Syfte och forskningsfrågor Syftet med studien är att undersöka hur resebyråer som har fysisk butik kan utveckla kundens medverkan för att stärka sin verksamhet. För att klargöra syftet har vi tagit fram följande forskningsfrågor:   Vilken roll har kunden utifrån resebyråernas perspektiv? Hur kan resebyråer utveckla sina digitala plattformar för ökad kundmedverkan? Vilka fördelar erbjuder den fysiska resebyrån för kunderna, som de digitala tjänsterna inte kan?   Metod Studien har utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod där vi har varit deduktiva i början av arbetet, därefter utgick vi ifrån en mer induktiv ansats. De teoretiska referensramarna är framtagna utifrån det insamlade empiriska materialet vilket vi fick in genom intervjuer.   Slutsats Digitaliseringen har medfört att fler bokar på egen hand via de digitala plattformarna och inte i butikerna idag. Detta har lett till att flertalet resebyråer har blivit tvungna att stänga ner hela, eller delar av sin verksamhet. Vi har dragit slutsatsen att det fortfarande finns en efterfrågan på det fysiska mötet mellan kund och säljare. Resebyråer använder sig därför av olika metoder för att locka till sig fler kunder till de fysiska butikerna för att stärka sin verksamhet. Genom en högre kundmedverkan i det fysiska servicelandskapet samt de digitala kanalerna, så kan de traditionella butikerna stärkas i kundernas medvetande, förhöjd upplevd kvalitet samt återkommande kunder.   Nyckelord Kundmedverkan, Digitalisering, Servicelandskap, Produktivitet, Upplevelse / Purpose and research questions The aim of this thesis is to examine how travel agencies with physical stores can develop the customer´s involvement to strengthen their business. We have developed following research question in order to clarify our purpose:   What role does the customer have from the travel agencies perspective? How can travel agencies develop their digital platforms to increase customer involvement? What benefits does the physical travel agencies offer to the customers that the digital services can not?   Method The study has been based on a qualitative research method where we had a deductive approach in the beginning thereafter we used a more inductive method. The theoretical reference frames are based on the collected empirical data which we received through interviews.   Conclusion The digitalization has led to more online booking through the digital platforms. As a result most physical travel agencies has shut down, but we can draw the conclusion that there still is a demand for physical meeting between the customer and the salestaff. Travel agencies use different methods to attract more customers to their physical stores in order to strengthen their business. We can conclude that, through a more active involvement in the stores and on digital platforms will lead to higher awareness perceived quality and recurring customers.   Keywords Customer involvement, Digitalization, Servicescape, Productivity, Experience

Titel: Strävan efter den virtuella känselnFörfattare: Louise Borg, My Täpp Handledare: MaxMikael Wilde Björling Examinator: Christine Tidåsen Kurs: Kandidatuppsats, 15hp. Företegsekonomi III - Marknadsföring. Programmet Inredning och Butikskommunikation, Linnéuniversitetet, VT18. Syfte och forskningsfrågor: Studiens syfte är att undersöka hur svenska e-handelsföretag inom modebranschen kan utforma sitt virtuella servicelandskap för att kompensera för avsaknaden av känselstimuli och fysisk interaktion. Vidare ska studien även ta reda på hur e-handelsföretagen tar hänsyn till köpbeteendet showrooming i utformningen av det virtuella servicelandskapet. Med syftet som grund togs följande forskningsfrågor fram: 1. Hur kan e-handelsföretag inom den svenska modebranschen utforma sitt virtuella servicelandskap för att kompensera för utebliven känsel-stimuli och fysisk interaktion? 2. Hur tar e-handelsföretag inom den svenska modebranschen hänsyn till showrooming i utformningen av det virtuella servicelandskapet? Metod: Denna studie är baserad på en kvalitativ fallstudie på den svenska modebranschen. Ansatsen är induktiv med deduktiva inslag. Den insamlade empirin består av fyra semistrukturerade intervjuer med tre företag och en expert inom området, samt en fokusgrupp bestående av sex deltagare. Slutsatser: Studien visar på att visuella element i det virtuella servicelandskapet delvis kompenserar för uteblivandet av känselsinnet. Vidare påvisar studien att konsumenterna inte har något uttalat behov av att fysiskt interagera med personal i det virtuella servicelandskapet. Kundtjänst via mejl, live chatt samt telefon används endast när större problem uppstått. Studien fastslår även att showrooming inte är speciellt utforskat bland konsumenterna. Företagen å andra sidan är medvetna om fenomenet, men hur de arbetar med eller bör arbeta med fenomenet i det virtuella servicelandskapet är diffust.

Syftet med denna uppsats är att studera hur livsmedelsföretag hanterar sin marknadsföring samt undersöka vilken påverkan som sker på kundernas köpbeteende under en pandemi. Vidare vill undersöka vilka som tar beslut om åtgärder och förändringar under en pandemi. Studien kommer att bidra till att uppfylla ett enligt oss outforskat område inom marknadsföring kring hur livsmedelsföretag agerar på beslut från myndigheter vid en pandemi.   Forskningsfrågor:  -       Hur anpassar livsmedelsbutiker marknadsföringen vid en pandemi?  -       Hur påverkar en pandemi kundernas köpbeteende? -       Vilka beslutfattare styr livsmedelsbutikernas agerande vid en pandemi? / The purpose of this research is to study how grocery stores handle their marketing and to investigate the impact on customers buying behavior during a pandemic. Furthermore, we want to investigate who decides on actions and changes during a pandemic. The study will help to fulfill an unexplored area of marketing in our view of how grocery stores act on government decisions in a pandemic.   Research questions:  -       How do grocery stores adapt their marketing to a pandemic? -       How does a pandemic affect customer buying behavior? -       Which decision-makers control the behavior of grocery stores in the event of a pandemic?

Covid-19 har under de senaste åren satt stora spår i samhället. Inte minst inom restaurangbranschen som ständigt ställts inför nya utmaningar och förhållningssätt. Restriktioner, rekommendationer och oroliga gäster har varit förhållanden som branschen fått hantera. I och med denna problematik är syftet med denna studie att skapa kunskap och förståelse för hur restauranger i Umeå jobbat med sin marknadsföring för att hantera covid-19. Marknadsföring är en väsentlig del inom alla verksamheter och anses vara nödvändigt för upprätthållandet av den dagliga driften. Det är något som är allt mer tydligt inom verksamheter där tjänster är dominerande, såsom restaurangbranschen. Marknadsföringsbegreppet är mer än bara det som benämns som reklam och behandlas i denna studie som alla aktiviteter en verksamhet gör. Allt ifrån det interna till det externa och aktiviteterna däremellan, som integration med kunden.I denna studie har vi undersökt hur fyra olika restauranger i Umeå har hanterat sin marknadsföring under covid-19, i hopp om att ta sig igenom pandemin. När samhället har präglats av de ovan nämnda omständigheterna har restauranger tvingats göra avvägningar och hittat nya sätt att marknadsföra sig på. För att kunna dra en slutsats om branschen har restauranger av olika slag undersökts. Vidare utgår studien från ett antal teorier och tidigare forskning inom ämnet. Studiens resultat har sin grund i sex stycken intervjuer med personer från de olika restaurangerna, följt av en observation av respektive restaurang, samt en granskning av dess externa kommunikation. Utifrån det resultat som framställts har det visat sig vara viktigt att jobba med alla marknadsföringens delar för att fortsatt kunna möta gästernas behov.Studien visar att det finns en variation i hanteringen av marknadsföringen beroende på restaurang och dess erbjudande. Vad som gemensamt går att konstatera är att marknadsföringens interna, externa och interaktiva delar bör vara integrerade och tillsammans är viktiga. Såldes har slutsatsen i denna studie både bekräftat tidigare forskning, men även bidragit med nya insikter om hur man kan hantera och öka förståelsen för denna situation inom denna specifika bransch. Inte minst inom hur branschen på nya sätt kan marknadsföra sig när det råder restriktioner och rekommendationer.

Syfte och Frågeställning Studiens huvudsyfte är att skapa förståelse för hur layout och gruppering i butiksmiljöer, påverkar inredningsintresserade kvinnors butiksupplevelse. För att besvara studiens syfte har följande frågeställning formulerats: Hur påverkar layout och gruppering inredningsintresserade kvinnors butiksupplevelse i fysiska inredningsbutiker där produkter grupperas efter produktkategorier jämfört med där produktkategorier mixas? Metod, Teoretisk referensram och Empiri Studien är kvalitativ med en komparativ forskningsdesign och jämför två fall vilka utgörs av butikerna Hemtex, i Kalmar, och Hjärterum, i Borås. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om butiksmiljö och butiksupplevelser. Teorier om layout och gruppering har även tagits fram som en del av butiksmiljö. Studiens empiri samlades in genom intervjuer av tre kunder till respektive butik samt genom två stycken observationer, av de två butiksmiljöerna. Analys och Slutsatser I analysen diskuteras empiri och teori, där empirin från respektive butik jämförs. Analysen resulterar i studiens slutsatser vilket visar att olika arbetssätt gällande layout och gruppering i inredningsbutiker resulterar i olika butiksupplevelser. En inredningsbutik vars produkter grupperas efter produktkategorier främjar en funktionsfokuserad butiksupplevelse med dess funktionalitet men begränsade utrymme för inspiration. För en positiv upplevelse lämpar sig arbetssättet därmed bäst vid en målinriktad aktivitet. Vidare visar studien att mixade produktkategorier främjar en inspirationsfokuserad upplevelse med mer utrymme för inspiration men med sämre navigering, för en positiv upplevelse krävs därför mer av personalen vid en målinriktad aktivitet men lämpar sig väl för en fritidsorienterad aktivitet. / Purpose and Research question The main purpose of this study is to create understanding about how layout and space allocation, as aspects of store environments, affect the in-store customer experience (ISCX) of women interested in interior design. A question has been framed to fulfill the purpose of the study: How do layout and space allocation affect the ISCXof women interested in interior design where product are grouped by product categories compared with where product categories are mixed Method, Theoretical frame of reference and Empiricism The study is qualitative with a comparative research design that compares two cases that consist of the two stores Hemtex in Kalmar and Hjärterum in Borås. The theoretical frame of reference consists of theories about store environment and ISCX. These theories has been supplemented with theories about layout and space allocation, as a part of the store environment. The empiricism was gathered by interviews of three customers from each store and by two observations of the two store environments.  Analysis and Conclusions The analysis discuss the empiricism with the theories by comparing the empiricism of each store. The analysis is resulting in the study’s conclusions which show that different ways of working with layout and space allocations in interior design stores result in different ISCX. An interior design store with products grouped by product categories promotes a functional focused ISCX with its functionality but limited space for inspiration. The strategy is therefore most suitable for a targeted activity, for a positive experience. Further the study indicates that mixed product categories promotes an inspiring focused ISCX with more space for inspiration but less navigation, it is therefore most suitable for a leisure activity for a positive experience.

The purpose of this research aims investigate whether front line personell are brand carriers who can affect the customers brand experience. This present study focuses on commercial fitness centers in Kalmar. Like brands, training is taking part in people’s everyday lives; fitness centers are offering the customer a wider range of group training. This thesis is based on a qualitative approach whereby eight interviews have been carried out with two members of the board and six employees of the front line. Additionally, this thesis is also based on three focus groups with four customers, representing the majority of each fitness centers. The research findings highlight that the front line employees are very important as they are seen as the brand; therefore the front line employee’s personality and behaviour will influence the customer’s view of the brand. The knowledge of the front line employee’s is crucial and it is of high importance. Communication between the board and the front line employees are important and the board needs to make sure that all information is provided.

Our purpose with this research is to highlight that there is a scope for increased value creation in the experience room during concerts, and how value-enhancing strategies can be a competitive advantage for different venues. In our investigation of this we have worded the following research question: How is the perceived customer value affected during a concert in the experience room and its physical environment? With the background in this question we have identified three key concepts that we believe are the influence of the total concert experience which are; sensory experiences, interaction and identity. From these concepts we have drafted a number of propositions to test the reality by our empirical data collection.

Forskningsfrågor På vilka sätt visar företag inom detaljhandeln tillit eller brist på tillit till sina kunder i servicelandskap? På vilka sätt upplever kunder att företags visade tillit eller brist på tillit i servicelandskap påverkar deras relationer med företagen? Syfte Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för hur kunders relationer med företag inom detaljhandeln påverkas av om företag visar tillit eller brist på tillit i servicelandskap. Det kommer att uppnås genom att analysera servicelandskaps utformning samt kunders upplevelser av hur företag visar eller inte visar förtroende för sina kunder i servicelandskap. Metod Uppsatsen utgår från en kvalitativ undersökningsmetod och präglas av en abduktiv ansats. Eftersom syftet berör de tre huvudbegreppen servicelandskap, tillit och relationer har respektive begrepp behandlats under enskilda kapitel. I varje kapitel som behandlar respektive begrepp presenteras teori och en analys av empirin som har samlats in med stöd av fokusgrupper samt semi-strukturerade intervjuer. Slutsats Företag inom detaljhandeln visar brist på tillit till sina kunder i servicelandskapen främst genom inlåsta varor, övervakningskameror samt att låta personalen övervaka kunderna. Personalens brist på tillit är det som påverkar kunderna mest och huruvida kunderna påverkas av inlåsta varor beror på syftet med deras köp. Att ge kunder frihet och kontroll i servicelandskap är ett sätt för företag att visa tillit till sina kunder. Kunders relationer till företag påverkas i sin tur av i vilken grad kunderna påverkas av den tillit som företag visar eller inte visar i servicelandskapen. / Research questions In what ways do companies within retailing show trust or lack of trust to their customers in servicescapes? In what ways do customers perceive that companies trust or lack of trust in servicescapes affects their relationships with the companies? Aim The aim of this study is to give an increased understanding of how customers' relationships with companies in the retail sector are affected by whether companies show trust or lack of trust in the servicescape. This will be achieved by analyzing servicescapes design as well as customers experiences of how companies show or do not show trust to their customers in the servicescape. Method This study is based on a qualitative research method and is characterized by an abductive process. Since the aim involves the three main concepts servicescape, trust and relationships, each concept has been covered in individual chapters. In each chapter dealing with each concept theory and the analysis of the empirical data that has been collected through focus groups and semi-structured interviews is presented. Conclusion Companies within retailing show a lack of trust to their customers in the servicescapes mainly through locked goods, surveillance cameras as well as having the staff monitor the customers. The staff's lack of trust is what affects customers the most and whether the customers are affected by locked goods depends on the purpose of their purchase. To give customers freedom and control in servicescapes is a way for companies to show trust to their customers. Customers' relationships with companies are in turn influenced by the degree to which the customers are affected by the trust companies show or do not show in the servicescape.

Syfte och forskningsfrågor Studiens syfte är att undersöka hur servicelandskapet på traditionella caféer kan påverka de olika sinnena och kundens upplevelser. Syftet är också att kunna påvisa vad som kan anses vara unikt i servicelandskapet för traditionella caféer. Studien ska även undersöka vilka faktorer och värdegrunder som kan förstärka konkurrenskraften för traditionella caféer på marknaden. Forskningsfrågan som vi har valt formuleras följande: • Hur kan traditionella caféer utveckla sitt servicelandskap för ökad konkurrenskraft, med stöd av sinnesorienterad marknadsföring? Metod Studien är utformad utifrån en kvalitativ studie som har en kombination av deduktiv och induktiv ansats, som också benämns abduktiv ansats. Det empiriska materialet är insamlat på ett strategiskt sätt och innefattas av sex semistrukturerade intervjuer. Slutsatser Studiens resultat har påvisat att sinnesmarknadsföringen har en stor betydelse för servicelandskapet. Om sinnena tillsammans med servicelandskapets stil och tema överensstämmer med varandra kan det leda till en starkare upplevelse och kvalité för kunden. Studien har vidare visat att flexibiliteten och tillgängligheten av servicelandskapet kan appliceras i serviceprocessen för att stärka konkurrenskraften på marknaden. / Purpose and research question The purpose of this thesis is to investigate how the servicescape in traditional cafés can affect the different senses and the customers experience. The purpose is also to demonstrate what could be unique in the servicescape of traditional cafés. The thesis will also examine various factors and value bases which can strengthen the competitiveness for traditional cafés on the market. The research question we have chosen to examine is following: • How can traditional cafés develop their servicescape to strengthen their competitiveness, with support of multisensory marketing? Method This research is developed from a qualitative study which has a combination by deductive and abductive approach. The empirical material is collected on a strategic way and contains six semi structured interviews. Conclusions The result of the research has proven that multisensory marketing is by considerable importance to the service scape. If the senses together with the servicescapes style and theme is consistent with each other, it can lead to a stronger experience and quality for the costumer. The research has also shown that the flexibility and availability of the servicescape can be applied in the service process to strengthen the competitiveness on the market.

Abstract Purpose and research question The purpose of the study is to clarify the role and significance of mind marketing in hotel rooms to strengthen the hotel brand. What does sense marketing mean today in hotel rooms? In what way can sense of mind in hotel rooms influence the brand identity? Method The essay is written in a qualitative research method with abductive elements. The empirical material consists of six semistructured interviews with eight respondents. Conclusion The study results show that the hotel room has an influence on the hotel brand. The hotel is an organization with several sectors and, in the experience of the guest, each sector is tasked with sending an emotional message. Sensory marketing is implemented in hotel rooms for an effective method used to convey a message and to create experiences. The hotel industry wants to offer a service that makes the guests happy and create positive memories. It is the clearest method of differentiating from other hotels which has an influence over the brand. Keywords Sensory marketing, Brand, Image, Identity, Service landscape, Hotel, Hotel room