The purpose of this study is to contribute knowledge about some educators´ perceptions regarding the teaching situation concerning students with speech impediment/selective mutism. Based on the research questions, the study aims to make visible knowledge that in the long run can contribute to a more equal education for students with speech impediment/selective mutism.  Based on a qualitative method and a phenomenographic approach ten educators in compulsory schools and compulsory schools for students with learning disabilities have been interviewed. The results reveal variations in educators´ perceptions of the student´s expressions as passive or active. Furthermore, perceptions of the student´s ability to show his or her knowledge is seen as tied to subject or relationships. Different perceptions of ways to create routines and contexts as well as different perceptions of the student´s group affiliation as linked to a larger group, a small group or both emerge here. The results show that the educators´ perceptions to varying extents can be linked to the special educational perspectives such as the compensatory perspective, the critical perspective, the dilemma perspective and the relational perspective - KoRP.  Based on the perceptions in the results, mathematics as a subject is seen as contributing to the student´s opportunities to show his or her communicative ability. There are also different perceptions of whether the student should be challenged to express itself or whether the student should be given support in other ways. Based on the perceptions, the educator´s view of and attitude towards the student´s abilities seem of importance to affect the student´s education and the opportunity to show its abilities. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om några pedagogers uppfattningar av undervisningssituationen för elever med talängslan/selektiv mutism. Utifrån forsknings­frågorna syftar studien till att synliggöra kunskap som i förlängningen kan bidra till en mer likvärdig utbildning för elever med talängslan/selektiv mutism. Utifrån en kvalitativ metod och en fenomenografisk ansats har tio pedagoger i grundskola och grundsärskola intervjuats. I resultatet framkommer variationer i pedagogers uppfattningar av elevens uttryck som passivt eller aktivt. Vidare syns uppfattningar av elevens förmåga att visa kunskap som bundet till ämne eller relationer. Här framkommer även olika uppfattningar av vägar till rutiner och sammanhang samt skilda uppfattningar av elevens grupptillhörighet som knutet till helklass, mindre grupp eller både och. I resultatet framgår även att pedagogernas uppfattningar i varierande omfattning kan kopplas till de specialpedagogiska perspektiven kompensatoriskt perspektiv, kritiskt perspektiv, dilemmaperspektiv och relationellt perspektiv -  KoRP. Utifrån uppfattningarna i resultatet lyfts matematikämnet fram som bidragande för elevens möjligheter att visa sin kommunikativa förmåga. Här syns även skilda uppfattningar av huruvida eleven ska utmanas att uttrycka sig eller om eleven ska ges stöttning på andra sätt. Baserat på uppfattningarna i resultatet spelar pedagogens syn på och inställning till elevens utbildning en stor roll för elevens möjligheter att kunna visa sina förmågor.

”HAN SKADAS INTE AV DEN HAN ÄR”- EN INTERVJUSTUDIE MED FÖRÄLDRAR OCH NÄRA ANHÖRIGA TILL BARN MED SELEKTIV MUTISM OM GYNNANDE OCH MISSGYNNANDE FAKTORER I FÖRSKOLANSANDRA KREMERKremer, S. ”Han skadas inte av den han är” – En intervjustudie med föräldrar och nära anhöriga till barn med Selektiv Mutism om gynnande och missgynnande faktorer i förskolan. Examensarbete i handikapp och rehabiliteringsvetenskap 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, 2016.ABSTRAKTSyftet med denna studie är att se närmare på föräldrar och nära anhörigas upplevelser av vilka faktorer på förskolan som är gynnande och missgynnande för deras barn med Selektiv Mutism. Detta då det är ett mindre utforskat område och framförallt finns det lite användbart material gällande Selektiv Mutism. I denna studie har jag intervjuat föräldrar och anhöriga till barn med Selektiv Mutism som har bra insyn i barnets förskola. Under intervjuerna berättar föräldrarna och de anhöriga om de upplevelser de har om sitt barn gällande exempelvis bemötande, miljö och samverkan i förskolans kontext. För att analysera denna empiri har teoribildning om sociala representationer och KASAM tillämpats. Resultatet visar att intervjupersonerna var positivt inställda till anpassning av såväl miljö som bemötande i förskolan och att de var positiva till en samverkan mellan föräldrarna och pedagogerna på förskolan. Det nämndes också flera faktorer de upplevt vara gynnande eller missgynnande för deras barn i förskolan. Några faktorer nämns även i tidigare forskning, exempelvis vikten av barngruppens uppbyggnad och pedagogens uppmuntrande roll. Det framkom också att flertalet intervjupersoner var negativa till samverkan med professionella stödinsatser då dessa intervjupersoner misstrodde deras kunskaper. Nyckelord: Förskola, förälder, KASAM, selektiv mutism, sociala representationer och pedagog. / ”HE WILL NOT BE DAMAGED BY WHAT HE IS”- A STUDY WITH PARANTS AND CLOSE RELATIVES TO CHILDREN WITH SELECTIVE MUTISM ABOUT ADVANTAGE AND DISADVANTAGE FACTORS IN PRESCHOOLSANDRA KREMERKremer, S. ”He will not med damaged by what he is” - A study with the parents and close relatives of children with selective mutism of advantage and disadvantage factors in preschool. Degree projekt in Disability and Rehabilitation Science 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, 2016.ABSTRACTThe purpose of this study is to look into the parents and close relatives' experiences of the factors at the preschool that is favorable and unfavorable for their children with selective mutism. This because it is a less explored area, and above all, there are some useful material concerning Selektiv Mutism. In this study, I interviewed parents and families of children with selective mutism that has good transparency of the child's preschool. During the interviews, the parents and the relatives described their experiences they have of their child regarding treatment, the environment and cooperation in the preschool context. To analyze the empirical data theories of social representations and SOC were applied. The results show that respondents were in favor of the adjustment of both the environment and treatment in kindergarten and that they were in favor of a collaboration between parents and teachers at the preschool. Several factors they experienced to be favorable or unfavorable for their children in preschool were also mentioned. These factors are mentioned in previous research, such as the importance of children´s group structure and educator encouraging role. It also emerged that the majority of respondents were negative about cooperation with professional support measures as the respondents distrusted their knowledge.Keywords: Preschool, parent, SOC, selective mutism, social representations and educator.

No description available.

Selective mutism(SM) is a !disorder in which children capable of speech do not speak in certain situations. SM is often related to social phobia (SP); however, the exact relationship between the two conditions is unclear. To obtain a better understanding of the relationship of SM and SP, 8 children with SM, 8 with SP, and 7 typically developing children (ranging in age from 7-13) were compared on measures of physiology(heart rate, skin temperature, and skin conductance responses), and self-report and parent-report measures. The physiological measures were recorded during two social interaction tasks (a role-play task and a reading aloud task). Despite our expectation that children with SM should show higher physiological arousal during these tasks, the results revealed no conclusive physiological differences between the two groups. These finding suggest that the current conceptualization of selective mutism simply as an extreme form of social phobia may be incorrect.

This diploma thesis deals with mutism from the perspective of specialized czech and foreign literature. The character of the thesis is theoretical and the thesis is divided into three parts. In the first chapter, there is mutism described based on the study of czech specialized literature as well as etiology, symptoms, diagnostics and treatment. The second chapter describes the same categories but based on the study of foreign literature. The last part is dedicated to the analysis and comparison of acquired knowledge in particular areas. The most signifiant differences can be found in the area of diagnostics and therapy of mutisms, which are more elaborated in foreign literature than in Czech literature. Some differences appear in all other areas of mutism. The learning theory is the characteristic feature of foreign literature in the field of etiology of mutism, also the social enxiety is the characteric feature in the area of symptoms and treatment; overall we can see a dominant influence of the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. The Czech literature provides a number of different views not only on the definition of mutism, but also on the etiology and symptomatology. The diagnostics and the therapy of mutism is not further elaborated in the Czech literature.

The purpose of this study was to examine the characteristics of Selective Mutism, its possible causes, the strong impact it creates in English learner students, and what teachers could do to help the students who suffer from Selective Mutism.

Denna studie tar sin grund i fyra förskollärares erfarenheter av selektiv mutism i förskolan. Studiens syfte är att bidra med kunskap kring förskollärares metoder i arbetet med selektiv mutism i förskolan. Föreliggande studies metod tar sin grund i ett kvalitativt tillvägagångssätt med en fenomenologisk inriktning. Empiriinsamlingen grundas i semistrukturerade intervjuer med de fyra utvalda förskollärarna. Resultatet av studien påvisar att förskollärarnas upplevelser i arbetet med selektiv mutism är ytterst likvärdigt, både när det kommer till fördelaktiga arbetsmetoder samt den bristfälliga samverkan som bedrivs i detta arbete. Resultatet påvisar även att intervjuade förskollärare upplever att det finns en utbredd okunskap om selektiv mutism inom både förskolan och hälso- och sjukvården, förskollärarna förtydligar att det krävs utveckling inom detta område.

No description available.