Studiens syfte är att kartlägga hur de studie- och yrkesvägledare som är aktiva inom högskola, universitet och vuxenutbildning upplever att de grävande, samt de relationsskapande processerna fungerar under ett vägledningssamtal som sker på distans via digitala plattformar jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal. De frågeställningar som ämnar besvara studiens syfte är: Hur upplever studie- och yrkesvägledarna att den grävande samtalsmetodiken i ett vägledningssamtal fungerar när det sker på distans via en digital plattform jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal?; Hur upplever studie- och yrkesvägledarna att det fungerar att skapa ett empatiskt samtalsklimat i ett vägledningssamtal som sker på distans via en digital plattform jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal?; samt Hur upplever studie- och yrkesvägledarna att relationsskapandet mellan studie- och yrkesvägledaren och den sökande fungerar i ett vägledningssamtal som sker på distans via en digital plattform jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal? Problemformuleringen grundar sig i att digital vägledning historiskt sett använts mer till att förmedla information snarare än att förmedla valkompetens. Problematiken handlar således om huruvida det empatiska samtalsklimatet, de relationsskapande processerna, samt den grävande samtalsmetodiken (probing) är lika högkvalitativ i ett digitalt vägledningssamtal som i ett fysiskt. Studien använder sig av en kvalitativ metod där sex studie- och yrkesvägledare aktiva inom högskola, universitet eller vuxenutbildningen intervjuas genom semistrukturerade intervjuer. Empirin analyseras utifrån Egans The skilled helper model, samt Malténs kommunikationsteori. Resultaten visar att informanterna generellt inte upplever någon betydande kvalitetsskillnad när grävande samtalsmetodik används i ett digitalt vägledningssamtal jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal. De upplever också att de relationsskapande processerna, den personliga kontakten, och samtalsklimatet är annorlunda i det digitala samtalet jämfört med i det fysiska. Det går dock inte att dra några slutsatser kring om detta är hämmande för det digitala vägledningssamtalets kvalitet.

Sandberg Elisabeth, Wallin Rebecca (2008). ”…att dansa istället för att brottas” Gymnasieelevers uppfattning om utvecklingssamtalet. (”Dancing Instead of Wrestling” Students Apprehension of the Development Dialogue) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:3 Lärarutbildningen Malmö Högskola. Syftet med arbetet är att genom intervjuer beskriva gymnasieelevers uppfattningar om utvecklingssamtalet. Uppsatsen ska försöka svara på vad det är som karakteriserar det goda samtalet. När upplever eleverna att utvecklingssamtalet blir utvecklande och gott och vad kan vi lärare lära av eleverna för att uppnå ett gott samtal. Arbetet tar upp forskning om utvecklingssamtal, samtalsmetodik och kommunikation. Forskningen pekar på att lyckade samtalsformer bygger på förberedelse, öppna frågor och ömsesidig respekt. Vidare pekar litteraturstudien på att ett utvecklingssamtal bör ha tydliga mål och en gemensam föreställning om vad man vill kom fram till för att man ska nå personlig utveckling. Sammanfattningsvis beskriver eleverna att ett gott samtal bygger på att läraren ser och förstår eleven. Eleverna vill bli bemötta som vuxna individer och för att samtalet ska bli bra krävs ett genuint intresse för personen och en god förmåga att lyssna på eleven. Läraren ska kunna motivera eleven och få den att känna glädje och positiv anda i sitt skolarbete och sin personliga utveckling. Eleverna ansåg att en förutsättning för ett gott samtal är att känna förtroende och tillit till sin lärare och mentor. Vidare angav eleverna att en brist i utvecklingssamtal på gymnasienivå är att läraren pratar över huvudet på eleverna, särskilt om föräldrarna är delaktiga, samt att tiden ibland inte räcker till för att nå ett djup i samtalen. Nyckelord: bemötande, det goda samtalet, gymnasieelever, kommunikation, samtalsmetodik, utvecklingssamtal.

Arbetets syfte har varit att genom kvalitativt metodtillämpning undersöka och jämföra vilka arbetsmetoder två ungdomsvägledare vid ett ungdomscentra, vilka saknar den treåriga studie- och yrkesvägledarutbildningen använder sig av i jämförelse med två utbildade studie- och yrkesvägledare vid AIC. Dessutom ville jag undersöka vilka deras huvudsakliga arbetsuppgifter och på vilket sätt dessa bemöter de vägledningssökande ungdomarna. När det gäller perspektiv från tidigare forskning behandlas professioner, ungdomsgrupper, vägledningssamtal samt samtalsmetodik och även om hur trender, tekniska innovationer kan inverka både på individen, samhället som vägledaren. De teorier som har använts har fokuserat på att tydliggöra det eklektiska perspektivet i vägledningsteorierna och att dessa i grunden utformats för andra ändamål än just enbart ren studie och yrkesvägledning. Utifrån kommunikationsteori samt professionella samtalsmodeller, vägledningsmodeller samtalar vägledarna, och skapar en bild tillsammans genom interaktioner med de vägledningssökande via det sagda och osagda. Undersökningens resultat visar att studie- och yrkesvägledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att genom vägledningen få ungdomarna närmare arbetsmarknaden eller studier och därigenom göra dessa ekonomiskt självförsörjande. Ungdomsvägledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att hjälpa ungdomarna samt erbjuda dem alternativ till en meningsfull fritid men likaså till studier eller arbete. Intervjupersonerna använder likartade arbetsmetoder vid vägledningssamtalen och likaså att dessa i bemötandet av ungdomarna förbereder sig innan mötet och försöker lära känna personerna innan de börjar vägledningen. Valfriheten är det som är skillnaden i bemötandet då vägledningen vid AIC inte är frivillig medan den är det på ungdomscentrat. / Methods and approach in Careers Guidance

I detta arbete ville jag undersöka hur två gymnasielärare i svenska använde samtalsmetoden lösningsfokus i sina utvecklingssamtal. Jag observerade fem utvecklingssamtal vardera hos de båda lärarna, varpå jag intervjuade dem. Under observationerna såg jag att fokus överfördes till eleverna och de fick även huvudansvaret för sitt skolarbete. Intervjuerna kompletterade bilden och det blev tydligt vilka motiv lärarna hade för att använda lösningsfokus. Till exempel ansåg de att eleverna själva är experter på sitt eget skolarbete, samt på hur de kan arbeta för att nå sina mål. Efter mina undersökningar kunde jag dra slutsatsen att lärarna använder lösningsfokus i sina utvecklingssamtal, exempelvis genom att inte diskutera varför och hur problem har uppstått, utan istället fokusera på hur de kan lösas. Båda lärarna anser att det är ett bra verktyg som påverkar samtalen på ett positivt sätt, bland annat genom att eleven blir mer aktiv och formulerar sina egna lösningar. Lärarna känner också att det är skönt att ha en metod att utgå ifrån, då samtalsmetodik inte fått något nämnvärt utrymme i deras utbildning. / In this essay I wanted to look into how two teachers used solution focus in their development conversations. I observed five development conversations with each teacher, after which I interviewed the teachers. During the observations I saw that focus were transferred on to the students as well as the main responsibility for the students schoolwork. The interviews completed the picture and it became clear what motives the teachers had using solution focus. For example they believed that the students are experts in their own schoolwork and in how they can work to achieve their goals. After my surveys I came to the conclusion that the teachers use solution focus in their development conversations, by not discussing why, or how problems had occurred, but instead to focus on how they can be solved. Both teachers believe that solution focus is a commendable method that influences the conversations in a positive way. The students becomes more active and formulates their owns solutions for example. The teachers also feel that using a certain method provides a sense of security, as they didn’t study conversation methods during their teacher education.

Syftet med examensarbetet var att undersöka huruvida det formell utbildning i samtalsmetodik är nödvändig för att lärare skall kunna föra ett professionellt samtal. Fokus i undersökningen har varit på lärares egna upplevelser och erfarenheter av olika samtalssituationer och hur deras kommunikationsförmåga påverkas av eventuella kunskaper i samtalsmetodik eller avsaknaden av dessa. Begrepp professionalism och kommunikativ kompetens diskuteras. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare. Resultatet pekar på att de lärare som har läst samtalsmetodik med inslag av praktiska övningar och mer erfarna lärare känner sig professionella och kompetenta i högre grad än de som saknar kunskaper i samtalsmetodik i synnerhet när det gäller att hantera svåra samtalssituationer.

ABSTRACTLotta Dalenius Hahlin (2010) Mentorskap utifrån ett lösningsinriktat fokus. (Mentorship based on a solution-oriented focus. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen halvfart/distans, Malmö HögskolaMånga elever hoppar av sin gymnasieutbildning pga. av olika orsaker. En av orsakerna kan vara att eleven inte har tillräckligt stöd i sin mentor på skolan. En mentor skall ju inte bara ta hand om elevens studiemässiga resultat utan får även ta hand om de många sociala frågor som ofta uppstår runt eleven. Kan det vara så att mentorn behöver en ram och metod att arbeta utifrån för att kunna stödja eleverna på bästa sätt?Syftet med arbetet är att beskriva den metodik som ligger bakom ett lösningsinriktat mentorskap,och att skapa ett kompendium av användbara verktyg utifrån lösningsinriktad pedagogik. Detta kompendium kan mentorn använda som mall/ram i sin arbetsuppgift som mentor.Forskningen tyder på att lyckade och bra samtal bygger på bra förberedelse, på öppna frågor och på ömsesidig respekt för varandra och att man använder sig av ett visst förhållningssätt gentemot varandra. Vidare pekar litteraturstudien på att mentorssamtalet bör ha tydliga mål och en gemensam uppfattning om vad man vill komma fram till för att eleven skall nå ökat ansvar, större självinsikt och önskat läge.Arbetet tar upp de olika verktyg som man främst använder inom lösningsinriktade metoder, och är utifrån litteraturen kommenterat för att ge en grundläggande kunskap och förförståelse för läsaren.Genom att som resultat skapa ett kompendium som mentorer kan använda i sitt arbete med det dagliga samtalet med eleverna, vill uppsatsen beskriva och ge grundläggande kunskap om de verktyg som finns i den lösningsinriktade verktygslådan. Syftet nås även med en enkätundersökning där mentorer som fått pröva på metoden plockat ut fördelar och nackdelar med metoden.Uppsatsen visar att regelbunden användning och övning krävs för att kunna tillgodogöra sig metoden, och även att mentorn genomgår en grundläggande utbildning. Den kommer också att visa att vinsterna och fördelarna med metoden överstiger de eventuella nackdelar som kan uppstå när man som mentor börjar arbeta med metoden.

This essay deals with the various difficulties that can arise in conversations and meetings with parents and colleagues in the preschool world. The essay is based on two self-perceived stories that culminate in dilemmas that are difficult to assess, where our own actions come into question. The purpose of this essay is to gain a greater understanding and awareness of why we become insecure when our communication with others fails. Our research questions assist us in gaining an understanding that our own and others' behavior in meetings and conversations can be influenced by past experience, ourvalues and our emotions. This means, for example, that we must be aware that our values - ideal images, functions as both our guide and trip wires. We must also bear in mind that our ability to manage our own emotional reactions is  significant when it comes to facing our own and others' feelings. This essay also explores what kind of knowledge we may need in order to make conversations and meetings professional. Our writing is based from a hermeneutic perspective in which we interpret and reflect on the foundation  of our own experiences. The method we use is essay writing, a process that alternates between writing, reading and reflecting. We then connect our reflections to theories in psychology, philosophy and sociology to get an understanding of our complex dilemmas.  Some of the new theoretical knowledge that we gained comes from systems theory that has helped us to understand how we can create change in relationships by behaving differently. Conscious change in our own behavior is an important aspect in order to acquire new practical knowledge. In this way, we can become more professional in our conversations and meetings. / Denna essä handlar om olika svårigheter som kan uppstå vid samtal och möten med föräldrar respektive kollegor i förskolans värld. Essän utgår från två egenupplevda berättelser som mynnar ut i svårbedömda dilemman, där vi ifrågasätter vårt eget handlande. Syftet med vår essä är att få en ökad förståelse och medvetenhet om varför vi blir osäkra när vår kommunikation med andra misslyckas. Våra frågeställningar hjälper oss att få en förståelse för att vårt eget och andras beteenden i möten och samtal kan påverkas av de erfarenheter vi bär med oss, våra värderingar och våra känslor. Det innebär exempelvis att vi måste bli medvetna om att våra värderingar - idealbilder, fungerar både som våra vägvisare och snubbeltrådar, samt att vår förmåga att hantera egna känsloreaktioner har betydelse för att möta egna och andras känslor. Essän handlar även om vilken typ av kunskap som vi kan tänkas behöva för att samtal och möten ska bli professionella. Vårt skrivande utgår från ett hermeneutiskt perspektiv där vi tolkar och reflekterar utifrån våra egna erfarenheter. Metoden vi använder oss av är essäskrivande, en process som växlar mellan skrivande, läsande och reflekterande. Reflektionerna kopplar vi sedan till teorier inom psykologin, filosofin och sociologin för att få en förståelse för våra svårbedömda dilemman. Några av de nya teoretiska kunskaperna som vi fått kommer bland annat ifrån systemteorin, som har hjälpt oss att förstå hur vi kan åstadkomma förändringar i relationer genom att göra något annorlunda. Medvetna förändringar i vårt eget beteende är en viktig aspekt för att kunna erövra ny praktisk kunskap. På så sätt kan vi bli mer professionella i våra samtal och möten.

This dissertation concerns the dialogical encounters that take place between social workcr and client within the social services. The empirical material consists of 21 dialogues, 19 of which wcre recorded at two social welfare offices, one located in the center of Stockholm and the other in a suburb, and two which were recorded at the youth counseling office. In all, the material comprises 5150 individual utterances. In the literature, the type of dialogical cncounters studicd is called "institutional discourse". The theoretical approach in the analysis is based on an interactionist perspective, particularly with respect to dialogical analysis of verbal encounters. The aim of thc study is to analyse the dialogue between social worker and client from three points of de parture: participallt structure, topic, and inherent perspectives. In studying the discourse, the ini tiative-response (IR-) method of analysis was applied. The IR-method focuses on the dynamics of the dialogue, its pattern of dominance and its coherence. The results show that the social worker was interactively dominant in about two-thirds of the dialogues studied, but this dominance was most forcefully evident with respect to soliciting inititatives. With respect to content, the study concerns how the topical structure of the dialogue is constructed, i.e. which topics are taken up in the discourse and which of the parties steers the transition between topics. In the case of transitions to a topic defined as the main issue of the dialogue, it was the social worker who, in four-fifths of the cases, strategically steered the course of the dialogue. The perspective analysis undertaken in the study is concerned with investigating how different topics are treated in the dialogues, i.e. which of the parties "establishes" the perspectives and which "submits" to them . This analysis, made on a selection of seven of the 21 dialogical encounters, shows that it was the social worker who, in about two-thirds of thc cases, established by means of various interactive moves a bureaucratic or social welfare perspective on thc main topic sequences. Lastly, discursive dominance and power are discussed in the light of the prececling analyses.

En del socionomer kan uppleva obehag att samtala med människor som är i kris eller mår dåligt. Skolkuratorer är en av de som kan uppleva en osäkerhet huruvida de ska samtala med barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder skolkuratorer från Malmös grundskolor använder i sina samtal med elever, men även hur skolkuratorerna beskriver sina kompetenser i samtalsmetodik. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex skolkuratorer med olika långa anställningar inom skolkuratorsyrket. Studiens resultat visar att skolkuratorer inte följer någon metod på hur de ska förhålla sig i samtal med elever. Det finns ingen mall på hur skolkuratorer ska utföra sitt arbete vilket innebär att de arbetar väldigt olika och utvecklar olika sätt att utföra samtalen som de själva anser ger bäst resultat. Istället för en metod så blir det en “plock” av alla möjliga metoder för att anpassa elevernas behov. Däremot såg vi flera likheter i modeller som de nämnde att de utgår ifrån, såsom motiverande samtal och empatiskt förhållningssätt där olika faktorer spelar en väsentlig roll för samtalets utveckling såsom ett gott bemötande. I enlighet med learning by doing visar resultatet på studien att skolkuratorerna får mer kunskap på hur man samtalar desto fler samtal de genomför. För att få bättre kompetenser i samtalsmetodik önskar skolkuratorer mer praktik och djupare kurser i samtalsmetodik från socionomutbildningen. / Some social workers can experience discomfort when speaking with people in a state of crisis or who are mentally unwell. School counselors are among those who can experience insecurity on how they should talk with children and teenagers. The purpose of this study is to examine what models school counselors from Malmö’s elementary schools use in their conversations with students and how the school counselors describe their speech methodic competences. We used a qualitative method where we interviewed six school counselors with varying lengths of employments within the profession. The result of the study shows that school counselors do not follow any model on how to act in conversations with students. There is no template on how school counselors should conduct their work which means that they work very differently and develop different ways to conduct conversations according to what they themselves believe give the best results. Instead of one method it becomes a pick of all sorts of different methods to adapt to the student’s needs. We did, however, see many similarities in models that they mentioned they use as a foundation, such as motivating talks and an empathic approach, where different factors play an essential part for the development of the conversations, such as a good reception. Furthermore, the result shows that school counselors learn to converse the more conversations they have, in accordance with learning by doing. To achieve better competences in conversation methodics, school counselors wish for more internships and more in-depth courses in conversation methodics from the social worker education.

Denna studie syftar till att undersöka studie- och yrkesvägledares syn på sin kompetens utifrån utbildning och erfarenhet. Studien utgår från frågeställningarna om hur studie- och yrkesvägledarna ser på utbildningen vad gäller erfarenheter och kunskaper, hur deras teoretiska kunskaper tillämpas i det studie- och yrkesvägledande arbetet och hur studie- och yrkesvägledarna upplever sina kompetenser inom yrket. Studien bygger på intervjuer av åtta studie- och yrkesvägledare som är yrkesverksamma på gymnasium, högskola, vuxenutbildning och stöd/matchning. Forskningsresultatet visar att studie- och yrkesvägledare besitter en bred kompetens som kommer från både utbildning och arbetslivserfarenhet. Den mest framträdande kompetensen som studie- och yrkesvägledarna har är samtalsmetodiken och de har även en bred teoretisk grund att stå på. Samtidigt så framkommer det i studien att det råder en viss osäkerhet när det gäller kunskaper om karriärteorier. Studien visar att det finns utvecklingsmöjligheter inom studie- och yrkesvägledarproffessionen inom Sverige men även i samarbete med övriga Europa. / The aim of this study was to examine how the graduated career counselors view their competencies from education and past working experiences. The subject of investigation research question was how the career counselors view their education in terms of experiences and knowledge, in what ways their theoretical knowledge is implemented in their work and how they experience their skills in the profession. Eight career counselors were interviewed, they are professionals in high school, college, adult education and support / matching. The results show that career counselors have a broad knowledge due to both education and work experience. According to the career counselors the most prominent competence is the conversation methodology and their broad theoretical basis. At the same time, the study results show that there is a certain amount of uncertainty when it comes to knowledge of career theories. Finally, the results also show that there are opportunities within the study and career counseling profession within Sweden but also in collaboration with the rest of Europe.