Fängelsestraffet framställs många gånger som en händelse i individens liv som försvårar för honom eller henne att lyckas i framtiden, exempelvis med att finna och behålla en bostad eller ett arbete. Tidigare forskning har dock påvisat att fängelsestraffet och dess innehåll kan vara faktorer som bidrar till att en individ upphör med brottslighet. Syftet med aktuell studie har därmed varit att i en svensk kontext undersöka fängelsestraffets betydelse för en minskad återfallsrisk i kriminalitet efter frigivning samt fängelsestraffets eventuella position som vändpunkt. Detta med främsta utgångspunkt i Robert J. Sampson och John H. Laubs teoretiska diskussion kring vändpunkter. Metoden som har använts i studien är av kvalitativ karaktär och sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med medlemmar från föreningen KRIS. Studiens slutsatser visar att fyra av sju respondenter upplever något av sina fängelsestraff som en vändpunkt. Resterande tre respondenter upplever dock att fängelsestraffet hade kunnat bli en vändpunkt för dem, om fängelsevistelsen hade varit utformad på ett annat sätt. Av de fyra respondenter som menar att fängelsestraffet har varit en vändpunkt, uttrycker tre av dem att fängelsevistelsen kom in vid rätt tidpunkt i deras liv och därmed fick positionen som en vändpunkt. Externa faktorers inverkan på fängelsestraffets betydelse som vändpunkt verkar därmed vara betydande. De externa faktorer som verkar har störst inverkan på denna process är plötsliga och negativa sjukdoms- och/eller familjerelaterade händelser. Även om inte alla respondenter upplever fängelsestraffet som en vändpunkt, menar sex av dem att fängelsevistelsen trots allt har haft någon form av betydelse för dem. Framförallt beskrivs fängelset som en ”viloplats”, där respondenterna har fått komma bort från missbruket och kriminaliteten utanför murarna. / Imprisonment is often identified as an event that reduces future life chances. For example, having been incarcerated automatically reduces the probability of finding and keeping employment. However, prior research shows that imprisonment has a potential importance in the process of achieving desistance. Consequently, the aim of this study has been to examine the importance of imprisonment in preventing recidivism but also to examine the potential position of imprisonment as a turning point. The main focus of the current study has been on the theoretical discussion of turning points by Robert J. Sampson and John H. Laub. By using a qualitative approach, semi-structured interviews have been conducted with seven members of the non-profit association KRIS. The conclusion of the current study is that four out of seven interview respondents experience the imprisonment as a turning point. Remaining three interview respondents refer to incarceration as a potential turning point in their lives; however, only if the imprisonment would have worked out differently. Of those interview respondents referring to imprisonment as a turning point, three argue that incarceration entered their life course in “right time”. The influence of external factors on the potential importance of imprisonment as a turning point thereby seems to be significant. Unexpected and negative events such as disease or family related issues seem to be those external factors having the largest impact on this process. Even though not all of the interview respondents experienced imprisonment as a turning point, six out of seven refer to incarceration as having some kind of significance in their life course. Primarily, the imprisonment is being seen as a “resting place”, in which the interview respondents have been given the opportunity to place themselves at distance from criminality and addiction outside the prison walls.

Mot bakgrund av de nya läroplanerna Lgr11 och Gy11, där sex och samlevnad fått en större ochtydligare plats, har vi undersökt skolpersonals syn på arbetet med sex- ochsamlevnadsundervisningen samt vilken roll normkritisk pedagogik spelar i denna verksamhet. Vihar besökt fem skolor där personal fått fortbildning i sex- och samlevnadsundervisning för attkunna möta de nya riktlinjerna.Genom fem intervjuer har vi kommit fram till att fortbildning är viktigt för yrkesutövandetoch att normkritisk pedagogik i flera fall inneburit perspektivförskjutningar för kursdeltagarna.Det har dock visat sig att arbetet med sex och samlevnad möter mycket motstånd på skolorna ochdet upplevs i många fall som ett svårt, ibland kontroversiellt ämne. Detta leder till attutvecklandet av sex- och samlevnadsundervisningen ofta bedrivs av enskilda personer och därförefterfrågas större ansvar och engagemang från ledningshåll.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur lärare i svenskämnet förhåller sig till digitala verktyg samt hur dessa används i svenskämnet. Studiens metod är en semistrukturerad intervjumetod med sociokulturella perspektivet och ett designteoretiskt perspektiv som teori. Informanterna som deltar i studien är sex aktiva svensklärare i årskurserna 4–9 med varierande andra ämnen. Resultatet visar att det både finns för- och nackdelar med användning av digitala verktyg då det bland annat kan bidra till att elever skriver längre texter samt att skrivutvecklingen kan öka med hjälp av samarbete mellan eleverna. Studiens resultat visar att om lärarna genomför en strukturerad undervisning ökar det elevernas motivation vilket leder till en ökad skrivutveckling. Nackdelarna som tas upp i resultatet är bland annat att elever blir slarvigare med sitt textskrivande samt att det grammatiska, strukturella och meningen med inlärandet blir lidande. Elever reflekterar inte över vad eller hur de skriver vilket resulterar i att deras skrivutveckling hämmas. En annan aspekt som tas upp är att trots den ökade användningen av digitala verktyg ges inga kompetensutbildningar. Detta gör det svårt för lärare att följa med i utvecklingen vilket kan göra att undervisningen kan bli lidande. Studiens slutsatser visar att lärarnas kompetens är en viktig del för att elever ska kunna få den utbildning de behöver. Det visar även att trots vissa negativa aspekter med digitalt skrivande är det ett värdefullt verktyg i undervisningen och är till stor hjälp för elever med bland annat olika språksvårigheter.

Idag förekommer det en ojämlikhet i svenska förskoleverksamheter när det kommer till att erbjuda barn digitala verktyg i undervisningen. Studiens avsikt är att undersöka hur förskollärare runt om i olika förskoleverksamheter förhåller sig till att inkludera IKT och digitala verktyg i sin undervisning. Samtidigt undersöks hur olika ramfaktorer, exempelvis tidsfördelning och aktörer, påverkar förskollärarnas arbete i det aktuella ämnesområdet. Studien använder ramfaktorteori som både teoretisk ansats samt som ett analysverktyg. Studiens empiri har insamlats utifrån en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultat i studien visar att förskollärarnas möjligheter till undervisningsprogression varierar mellan olika förskoleverksamheter. Vad förskollärare erbjuds samt vilka möjligheter de har för att kunna implementera undervisning som inkluderar digitala verktyg skiljer sig åt mellan olika förskoleverksamheter. Studiens deltagare har framhävt att det finns olika ramfaktorer som möjliggör alternativt begränsar deras arbete med inkludering av digitala verktyg. Studien beskriver att tidsfördelning är den faktor med störst omfång. Studiens slutsats beskriver att en förskoleverksamhets ledning kan med en stor sannolikhet ha en större roll i att kunna påverka undervisning än vad som har framkommit i studien. Slutsats lyfter även fram att verksamma förskollärare är medvetna aktörer som påverkas av olika ramfaktorer när de ska bedriva undervisning som inkluderar digitala verktyg.

Detta examensarbete utgår från att undersöka gång- och cykelstråk i svenska kommuner med inriktning på utveckling och samarbete mellan svenska kommuner i framkant. Författarna har valt att undersöka vilka exempel på åtgärd- och förbättringsförslag gällande gång- och cykelstråk presenterar de olika kommunerna, vilka faktorer för främjande av människors hälsa och miljö motiverar kommunernas åtgärds- och förbättringsarbete gällande gång- och cykelstråk och vilka sätt finns det för att stimulera fler åtgärder och förbättringar inom svenska kommuner generellt och hur kan de lära av varandras förslag gällande gång- och cykelstråk? Syftet med examensarbetet är att undersöka miljö- och hälsofrämjande arbeten som genomförs i Malmö stad, Östersund kommun samt Gävle kommun kopplat till gång- och cykelstråk. Författarna jämför och undersöker målsättningar och arbetsuppgifter kommunerna har efter förutsättningar och hur kommunerna värdesätter föreningen Svenska cykelstäder.Författarna genomförde semistrukturerade intervjuer där de deltagande kommunerna fick svara på tio frågor relaterade till arbetets frågeställning. Urvalet gjordes från kommuner som var delaktiga i organisationen Svenska cykelstäder. Författarna valde ut Gävle kommun från början då författarna studerar vid Högskolan i Gävle. Efter att Gävle kommun blivit utvald så valde författarna ut en sydlig kommun, Malmö stad, och en nordlig kommun, Östersund kommun.Resultatet visade på hur olika kommuner i landet arbetar med gång- och cykelstråk, deras utmaningar och problem, hur de löser problem och andra förutsättningar kommunerna har gentemot varandra. Resultatet visade att alla kommuner jobbar aktivt med arbetandet av cykelinfrastruktur men arbetet med gångstråk och liknande glöms lätt bort. Det anses som en bonus om gångtrafiken påverkas positivt av utveckling gällande cykelinfrastruktur.Författarna kan dra slutsatsen att kommuner fokuserar mer på cykelinfrastruktur än gångstråk eller liknande. Större förändringar sker inom kommunerna för att främja cyklandet och miljön.

<p>Manlighet och känslor är, historiskt sett, två sällan sammankopplade fenomen. Mannen har i stor utsträckning setts som den rationella och känslokalla av de två könen. Manlighetsidealet håller dock på att förändras och både forskning och mina informanter menar att mannen idag tillåts visa känslor i mycket större utsträckning än vad som var tillåtet i det manlighetsideal som fanns förr. I Sverige verkar det som att vi numera har androgynatet som dominerande patriarkatfas, vilket innebär mer jämlikhet och individualism. Detta verkar innebära mer frihet för mannen att välja vilka delar av manlighetsidealet han ska internalisera i sitt liv. Utifrån mina informanters resonemang bedömer jag att det rådande manlighetsidealen för dem i stor utsträckning är en medveten man som har kontakt med sitt känsloliv och kan vara sig själv.</p> / <p>Masculinity and emotions is a rarely combined phenomenon, at least historically speaking. Men have to a large extent been seen as the rational and unemotional of the two sexes. The ideal masculinity is about too change though and both research and my informants claim that men today are allowed to show more emotions than was allowed in the ideal masculinity in the past. In Sweden it seems that we nowadays live in a context with an androgynous direction of patriarchy, which means more equality between men and women and more individualism. This seems too imply that men have more freedom to choose which part of the ideal masculinity they want to internalize in their lives. I estimate from my informants point of view that the current ideal masculinities for them is a conscious man that are connected with his emotions and that could just be him self.</p>

Manlighet och känslor är, historiskt sett, två sällan sammankopplade fenomen. Mannen har i stor utsträckning setts som den rationella och känslokalla av de två könen. Manlighetsidealet håller dock på att förändras och både forskning och mina informanter menar att mannen idag tillåts visa känslor i mycket större utsträckning än vad som var tillåtet i det manlighetsideal som fanns förr. I Sverige verkar det som att vi numera har androgynatet som dominerande patriarkatfas, vilket innebär mer jämlikhet och individualism. Detta verkar innebära mer frihet för mannen att välja vilka delar av manlighetsidealet han ska internalisera i sitt liv. Utifrån mina informanters resonemang bedömer jag att det rådande manlighetsidealen för dem i stor utsträckning är en medveten man som har kontakt med sitt känsloliv och kan vara sig själv. / Masculinity and emotions is a rarely combined phenomenon, at least historically speaking. Men have to a large extent been seen as the rational and unemotional of the two sexes. The ideal masculinity is about too change though and both research and my informants claim that men today are allowed to show more emotions than was allowed in the ideal masculinity in the past. In Sweden it seems that we nowadays live in a context with an androgynous direction of patriarchy, which means more equality between men and women and more individualism. This seems too imply that men have more freedom to choose which part of the ideal masculinity they want to internalize in their lives. I estimate from my informants point of view that the current ideal masculinities for them is a conscious man that are connected with his emotions and that could just be him self.

Syftet med studien är att undersöka sångpedagogers syn på och arbete med musikteori i sångundervisning. Studiens forskningsfrågor handlar om hur sångpedagoger konstruerar sin syn på lärandeobjektet musikteori inom ramen för sångundervisning och hur sångpedagoger konstruerar sitt sätt att arbeta med musikteori inom ramen för sångundervisning. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra olika sångpedagoger på gymnasieskolans estetiska program. Studiens teoretiska ramverk består av diskursteori med viss inspiration från diskurspsykologi. Intervjuerna spelades in med ljudinspelning för att sedan transkriberas och analyseras med hjälp av analysverktyg från det valda teoretiska ramverket. I resultatet beskrivs de sex diskurser som identifierades och som parvis strider mot varandra: musikteori som nödvändigt verktyg för att arbeta med sång kontra musikteori som icke nödvändigt verktyg för att arbeta med sång, musikteori som sångpedagogens ansvar kontra musikteori som andra lärares ansvar samt musikteori som icke beroende av ett ytterligare instrument kontra musikteori som beroende av ett ytterligare instrument. Resultatet visar också att olika diskurser kan existera parallellt med varandra i ett och samma samtal med en pedagog. Vidare visar resultatet hur respondenterna, utifrån dessa diskurser, arbetar med musikteori under sina lektioner och att de ger musikteoretiska hemläxor till sina elever. I diskussionen diskuteras de diskursiva kamperna som presenterats i resultatet i relation till det teoretiska perspektivet samt tidigare litteratur och forskning. / The purpose of this study is to examine voice teachers’ views on and work with music theory in singing lessons. The study’s research questions concern how voice teachers construct their views on the subject music theory within the framework of the singing lesson and how voice teachers construct their work with music theory within the framework of the singing lesson. To examine this semi structured interviews were held with four singing teachers working in high school. The theoretical framework of the study is discourse theory with some inspiration from discourse psychology. The interviews were recorded via audio recording and were then transcribed and analyzed. The analysis was conducted with tools from the chosen theoretical framework. In the result the six discourses found are presented, also presented is the fact that they conflict with each other in pairs of two: music theory as a necessary tool for singing versus music theory as an unnecessary tool for singing, music theory as the voice teacher’s responsibility versus music theory as other teacher’s responsibility and music theory as not dependent on another instrument versus music theory as dependent on another instrument. The result also shows that different discourses can exist collaterally within the same conversation with a singing teacher. Furthermore, the result shows how the respondents, on the basis of the discourses, work with music theory during their lessons and how they give home assignments in music theory. In the discussion the discoursive battles presented in the result are discussed in relation to the theoretical framework as well as previous literature and research.

Studiens syfte är att undersöka instrumentallärares uppfattningar och erfaranheter av att arbeta med rytmik i instrumentalundervisning. Undersökningen grundar sig i intervjuer av fyra instrumentallärare. I bakgrundskapitlet beskrivs Dalcroze-metoden, rytmikinspirerad undervisning och tidigare forskning om rytmik. Som teoretisk utgångspunkt har ett fenomenologiskt perspektiv med ett livsvärldsperspektiv använts för att ta del av instrumentallärarnas erfarna livsvärld i användningen av rytmikinspirerad undervisning. Metoden som används i föreliggande studie är semistrukturerade intervjuer som presenteras i metodkapitlet. Här presenteras studiens analyssätt som är tematisk analys. Metodkapitlet ger även en presentation över de fyra intervjupersoner som ligger till grund i föreliggande studie. I resultatkapitlet presenteras instrumentallärarnas användande och syn på rytmikinspirerad undervisning. Kapitlet är uppdelat i tre teman: upplevelsen av rytmikinspirerad undervisning, erfarandet av rytmikinspirerad undervisning ochbegränsningar. Resultatet visar att lärarna använder sig av rytmikinslag på liknande sätt men olika mycket.  Erfarandet av rytmikinspirerad undervisning som framkommer är klapp, stamp, gå i puls och att kroppen används för i utlärning av takt, periodkänsla och gestaltning. I resultatet framkommer även att de flesta lärarna vill använda sig av rytmikinspirerad undervisning, men på grund av begränsningar såsom tid, rum och okunskap gör de inte det. Dessa lärare vill även ha mer fortbildning för att lära sig mer om rytmik och hur det kan integreras med de instrument de undervisar i. I diskussionen lyfts studiens frågeställningar fram i två teman utifrån studiens frågeställningar: upplevelsen av rytmikinspirerad undervisning  ocherfarandet av rytmikinspirerad undervisning. / The aim of this study is to explore the instrumental teachers' perceptions and experience of working with rhythm in instrumental teaching. To investigate the this purpose, four instrumental teachers have been interviewed about rhythmically-inspired teaching. The background chapter describes the Dalcroze method, rhythmically-inspired teaching and previous research on rhythmics. The theoretical starting point for this study is a pheomenolocical perspective with a life-world perspective used to take part in the instrumental teachers' experience in the use of rhythmically-inspired teaching. The method used in this study consists of semi-structured interviews and is presented in the method chapter. Thematic analysis is also presented as the studys method of analysis. The result chapter presents the instrumental teachers' use and view of rhythmically inspired teaching. The chapter is divided into three themes: the view of rhythmically-inspired teaching, the use of rhythmically-inspired teaching andconstraints. The results show that the teachers use rhythmic themes in a similar way. However they use it in various amount. Rhythmically-inspired teaching that emerges is handclaps, stamp, pulse and the body is used for the learning of pace, periodicity and gesture. Evident in the analysis is that most teachers in the study want to use rhythmically inspired teaching but due to limitations such as time, space and ignorance, they do not. These teachers also want more education to learn more about rhythmics and how it can be integrated with the instruments they teach. In the discussion, the study's research questions are divided in two themes: the use of rhythmically-inspired teaching and the view of rhythmically-inspired teaching.

Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om hur undervisningen i svenska som andraspråk kan utformas, vilket innehåll som undervisningen har och vilka attityder och uppfattningar som finn till ämnet svenska som andra språk, enligt sju lärare i svenska som andraspråk.  Datainsamlingsmetoden består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer.  Föreliggande studies slutsatser är (1) Det finns olikheter gällande utformningen i undervisningen i svenska som andraspråk, men vanligast var att undervisningen är utformad som en stödundervisning i form av stödtimmar. (2) Undervisningen i svenska som andraspråk omfattar olika arbetssätt och innehåll, men fokus ligger på att utveckla elevernas ordförråd. (3) Det råder inga negativa uppfattningar till ämnet svenska som andraspråk utifrån informanternas redogörelser; tidigare studier visar dock motsatsen. Det finns ifrågasättande elever som undrar varför de ska läsa ämnet svenska som andraspråk istället för ämnet svenska.