulterade i en hel del material till vår studie. Vi förmedlar i studien vad styrdokumenten säger om användandet av ny teknik i förskolan. Forskningen som vi utgått ifrån har varit inriktat på IT och datoranvändande eftersom det ännu saknas forskning kring användandet av surfplattor i förskolan. Detta är en anledning till varför vi valt att inrikta oss just på surfplattor. Resultatet visar att surfplattorna går att använda på olika sätt i olika delar av verksamheten, både i den fria leken och i samlingar. Vi ser också hur surfplattan fångar barnens intressen inbjuder till samspel mellan barn i olika åldrar. En av anledningar till att vi ville genomföra denna studie är för att vi har ett intresse av It-teknik eftersom vi har tagit del av den tekniska utvecklingen och tror att den bör integreras hos barnen redan i förskolan.

Syftet med det här arbetet är att få en större förståelse för hur barn utvecklar empati och hur lärare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta ämne då vi varit ute i skolor och förskolor där lärare och förskolelärare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsätt/metoder. Vi har använt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det är en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förändra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes på två olika verksamheter en förskola och en grundskola årskurs 6. Resultatet visar på att det krävs ett genomsyrande arbetssätt och medvetenhet från lärarnas sida

No description available.

Syftet med den här studien är att undersöka hur barn kommunicerar och samspelar med sin omgivning för att få svar på sina naturvetenskapliga frågor. Bakgrunden till studien är att flera forskare menar att barn är naturligt nyfikna och intresserade av naturvetenskap, men att läraren ofta missar barns frågor. I och med de nya tillkomna målen i förskolans läroplan är ämnet högaktuellt och problemformuleringen relevant: – Vad säger barnen och vilka frågor ställer de utifrån ett naturvetenskapligt innehåll samt på vilket sätt visar barn intresse för naturvetenskap? Litteraturdelen presenterar en kort historik, en sociokulturell utgångspunkt som ligger till grund för denna studie och analys samt flera perspektiv kring ämnet från tidigare forskningsresultat. Undersökningen är en småskalig kvalitativ fallstudie där empiriskt material har insamlats genom videoobservationer samt fältanteckningar. Observationerna är från en förskola på landsbygden i en undersökningsgrupp där 16 barn i åldern tre till fem år och fyra pedagoger medverkar. Svaret på problemfrågorna har tydligt framkommit i resultatet, vilket synliggör att barn ställer frågor och visar på olika sätt att de är intresserade och naturligt nyfikna av naturvetenskapliga fenomen. Titta här! Kolla! och Kom är några av de uttryck barnen använder sig av i studien. I diskussionen jämförs och diskuteras undersökningens resultat och analys med vad forskningen säger.

Syftet med studien är att undersöka barnens samspel och pedagogens förhållningssätt under bildskapande aktiviteter. Studien har en kvalitativ ansats och ett sociokulturellt perspektiv då barns samspel vid bildskapande fokuseras i vår undersökning. Empiriskt material samlades in via observationer av förskolebarn under en planerad bildaktivitet samt vid fritt skapande som visar barnens bildskapande på en kulturförskola där vi kom fram till att barnens bildskapande var styrt under planerade aktiviteter men samtidigt gynnades barnens samspel. Det vi kom fram till var om aktiviteten var styrd eller guidad och hur barnens samspel genom bild såg ut.