Syftet med studien har varit att undersöka hur vanligt förekommande stödjande och motiverande samtal är, hur skolsköterskan, kuratorn och vuxenpedagogen upplever att stödjande och motiverande samtal fungerar utifrån samtalsmetodik och kompetens. För att få förståelse för varför stödjande och motiverande samtal behövs har också bakgrundsorsaker undersökts. Studien ramas in av ett sociokulturellt perspektiv, ett relationellt perspektiv samt ett salutogent perspektiv. En kvalitativ metod med kvantitativa inslag i form av enkäter och intervjuer valdes för att få svar på studiens frågeställningar. Med koppling till de valda yrkesprofessionerna intervjuades fem personer och 29 personer deltog i enkätundersökningen. Skolorna fanns på flera olika ställen i mellersta och södra Sverige. Resultatet visar att det är vanligt med stödjande samtal i skolan, men att bakgrundsorsakerna kan se olika ut beroende på om det är ungdomar och vuxna det handlar om. Alla informanter upplever att lyssnande, empati och relationsskapande är mycket viktiga samtalsstrategier och de flesta tror att det går att motivera genom samtal. Elevhälsan känner i högre utsträckning än vuxenpedagoger att befintlig kompetens är tillräcklig. Dock syns i resultatet en stor efterfrågan bland alla av fortbildning gällande samtalsmetodik för att kunna möta allas behov av stöd.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att prova ut ett verktyg bland en grupp blivande lärare i träning i mänskliga relationer (Human Relations Training eller HRT). HRT är en utbildning i hur man kan kommunicera med bl a elever, kollegor och föräldrar för att skapa goda relatio-ner och konstruktivt hitta lösningar till konflikter och andra problem. Tidigare forskning visar att blivande lärare samt nyblivna lärare i Sverige anser sig ha goda ämneskunskaper men upp-lever en osäkerhet i det kommunikativa mötet vid exempelvis konflikter och vanliga problem som kan uppstå i det vardagliga mötet med elever och andra personer. I USA har det sedan decennier ingått HRT i lärarutbildningen, men då vi inte fann någon tidigare koppling till HRT i den svenska lärarutbildningen blev det intressant att prova HRT:s rekommendationer med kunskaperna som snart nyblivna lärare i Sverige har. En av oss författare fick en utbild-ning i HRT, i USA. En av böckerna som användes i utbildningen heter Vilka hinder och möjligheter kan ses bland blivande lärare i kommunikation med elever, kollegor och föräldrar och hur jämförs de med riktlinjerna som finns i HRT-boken, Hur svarar några blivande lärare på preciserade kommunikativa situationer i skolan såsom de presenteras i En enkätundersökning gjordes på en universitetsgrupp snart nyblivna lärare, som läser sista terminen på sin lärarutbildning i Sverige. Totalt deltog 42 lärarstudenter. Resultaten på re-spondenternas enkäter jämfördes med de riktlinjer och definitioner som finns i Human Relations De-velopment (HRD) och oss emellan växte följande två forskningsfrågor fram: HRD? HRD och hur skall man kunna förstå svaren med HRD som utgångspunkt? HRD. Under-sökningens resultat visade att enigheten mellan respondentgruppen och HRD ligger på en nivå som möjligen skulle nås om respondenterna svarade på enkäten på ett slumpvist sätt. / Abstract The purpose of this study is to determine if there may be a benefit in introducing Human Re-lations Training (HRT) into the teaching education programs within Sweden. HRT has been shown to help teachers communicate with students, colleagues, parents and others in order to create beneficial relations and constructively find solutions when conflicts and other problems arise. Prior research has shown that teachers who are beginning their careers within Sweden find that they have been well-educated within their subjects but that they have difficulties when they are confronted with situations that involve Human Relations (HR), that is to say conflicts and arguments and just plain day-to-day getting along with students and other people. In the USA, HRT has been incorporated within teacher training programs for decades. Because of the difficulty in finding such training within Sweden’s teacher training programs, it is of interest to compare the HR-skills of a group of impending teachers (who have been educated in Sweden) with the skills that HRT recommends. One of the authors of this thesis received HRT in the USA. What are the skills that can be found among a group of soon-to-be teachers, in regards to their communication with students, colleagues and parents, and how do these skills compare with the guidelines established in the HRT book, How do these soon-to-be teachers respond to certain given situations that are presented in A questionnaire study was performed on one group of students during their last term of teach-er training at a Swedish university. 42 students participated. The students’ responses in the questionnaire were compared to the guidelines and definitions contained within the said book, Human Relations Development (HRD) is the title of the primary book used during the training and the book is what inspired these research questions: HRD? HRD and how does one interpret their responses while using HRD as an authoritative reference? HRD. The results of the questionnaire show that, as a group, the students performed at a level comparable with that which likely would be achieved if the group were to answer the ques-tionnaire’s questions in a random fashion.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka och beskriva lärares upplevelser av att leda känsliga samtal med föräldrar och elever. Med känsliga samtal avses samtal som väcker starka känslor, t ex av oro eller ilska, hos deltagarna. Ramen kan vara ett utvecklingssamtal, eller annat elevvårdande samtal. Jag har intervjuat fem lärare på grundskolans senare år och på gymnasiet och använt en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet har analyserats med hjälp av Antonovskys teori om KASAM och ett salutogent tänkande. Resultatet visar att alla fem intervjupersonerna har mycket erfarenhet av känsliga samtal, och att de har lärt sig strategier för hur de ska hantera dessa. Alla menar att de var helt oförberedda för detta när de var nyutexaminerade. Samtliga menar att professionalitet i det här sammanhanget handlar om att vara empatisk, men inte bli personligt berörd.

<p>Vårt syfte med undersökningen har varit att med hjälp av intervjuer ta reda på hur några pedagoger säger sig arbeta med konflikthantering. Vi valde att intervjua fyra pedagoger på två olika förskolor. Båda förskolorna arbetar med arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. Pedagogerna talar om ett brett arbete som innefattar förebyggande arbete, akut konflikthantering och uppföljande arbete. Det arbete som pedagogerna berättar om kan till stora delar relateras till arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. I den lösningsinriktade pedagogiken och den konflikthantering som pedagogerna berättar om har vi kunnat dra kopplingar till psykologerna Vygotskij och Skinners teorier, samt till annan tidigare forskning.</p>

<p>My aim with this diploma work is to find out if the students consider development deliberations as a good forum in order to promote their knowledge development or not. I have also examined if the development deliberation is experienced as giving for the pupil or not, what I have been studying from the pupil's perspectives.</p><h2>Method</h2><p>I have implemented three qualitative interviews with three students from class nine in a compulsory education that lies in Botkyrka municipality. There, I have also an implemented questionnaire survey with two half classes from same class.</p><h2><p>Materials</p></h2><p> To my study I have linked literature where research aims himself in on how teachers have worked with development deliberations in the school.</p><h2>Results</h2><p> Students that I have interviewed does consider development deliberations as a knowledgep romoting forum, but most as a forum for clear about study results. The students in the survey consider development deliberations as giving only when the result turns out to bee good.</p><h2>Importance for teachers </h2><p>As each development deliberation is unique, you can not come to a certain implication that all deliberations are experienced in the same way as the result shows. But that can last stakeholder for the teacher is to see how one development deliberation can to be experienced of several students. Is it so that the school has succeeded with its role that road conductor stemming the pupil in its knowledge development?</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Vårt syfte med undersökningen har varit att med hjälp av intervjuer ta reda på hur några pedagoger säger sig arbeta med konflikthantering. Vi valde att intervjua fyra pedagoger på två olika förskolor. Båda förskolorna arbetar med arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. Pedagogerna talar om ett brett arbete som innefattar förebyggande arbete, akut konflikthantering och uppföljande arbete. Det arbete som pedagogerna berättar om kan till stora delar relateras till arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. I den lösningsinriktade pedagogiken och den konflikthantering som pedagogerna berättar om har vi kunnat dra kopplingar till psykologerna Vygotskij och Skinners teorier, samt till annan tidigare forskning.

My aim with this diploma work is to find out if the students consider development deliberations as a good forum in order to promote their knowledge development or not. I have also examined if the development deliberation is experienced as giving for the pupil or not, what I have been studying from the pupil's perspectives. Method I have implemented three qualitative interviews with three students from class nine in a compulsory education that lies in Botkyrka municipality. There, I have also an implemented questionnaire survey with two half classes from same class. Materials  To my study I have linked literature where research aims himself in on how teachers have worked with development deliberations in the school. Results  Students that I have interviewed does consider development deliberations as a knowledgep romoting forum, but most as a forum for clear about study results. The students in the survey consider development deliberations as giving only when the result turns out to bee good. Importance for teachers  As each development deliberation is unique, you can not come to a certain implication that all deliberations are experienced in the same way as the result shows. But that can last stakeholder for the teacher is to see how one development deliberation can to be experienced of several students. Is it so that the school has succeeded with its role that road conductor stemming the pupil in its knowledge development?

In outdoor education the empirical outdoor experience is an important basis for a learning process – the teacher can affect learning with the choice of location. In order to develop the model in school, we need to build on teachers' perception of how their every day schoolwork looks like. This paper takes as its starting point at three teachers' perception of their learning environment and outdoor environments as well as a theoretical model of the site's importance in the learning process. The paper addresses both the importance of a structured and a unstructured meeting with outdoor sites. By linking teachers' interview response to a theoretical model an overall picture of how outdoor education can function in school is given. We look at the differences that exist between teaching inside and outside and at the possibilities the different environments give.

<p>In outdoor education the empirical outdoor experience is an important basis for a learning process – the teacher can affect learning with the choice of location. In order to develop the model in school, we need to build on teachers' perception of how their every day schoolwork looks like. This paper takes as its starting point at three teachers' perception of their learning environment and outdoor environments as well as a theoretical model of the site's importance in the learning process. The paper addresses both the importance of a structured and a unstructured meeting with outdoor sites. By linking teachers' interview response to a theoretical model an overall picture of how outdoor education can function in school is given. We look at the differences that exist between teaching inside and outside and at the possibilities the different environments give.</p>

Studiens fokusområde har sitt ursprung i förskollärares förhållningssätt gällande arbetet med lösningsinriktad pedagogik. För att förstå lösningsinriktad pedagogik krävs det en fördjupning i tidigare lösningsbyggande arbetssätt, som presenterar samtalsmetodikens betydelse för att kunna se lösningar istället för problem. Studiens syfte hade för avsikt att undersöka hur förskollärare upplever sitt förhållningssätt i arbetet med lösningsinriktad pedagogik, i det pedagogiska mötet med förskolans barn. Den teoretiska utgångspunkten som studien vilade på är den relationella teorin, som handlar om hur det kan skapas relationer till andra människor. Metoden som användes för att samla in studiens empiri var semistrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra förskollärare. Anledningen till att det valdes att göra semistrukturerade intervjuer var för att få reda på förskollärarnas syn och upplevelser av att arbeta med lösningsinriktad pedagogik. Resultatet av studien visade att förskollärares förhållningssätt, bemötande, kommunikation och att skapa goda relationer till barnen i förskolan är viktiga delar för förskollärarna och deras arbete med lösningsinriktad pedagogik i förskolan. Förskollärarna menade att genom att inta ett medvetet förhållningssätt tänkte de mer på hur de kommunicerar och bemöter barn och kollegor i förskolan, vilket genererade i att de skapade goda relationer till alla som rörde sig inom förskolans väggar. Slutsatsen som drogs var att förskollärarna har ett medvetet förhållningssätt gentemot barnen och kollegor genom att använda positiv kommunikation i form av positiv feedback, omformuleringar och önskvärt beteende. Genom en god kommunikation kunde förskollärarna skapa goda relationer till barnen och kollegorna i förskolan.