Detta är en kvalitativ studie med en utvärderande ansats av samverkansprojektet läkemedelsassisterad underhållsbehandling i Hudiksvalls kommun (LMAB). Ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten och psykiatrin som har som mål att hjälpa människor med långvarigt missbruk av opiumrelaterade droger. Studien är inte en traditionell utredning där effekter och resultat mäts, utan tanken är att försöka förstå samverkan i kontexten av en interorganisatorisk process. Genom att få bättre kunskap och förståelse för fenomenet samverkan som sådant kan förhoppningsvis mera generella lärdomar dras av projektet. Syftet med studien är att undersöka hur den faktiska samverkan mellan deltagarna i LMAB-projektet fungerar. Deltagarna eller aktörerna är en projektledare och en socialsekreterare på socialtjänsten, överläkaren och personal på psykiatrin samt klienter som är med i programmet. Jag kommer även att innefatta omvärlden i studien. En omvärld som bland annat inkluderar några politiker i kommunen och en röst från en ideell organisation i samhället. Utifrån syftet kommer frågeställningarna i studien att, genom tematiserade semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju, undersöka hur deltagarna upplever samverkan när det handlar om lagar och regelverk, synsätt, kunskapstraditioner samt hur omvärlden upplever och påverkar samverkansprojektet. Det teoretiska angreppssättet i studien är den nyinstitutionella organisationsteorin som ger begreppet samverkan en teoretisk grundram genom att beskriva, ange orsaker och förklaringar till hur vi kan analysera och förstå de olika mekanismer som kan generera problem i samverkansprojekt där ett antal olika aktörer från skilda människovårdande organisationer och omvärlden är inblandade. Ett av de övergripande målen för LMAB-projektet är att genom samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten implementera läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid långvarigt opiumrelaterat narkotikamissbruk (LAB) i kommunens reguljära verksamhet. (LMAB är projektnamnet för LAB i Hudiksvall). Sett till detta mål har projektet nått målet genom att LAB samordnats och blivit en del av beroendecenters verksamhet i lokalerna på Käppuddsgatan 4b i Hudiksvall samt att den konkreta läkemedelsbehandlingen sker på psykiatriska avdelningen tio på sjukhuset. Det finns en klar och tydlig projektledning genom en engagerad projektledare och mycket intresserade övriga deltagare. Att det mellan deltagarna finns en rak och öppen kommunikation är också en gynnande förutsättning för fortsatt framgång för projektet. Analysen och resultatet visar att det som generellt gäller för de flesta samverkansprojekt även gäller för LMAB-projektet. Även om samverkan fungerar bra finns det problem under ytan och plats för förbättringar. Några hämmande faktorer för samverkan visade sig vara skillnader bland deltagarna i synsätt, olika regelverk, skillnad i ansvar och beslutsmandat jämte olika kunskapstraditioner. Andra hämmande faktorer var att klienterna ansåg att de psykosociala åtgärderna inte fungerar fullt ut och att omvärldens negativa syn på projektet kan påverka samverkan negativt och i förlängningen klienters fortsatta överlevnad.

Under 2016 hade Höganäs kommun den tredje högsta antalet anmälda bostadsinbrott i Sverige med cirka 4 inbrott per 1 000 hushåll, samtidigt som det rapporterades i genomsnitt cirka 1 bostadsinbrott per 1 000 hushåll i resten av landet under samma tidsperiod. För att förändra den rådande lägesbilden för utsattheten av bostadsinbrott i Höganäs startades under 2018 ett samverkansprojekt med hjälp av identifieringsmetoden MärkDNA för att förhindra inbrott och öka tryggheten bland invånarna. Vår studie syftar till att utvärdera samverkansprojektet i Höganäs och deltagande aktörers erfarenhet av projektet. Utvärderingen undersöker även ett urval av invånarna i Höganäs och deras upplevelse och åsikter om samverkansprojektet. Samverkansprojektet fortlöpte under ett års tid med målsättning att minska antalet bostadsinbrott som ökat i kommunen under 2015 fram till mitten av 2016. Syftet med denna utvärderingen är att utvärdera samverkansprojektet och samarbetet mellan kommunen, polisen och leverantörerna av MärkDNA. Utvärderingen presenterar resultatet av projektet och även resultat från studier som gjorts för utvärderingens syfte. Målsättningen var att 4 500 av kommunens 13 500 hushåll skulle delta i samverkansprojektet genom att införskaffa MärkDNA. Resultatet av utvärderingen visar att 9,7 % av målsättningens önskade antal uppnåddes. Deltagande aktörer som medverkat i samverkansprojektet upplevde projektet som verksamt, men att kommunikationen till Höganäs invånare inte gett den spridningen kommunen önskat. I utvärderingens enkätstudie nämner invånarna att projektet varit av stort intresse, men även att bättre kommunikation efterfrågas. Utvärderingen ämnar ge en viktig inblick i hur MärkDNA påverkar kommuner som liknar Höganäs och vilka segment som krävs för ett framgångsrikt projekt med märkning av ägodelar. / In 2016, the municipality of Höganäs had the third highest rate of reported residential burglaries per residents in Sweden with approximately 4 burglaries per 1.000 households. During the same time period an average of 1 residential burglary per 1.000 households was reported in the rest of the country. In order to change the exposure to burglaries in Höganäs a project started in 2018 in the municipality with property marking to prevent burglaries and increase safety among the residents. Our study aims to evaluate the project and the participating operator’s experiences of the project as well as a sample of the population and their opinions about the project in Höganäs. The project extended over a period of one year with the aim of reducing the number of burglaries that increased in the municipality during 2015 to mid-2016. The purpose of this study is to evaluate the project and the collaboration between the municipality, police and suppliers of property marking. The evaluation presents the result of the project and also results from studies made for the purpose of the evaluation. The goal was that 4 500 of the municipality’s 13 500 households would participate in the collaboration project by acquiring property marking. The results from the evaluation shows that 9,7 % of the project’s desired goal of participation was met. Involved operators that was participating in the project experienced the project as effective, but that the communication to Höganäs’s residents did not give the proliferation the municipality desired. The evaluation aims to provide an important insight into how property marking affects municipalities similar to Höganäs and which factors that are required for a successful project with marking of property.

Byggindustrin har länge präglats av flera utmaningar, ofta relaterade till fragmentering och ineffektiv kommunikation. Samtidigt har den ökade komplexiteten och omfattningen av moderna byggprojekt skapat ett större behov av att integrera olika kompetenser och perspektiv. Med denna utveckling, har det blivit allt viktigare med nära och effektivt samarbete mellan olika parter. Ett verktyg som föreslås för att uppnå detta är samlokalisering, som innebär att alla projektpartners och medlemmar som medverkar i ett projekt arbetar inom gemensamma utrymmen och arbetsplatser. Dock är samlokalisering inte en vedertagen arbetsform och det saknas en enhetlig metod för implementering. Denna studie syftar därför till att utforska när samlokalisering är lämpligt och hur denna arbetsform implementeras i dagens svenska infrastrukturprojekt. Dessutom tar studien fram praktiska rekommendationer för hur samlokalisering ska planeras, organiseras och ledas för att främja ett effektivt samarbete.  Studien tillämpade en kvalitativ forskningsmetod, i form av semistrukturerade intervjuer. Vidare integrerades data från ett fallprojekt. Forskare, projektledare, projektchefer, konsulter och samverkansledare med olika erfarenheter av samlokalisering intervjuades. Studien identifierade att de förutsättningar som avgör när samlokalisering är lämpligt är viljan till samarbete, projektets typ och storlek, geografiska läge och kostnader. Studien fann att samlokalisering kunde resultera i förbättrad kommunikation och samverkan, men även högre ljudnivåer, utmaningar med ordning och svårigheter på grund av otillräcklig teknisk infrastruktur. Därmed bör utvärderingen av när samlokalisering är lämpligt även inkludera en bedömning om fördelarna med samlokalisering värdesätts tillräckligt av samverkansparterna i förhållande till nackdelarna. Idag innefattar implementeringen av samlokalisering i allmänhet utnämningen av en oberoende samverkansledare, inkluderande av samarbetsvilliga teammedlemmar, skapande av öppna och anpassningsbara arbetsytor, anordning av strukturerade och informella möten, användning av ledningsstrategier som fokuserar på social intelligens samt integrering av både den fysiska och tekniska infrastrukturen. Utöver detta fastställde studien olika praktiska råd för implementering av samlokalisering. Dessa inkluderade att fastställa arbetssätt och organisationsnormer, att tillgängliggöra samverkansdeklarationer för samtliga teammedlemmar, att möjliggöra diskussioner av lösningsförslag utan att påföra ansvar och att överlåta ansvar till samverkansledaren för att stödja sociala aspekter och medla i tvister. / The construction industry has for a long time faced numerous challenges, often related to fragmentation and inefficient communication. Concurrently, the increasing complexity and scale of modern construction projects have amplified the necessity to integrate diverse competencies and perspectives. Consequently, close and effective collaboration among various stakeholders has become increasingly important. A proposed mechanism to achieve this is co-location, which entails that all project partners and participants work within shared spaces and workplaces. However, co-location is not yet an established working method, and there is no standardized approach to its implementation. This study, therefore, aims to investigate the conditions under which co-location is suitable and to examine its implementation within contemporary Swedish infrastructure projects. Moreover, the study provides practical recommendations for planning, organizing, and managing co-location to enhance effective collaboration. The study employed a qualitative research method in the form of semi-structured interviews. Furthermore, data from a case project was integrated. Researchers, project managers, consultants, and collaboration managers with varying degrees of experience with co-location were interviewed. The study identified that the determining conditions for when co-location is suitable include the willingness to collaborate, project type and size, geographic location, and costs. The study found that co-location could result in improved communication and collaboration, but also higher noise levels, challenges with orderliness, and difficulties due to inadequate technical infrastructure. Therefore, the evaluation of when co-location is suitable should also include an assessment of whether the benefits of co-location are sufficiently valued by the collaboration partners relative to the disadvantages. Currently, the implementation of co-location generally involves appointing an independent collaboration manager, incorporating cooperative team members, creating open and adaptable workspaces, arranging structured and informal meetings, using leadership strategies that emphasize social intelligence, and integrating both physical and technical infrastructures. Additionally, the study determined practical recommendations for the implementation of co-location. These included establishing work methods and organizational norms, ensuring the accessibility of collaboration declarations for all team members, facilitating discussions of solutions without imposing liability, and delegating responsibility to the collaboration manager to support social aspects and mediate disputes.

Inledning: Under min praktik 2011 kom jag i kontakt med ett samordningsförbund FINSAM, som arbetar med rehabiliteringsfrågor. Det var också här som jag kom i kontakt med de olika samverkansprojekt som bedrivs inom regionen både inom Samordningsförbundet FINSAM samt ESF projekten. Syfte med studien var att se vad det är som har hänt när ett samverkansprojekt avslutas. Metoden är en litteraturstudie som jag sen har kopplat samman med det intervjuerna som jag har gjort. Intervjuerna spelades in på en diktafon på respektive arbetsplats samt via samtal i ett bokat grupprum på biblioteket. Därefter transkriberade och analyserade jag utifrån innehållsanalysen. Resultatet presenteras utifrån de intervjuerna. Dessa utgår ifrån de sju olika teman som har berörts i den här studien. Resultatet visar en enighet utifrån hur projektledarna och samordnaren ser på det här med; samverkan, samarbete, KASAM och Coachning samt att använda olika grupper som referensgrupper och att nätverka. Hur de ser på hur implementeringen har fungerat är en annan del av resultatet. / Introduction: During my practice in 2011, I came in contact with a coordination covenant FINSAM, working with rehabilitation issues. It was also here that I came in contact with the various cooperation project conducted within the region both in the association FINSAM and ESF projects. Objective: Aim of the study was to see what happened when a collaborative project completed. Method: Is a literature which I then have interconnected with the interviews that I have done. The interviews were recorded on a dictaphone at the persons workings place and I also booked a study room at the library. Then I transcribed and analyzed by content analysis. The result: The results are based on the interviews, which are constructed on the seven different themes that have been affected in this study. The results show a unity based on how the project managers and coordinators look at this with; collaboration, cooperation, KASAM and coaching as well as various groups and peer networking. Then how they look at how the implementation has worked is another part of the result. / <p>2013</p>

Just nu pågår många exploateringsprojekt runtomkring Stockholm, där den vanligaste arbetsformen är samverkansprojekt. För att markägarna (oftast en kommun) ska få ihop ekonomin behöver flera byggprojekt genomföras parallellt med varandra inom exploateringsområdet. Denna rapport har analyserat hur arbetsmiljö i ett sådant samverkansprojekt kan säkerställas samt utmaningar för rollen BAS-U (byggarbetsmiljösamordnare under utförande), då det saknas tidigare studier angående BASU:s roll för arbetsmiljöarbetet i ett projekt med pågående sidoentreprenader. En fallstudie utfördes genom kartläggning av begreppet samverkansprojekt och BAS-U:s roll med avseende arbetsmiljö, fyra intervjuer med projektledningen samt information från interna dokument för att få en ökad förståelse för situationen för entreprenören. Även information från Arbetsmiljöverket har använts och arbetsmiljölagen har varit en viktig grund för studien. Resultatet visade att det krävs mer av alla som är inblandade i projekt av denna storlek för att hålla en bra arbetsmiljö. Det är viktigt att se till att alla parter respekterar komplexiteten i samverkansprojektet och vilket ansvar som läggs på en BAS-U, framför allt i tidiga skeden när de flesta rutiner införs. Det gäller att ha tilltro, samarbetsvilja och god kommunikation. Det kan vara fördelaktigt att dela upp rollerna BAS-U och produktionschef mellan två personer och det är även viktigt att ha samordningsmöten mellan de olika aktörernas BAS-U för att minska konflikter på byggarbetsplatsen. Sammanfattningsvis, när det är många aktörer på en liten yta är en bra projektering och god kommunikation A och O för ett lyckat resultat. Det finns mycket kunskap och erfarenhet i branschen så med rätt inställning går det att bygga kostnadseffektivt utan att kompromissa en säker arbetsmiljö. / In Stockholm there are many urban development projects ongoing, and the most commonwork form is partnering contract. To ensure the economy the landowner (often a municipality)need to have multiple projects working parallel with each other inside the exploitation area.This report analyzed how the working environment in partnering can be ensured and thechallenges for the role of BAS-U with surrounding construction projects.A case study was made by mapping the meaning of partnering and the role of BAS-Uregarding the work environment. Four interviews were completed with the management andinternal documents were reviewed to get a higher understanding of the entrepreneur in theproject. Also information from the Swedish Work Environment Authority and the SwedishWork Environment Act has been important foundations for the case study.The results shows that more is required from everyone involved in the project to keep a goodworking environment in a project of this size. It is important that all parts respect thecomplexity of partnering and the responsibility a BAS-U must take, especially in the earlystages where most of the routines establishes. To be successful in a partnering there need tobe trust, willingness to cooperate and good communication. Preferably the roles of BAS-Uand Production Manager should be divided between two persons. It is also important to havea coordination meeting between the different actors’ BAS-U to minimize the risk of conflictsat the construction site.To summarize, when there are many actors on a small area, a good project planning andcommunication is everything. There is a lot of knowledge and experience in the buildingindustry, so with the right mindset it is possible to build cost-effectively without having tocompromise the working environment.

This study aims to understand the importance of prerequisites for collaboration between public/political agencies with the help of literature about the concept of collaborative governance. The choice of using collaborative governance is based on the fact that the concept has not been applied to collaboration between the public/political actors before. This paper has the Swedish project Stop the shooting (Sluta skjut) as an example to understand the importance of prerequisites for collaboration between the Police, Probation Service, and Malmö municipality. With the help of this project, I will try to understand some of the promoting and hindering factors for collaboration in the studied project. To ascertain the prerequisites, I study will be interviewing representatives from the three mentioned actors.  To study the importance of prerequisites I used Ansell &amp; Gash's (2008) theory about starting conditions which includes three prerequisites that according to them can make or break any collaboration process. These prerequisites are power-resource balance, incentives for participation, and prehistory of collaboration. In addition, to examine how much these prerequisites mean for collaboration, I will also see if any prerequisites are of importance that Ansell &amp; Gash (2008) do not mention. The result of the study concludes that Ansell &amp; Gash's (2008) starting conditions are of big importance for a successful collaboration process and were of importance for deeming ‘Sluta skjut’ as a successful project. The conclusion of the study shows that there are two more important prerequisites in addition to Ansell &amp; Gash (2008) that all actors should aim to fulfill before collaborating, these are the time aspects regarding implementation and understanding of the different logics for each actor.