Arbetsmiljöverket har i slutet av 2018 släppt en rapport utifrån en granskning de gjort över Sveriges socialtjänster, i granskningen framkom att det finns diverse brister i arbetsmiljön vad gäller bland annat introduktion och arbetsbelastning. Detta skapade vårt intresse för att undersöka hur det ser ut i dagsläget inom Luleå kommuns socialtjänst. Syftet med studien är att undersöka nyutexaminerade socionomers erfarenheter av introduktion vid nyanställning som socialsekreterare i Luleå kommun samt hur förberedda de känt sig efter avslutad introduktion till arbetsplatsen och från socionomutbildningen. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod, där fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultatet utifrån intervjuerna visade på att det fanns behov av vägledning hos samtliga respondenter. Det nämns bland annat önskemål om mer strukturerad introduktion, mer tid för kollegiehandledning samt att få mer tid för att komma in i arbetsrollen utan egen arbetsbelastning. Vad gäller socionomutbildningen visade resultatet bland annat på att intervjupersonerna ansåg att den är så pass bred att det inte går att lära sig ett specifikt yrke. Den delen måste fås genom introduktion på arbetsplatsen. Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det finns en del förbättringsområden vad gäller introduktionen. I det stora hela är vägledning det mest centrala för att ha ett fungerande arbetsliv.

Bakgrund: Det har funnits en uppfattning att nyblivna mammor ska ta det lugnt efter förlossningen. På senare tid har dock forskning visat att det är viktigt att träna framförallt sina magmuskler med anpassade övningar. Syfte: Att undersöka nyblivna mammors uppfattningar om träning av magmusklerna efter graviditeten och hur dessa uppfattningar omsätts i faktisk träning. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med åtta nyblivna mammor. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem huvudkategorier skapades och dessa var tankar om att träna magmusklerna, att träna sina magmuskler, att tillägna sig information om träning, faktorer som underlättar träningen samt att inte få till träning. Konklusion: De mammor som uppgav att de inte hade några kunskaper om träning av magmusklerna tränade inte heller. De som tränade gjorde det med hjälp av appar eller böcker anpassade för nyblivna mammor eller på mamma-barn pass. Den vanligaste informationskällan var Internet, dock ifrågasatte mammorna tillförlitligheten. Faktorer som främjade att mammorna tränade var organiserad träning, att gymmen erbjuder olika träningslösningar samt möjligheten till egentid. Barriärer var vardagen, brist på barnpassning och kroppsliga besvär. / Background: Previous recommendations said that new mothers should rest after giving birth. But more recently research has stated that it is important to do exercises for your abs postpartum. Aim: The aim of this study was to examine new mothers views of abtraining postpartum and how these views are turned into actual practice. Method: A qualitative research approach was used and semi-structured interviews was performed with eight new mothers. Data were analyzed by using content analysis. Results: Five main categories were formed. These were views of abtraining, to exercise your abs, assimilating information on exercise, things that facilitates training and not get into the workout. Conclusion: The mothers that expressed that they didn´t know much about exercises did not actually do exercises for their abs. Those who trained used apps or books appropiate for new mothers or went to mother-child classes. The most common source of information was the Internet. However mothers questioned its reliability. Facilitators were the possibility to attend organized training, gyms offering different solutions and the opportunity to childfree time. Barriers were everyday life, lack of childcare, as well as physical problems.

Bakgrund: Inom sjuksköterskors professionskrav ingår skapandet av patientcentrerad omvårdnad, vilket kan grundas i en livsvärldsbaserad omvårdnad. Den ökande internationaliseringen i världen ökar behovet av förmåga till att nå livsvärlden i transkulturella vårdande möten på akutvårdsmottagningar.  Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskan når patientens livsvärld i vårdande möten på en akutmottagning med patienter från andra kulturer som ej har svenska som modersmål.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design genom individuella semistrukturerade intervjuer med sex informanter, tre kvinnor och tre män. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Fyra kategorier detekterades; det transkulturella vårdande mötets olika delar, se patienten som unik, behov av externa resurser samt hinder i det transkulturella vårdande mötet.Slutsats: Kunskap kring hur de framträdande individberoende och organisatoriska faktorerna påverkade tillgången till livsvärld hos patienter med annan kulturell bakgrund kan bidra till förbättrade arbetssätt i de vårdande mötena. Baserat på det ökande antalet transkulturella möten sjuksköterskor på akutmottagningar är ämnet aktuellt att vidare beforska.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur Piteå kommun genom intern employer branding kan stärka varumärket som en attraktiv arbetsgivare utifrån de anställdas perspektiv. I studien ingår också ett genusperspektiv där likheter och skillnader mellan kvinnor och män i uppfattningen om en attraktiv arbetsgivare i allmänhet och om Piteå kommun som arbetsgivare analyseras. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med åtta stycken informanter som samtliga har en anställning på Piteå kommun. Studien inspirerades av ett fenomenografiskt angreppssätt, vilket lämpar sig väl för att beskriva olika individers uppfattningar om sin omvärld. Det framkom att anställda på Piteå kommun tycker att det som gör organisationen till en attraktiv arbetsgivare är en känsla av trygghet i anställningen, betydelsefulla arbetsuppgifter och att det finns en mottaglighet för nytänk. Vidare ansågs organisationen som flexibel tack vare god kommunikation och att det fanns ett förtroende för de anställdas kompetens. För att bli ännu attraktivare som arbetsgivare och stärka sitt interna employer brand ytterligare bör organisationen se över vissa förbättringsområden. Dessa är att bli bättre på att visa uppskattning, jobba mer enhetligt inom organisationen samt förbättra utvecklingsmöjligheterna. Dessutom fanns en önskan om en tydligare riktning vart organisation vill och att kritiskt granska arbetssätten. Slutsatsen blev att Piteå kommun överlag upplevs som en attraktiv arbetsgivare men att det fortfarande finns förbättringsmöjligheter.

Uppsatsen undersöker hur coronapandemin påverkat museers digitalisering, och ser främst på det digitala utbudet: programverksamhet och utställningar. Ur ett teoretiskt ramverk som innefattar ett kritiskt kulturarvsperspektiv samt deltagande och mediekonvergens genom kritisk diskursanalys och semistrukturerade intervjuer besvarar uppsatsen frågeställningar om hur digitaliseringsprocesser såg ut vid tiden före coronapandemin, hur processen beskrivits i media och av museianställda, samt vad en digitaliseringsprocess kan innebära för konsumtionen av kulturarv. Undersökningen inleds med en redogörelse för museidefinitioner och bakomliggande politiska direktiv och strategier för digitaliseringen, för att sedan granska tre museers digitaliseringsplaner från år 2016. Vidare undersöks hur pandemin och digitalisering lyfts i media. Slutligen presenteras intervjuer med tre museianställda som delar sin upplevelse av att ha arbetat med av digitaliseringsprocesser under 2020-2021. Undersökningen påvisar att det finns en politisk diskurs som skapar de förutsättningar inom vilka svenska museer kan digitalisera sina verksamheter. Vidare har coronapademin generellt påskyndat diigitaliseringsprocesser och skapat tillfälle att utforska digitaliseringens möjligheter samtidigt som det lyfter en diskussion om materialitetens roll i det digitala formatet. Därtill visar uppsatsen att en ökad digitalisering kan skapa sektorspecifika kompetenshierarkier samt att det finns dominerande röster inom fältet som talar för digitalisering i stort, snarare än mot.

Syftet med denna studie var att studera hur gymnasieelever uttrycker motivation, både allmänt för matematik och för matematiska textuppgifter. Forskningsfrågorna behandlade vilka typer av motivation eleverna uttrycker gällande de två områdena, samt om det finns kopplingar däremellan. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med 11 elever i årskurs ett på två gymnasieskolor. Motivationen mättes genom att fastställa dess valens samt identifiera motivationsindikatorer som kategoriserades i ett tidigare framtaget ramverk med primärindelningen inre respektive yttre motivation. Materialet analyserades kvantitativt och kvalitativt, huvudsakligen med tematisk analysmetod.  Det övergripande resultatet visade en positiv inställning till matematikämnet och en övervikt för yttre motivation. Däremot var den övergripande inställningen till textuppgifter i det närmaste genomgående negativ eller neutral och motivationen präglades av yttre motivation. Inslaget av negativa motivationsindikatorer var stort. Textuppgifter med frihet i val av lösningsstrategi uppfattades generellt negativt och många elever uppfattade inte textuppgifters ämnesinnehåll som viktigt eller motiverande. En ny typ av externt utåtriktad motivation identifierades för textuppgifter som handlar om att eleven uttrycker motivation genom att utgå från andras perspektiv, lärarens eller kamraters, vilket föranledde införande av två nya kategorier i ramverket. Inga säkra slutsatser har kunnat dras kring kopplingar mellan den allmänna matematikmotivation och motivation för textuppgifter.

The aim of this study was to develop knowledge about the librarians role as a stakeholder to a current research information system (CRIS). These systems can be seen as a possibility to manage the vast amount of information that surrounds research projects and this investigation directed focus to the system Chalmers Research that was developed by a project group in the library of Chalmers University of Technology. The librarians of Chalmers were sent a survey and four of them were interviewed about their involvement in the work with Research. The study has had an abductive approach with stakeholder analysis as a theoretical framework. The result from the survey and interviews was analysed using qualitative analysis of content with the categories from stakeholder analysis. The findings were that librarians can make good use of the power to manage a CRIS and that it was a good use of their competence. They could see both what was of use for the organisation and the user as well as trying to further develop the administration of the system. The result also showed that there was a difference in the librarians' relation to the system dependent on their work tasks. Those administrating the system have more power and legitimacy relating to Chalmers Research, but all librarians might have reason to use the system in their work.

In the political climate of 2019 in Sweden, school librarians became a controversial topic. The discussion regarded the absence of fully qualified librarians with a bachelor degree in Library- and Information Science in school libraries. The purpose of the study is to identify the qualifications and professions of those who dominates the workplace and organization today; school librarians lacking a bachelor degree in Library- and Information Science.

I speciallärarens yrkesroll ingår det att kunna vara en kvalificerad samtalspartner till lärare i frågor som rör undervisning. Forskning ringar in ett behov av att ta reda på mer om handledning inom läs- och skrivinlärning. Skollagen och styrdokumenten hävdar att skolan inte bara är en grund för lärande och kunskapsutveckling utan även en arena för demokratisk uppfostran och främjande av gemenskaper. Syftet med studien var att undersöka hur speciallärare upplever handledning inom språk-, skriv- och läsutveckling i förhållande till lärande- och likvärdighetsuppdraget vilket är sammankopplat med skolans strävan efter ett inkluderande skolsystem. Lärande- och likvärdighetsuppdraget ska således bidra till att möjliggöra för alla elever att uppnå läroplanens mål.Frågeställningarna fokuserade på hur specialläraren upplevde specialpedagogisk handledning samt hur speciallärare såg på lärande- och likvärdighetsuppdraget i sin handledning med lärare. Semistrukturerad intervju användes som metod. I studien deltog sju speciallärare från olika skolor i Mellansverige. Den insamlade datan har analyserats inom ett socialkonstruktionistiskt och professionsteoriskt perspektiv med Kvales meningskoncentrering som analysverktyg. Studiens analys synliggjorde olika mönster i hur speciallärarna upplevt och hanterat handledning i förhållande till lärande och likvärdighetsuppdraget. Mönstren visade på vikten av att ha en rådgivande och stöttande funktion i handledningssituationer. Studien har också synliggjort att inkluderande lärprocesser inom språk-, skriv- och läsutveckling upplevdes av speciallärarna enklare att handleda inom än övergripande inkluderingsfrågor som exempelvis rör de kategoriska- och relationella perspektiven. Detta indikerar att specifika kunskaper inom språk-, skriv- och läsutveckling är en grundförutsättning för speciallärarens möjligheter att utveckla inkluderande skolkulturer.

No description available.