Detta examensarbete är en studie hur en gymnasieskola arbetar kring norm och HBT. Studien syftar till att visa hur skolor arbetar idag och hur den undersökta skolans arbete kan förbättras utifrån ett specialpedagog perspektiv. Uppsatsen inleds med en litteraturstudie där skolans traditionella arbete och möjlighet till förändring bearbetas. Den andra delen av uppsatsen är en analys av den undersökta skolans likabehandlingsplan och hur HBT behandlas i densamma. Den tredje delen av uppsatsen består av en enkätstudie som syftar till att undersöka hur lärare upplever området HBT och skolan. Resultatet visar att den undersökta skolan tenderar att bedriva ett klassiskt normarbete med heteronormativitet som grund. Skolan skiljer sig också från skolverkets rekommendationer när det gäller arbetet med likabehandlingsplanen. Enkätundersökningen visar att lärare tenderar att anse att skolan som helhet skall betrakta HBT området ur ett normalperspektiv men att denna betraktelse inte behöver genomsyra hela skolans verksamhet. Området är ett intresseområde för specialpedagogen ur såväl förändringssynvinkel där det finns flera uppdrag att fylla på den undersökta skolan, men även ur en synvinkel där alla elever skall bemötas på bästa sätt i en skola.

This thesis explores aspects of teachers’ obligation to implement and discuss what are referred to in the Swedish national school curricula as “fundamental values” (“värdegrunden” in Swedish). The aim is to describe and analyze dilemmas in interpretations of and teachers’ work with these fundamental values. Four questions are related to this aim. The first addresses difficulties discussed in conversations between seven upper secondary teachers, during nine meetings over the course of one year. In these conversations the teachers reflected upon how to interpret the fundamental values in relation to their daily practice. The second question focuses on the considerable diversity of Swedish schools and examines the work of the teachers through a perspective of intersectionality. The third question concerns how Martha Nussbaum’s theory of emotions as judgments of value could be used for an understanding of the identified dilemmas. The fourth question focuses on ways in which the participating teachers’ discussions may contribute to a wider discussion about possible aims and circumstances of teachers’ work with the fundamental values. Chapter 2 introduces the theoretical framework of the study, Martha Nussbaum’s (2001) ethical thinking on emotions as judgments of value. She argues that emotions have four common cognitive components. They have (1) external objects, and are directed towards these objects. They are (2) intentional, reflecting a person’s particular point of view, his or her special way of beholding the object, and (3) consist of judgments, i.e. views of how things in the world are. According to Nussbaum’s Aristotelian ethics, emotions also (4) mirror the individual’s vision of what a good human life is like, and the vulnerability of it. The concept of eudaimonia, a fulfilled or flourishing life, is central. Chapter 3 focuses on ideas of ethnicity, and on the specific obligation mentioned in the curriculum of counteracting xenophobia and intolerance in a multicultural society. Chapter 4 discusses various aspects of the teachers’ thoughts on religiosity within Swedish society (often depicted as one of most secular in the world) and within the educational system that is non-denominational. Chapter 5 draws attention to different ways in which the teachers view and teach pupils about sexual orientation. Chapter 6 presents conclusions on potential advantages of and challenges involved in Nussbaum’s Aristotelian theory of emotions, when applied to teachers’ views of and practical work with the fundamental values described in the curriculum. One advantage is that emotions may be intellectually scrutinized and morally assessed, on grounds that are known beforehand and discussed in a democratic process. The non-productive division between emotions, on the one hand, and intellectual and moral capabilities, on the other, is transcended by Nussbaum’s theory. An important challenge is to reflect upon when to discuss the cognitive content of pupils’ emotions, and when it is appropriate to state what is right or wrong, and try to influence pupils accordingly. Keywords: Emotions, vulnerability, values education, religious education, teaching, Martha Nussbaum, ethnicity, religion, sexual orientation. / Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete

This thesis explores aspects of teachers’ obligation to implement and discuss what are referred to in the Swedish national school curricula as “fundamental values” (“värdegrunden” in Swedish). The aim is to describe and analyze dilemmas in interpretations of and teachers’ work with these fundamental values. Four questions are related to this aim. The first addresses difficulties discussed in conversations between seven upper secondary teachers, during nine meetings over the course of one year. In these conversations the teachers reflected upon how to interpret the fundamental values in relation to their daily practice. The second question focuses on the considerable diversity of Swedish schools and examines the work of the teachers through a perspective of intersectionality. The third question concerns how Martha Nussbaum’s theory of emotions as judgments of value could be used for an understanding of the identified dilemmas. The fourth question focuses on ways in which the participating teachers’ discussions may contribute to a wider discussion about possible aims and circumstances of teachers’ work with the fundamental values. Chapter 2 introduces the theoretical framework of the study, Martha Nussbaum’s (2001) ethical thinking on emotions as judgments of value. She argues that emotions have four common cognitive components. They have (1) external objects, and are directed towards these objects. They are (2) intentional, reflecting a person’s particular point of view, his or her special way of beholding the object, and (3) consist of judgments, i.e. views of how things in the world are. According to Nussbaum’s Aristotelian ethics, emotions also (4) mirror the individual’s vision of what a good human life is like, and the vulnerability of it. The concept of eudaimonia, a fulfilled or flourishing life, is central. Chapter 3 focuses on ideas of ethnicity, and on the specific obligation mentioned in the curriculum of counteracting xenophobia and intolerance in a multicultural society. Chapter 4 discusses various aspects of the teachers’ thoughts on religiosity within Swedish society (often depicted as one of most secular in the world) and within the educational system that is non-denominational. Chapter 5 draws attention to different ways in which the teachers view and teach pupils about sexual orientation. Chapter 6 presents conclusions on potential advantages of and challenges involved in Nussbaum’s Aristotelian theory of emotions, when applied to teachers’ views of and practical work with the fundamental values described in the curriculum. One advantage is that emotions may be intellectually scrutinized and morally assessed, on grounds that are known beforehand and discussed in a democratic process. The non-productive division between emotions, on the one hand, and intellectual and moral capabilities, on the other, is transcended by Nussbaum’s theory. An important challenge is to reflect upon when to discuss the cognitive content of pupils’ emotions, and when it is appropriate to state what is right or wrong, and try to influence pupils accordingly. Keywords: Emotions, vulnerability, values education, religious education, teaching, Martha Nussbaum, ethnicity, religion, sexual orientation.  / Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete

Bakgrund Psykisk ohälsa är ett ökande problem hos ungdomar. Suicidala tankar är ett försteg till suicid och olika faktorer kan öka risken för suicidala tankar. Världen över är suicid den tredje vanligaste dödsorsaken för ungdomar i åldern 15 – 19 år. Suicid räknas som en vårdskada om hälso- och sjukvården haft möjlighet att hindra individen att begå självmord via adekvata åtgärder. Därför ska hälso- och sjukvården arbeta förebyggande mot suicid. Försök till självmord redovisas i högre grad av ungdomar som är lesbiska, gay eller bisexuella (LGB). Ungdomarna upplevde att sjukvårdspersonal ibland kunde se homosexualitet som något avvikande. Syfte: Syftet var att beskriva förekomsten av suicidala tankar utifrån sexuell läggning hos ungdomar. Metod: Studiens design är en litteraturstudie. Totalt tio artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Artiklarnas likheter och skillnader beskrevs. Resultat: Sexuell läggning har en påverkan på suicidala tankar. Ungdomar som definierades som LGB, sexuell minoritet eller haft sexuell kontakt med någon av samma kön rapporterade suicidala tankar i högre grad än heterosexuella ungdomar. Tjejer rapporterade suicidala tankar i högre grad än killar, oberoende av sexuell läggning. Slutsats: Studier visar att det finns ett samband mellan sexuell läggning och suicidala tankar. Suicidala tankar är ett allvarligt problem som inte kan förbises, och därmed inte sambandet mellan sexuell läggning och suicidala tankar. Vidare forskning behövs både inom Sverige och internationellt. / Background: Mental illness is an increasing problem among adolescents. Suicidal ideation is an early stage of suicide and different risk factors can increase the risk of suicidal ideations. All over the world suicide is the third most common cause of death among adolescents aged 15 – 19 years. Suicide is a care-damage if the health service had the possibility to prevent a person to commit suicide with adequate interventions. Therefore, the health service is required to work preventive towards suicide. Suicide attempts is reported in higher rate among adolescents who are lesbian, gay or bisexual (LGB). Some patients perceived that health personnel sometimes saw homosexuality as something abnormal. Aim: The aim of the study was to describe the presence of suicidal ideations based on sexual orientation among adolescents. Method: The literature study includes ten articles. The quality of the articles was analyzed. Then the articles similarities and differences were described.    Results: Sexual orientation has an impact on suicidal ideations. Adolescents who were defined as LGB, sexual minority or had sexual contact with a person of the same gender reported suicidal ideation in a higher rate than heterosexual adolescents. Girls reported suicidal ideations in a higher rate than boys, regardless of sexual orientation. Conclusion: Studies shows that there is a correlation between sexual orientation and suicidal ideation. Suicidal ideation is a severe problem that can’t be disregard, and neither the correlation between sexual orientation and suicidal ideation. Therefore, research need to be done, both in Sweden and worldwide.

No description available.

Följande examensarbete undersöker representationen av sexualitet i tre skönlitterära böcker, med syftet att bidra med kunskap om vilka normer gällande sexualitet som elever möter i litteraturundervisningen i gymnasieskolans svenskämne. Undersökningen sätts i relation till svenskämnets syfte samt gymnasiets värdegrund för att utreda huruvida representationen i romanerna lever upp till det som formulerats i de dokumenten. Litteraturen till undersökningen är vald utifrån dess förekomst i svenskämnet, och urvalet baserades på uppgifter om litteraturval från tre gymnasieskolor. När romanerna hade valts ut tematiserades dessa med hjälp av en kulturanalytisk metod som tog utgångspunkt i begreppen begär, alignment och nonalignment. Uppsatsens teoretiska grund tar utgångspunkt i Ambjörnsson (2003), Ahmed (2006) och Butler (2007) och utgår från begrepp såsom begär, den heterosexuella matrisen och genus för att analysera det framtagna och tematiserade materialet. Resultatet av detta visar att heteronormen är tydligt framträdande i samtliga romaner och ofta får rollen som ett förgivettagande. Enda undantaget är egentligen förkommandet av ett potentiellt queert begär i en av romanerna. Vid sidan om detta urskiljs även tvåsamhetsnormen samt hur normer kopplade till genus delvis förstärks av heteronormen. Detta resulterar i en slutsats att det undersökta materialet tillsammans bidrar med en relativt snäv syn på sexualitet. Vidare leder resultatet till en uppmuntran av didaktiska litteraturval som går emot denna snäva syn.

Titel: Mångfald hos Big Four - En kvalitativ studie om Big Fours mångfaldshantering i revisionsteam i Sverige Bakgrund: Mångfald har blivit en självklarhet i många företag och präglar numera dynamiken hos Big Four. Det förekommer emellertid lite data och forskning kring andra faktorer än kön av mångfald i revisionsteam. För att medlemmar i revisionsteam lättare ska kunna utnyttja varandras kunskaper och förbättra kvaliteten är fokus på mångfald viktigt. Denna studie kommer därmed  undersöka Big Fours mångfaldsarbete i revisionsteam. Syfte: Syftet med studien är undersöka hur Big Four företagen i Sverige arbetar med mångfald i revisionsteam.  Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ fallstudie. Empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer med medarbetare hos Big Four företag i Sverige. Slutsats: Studien visar att Big Four inte aktivt arbetar med mångfald i revisionsteam. Visst hänsynstagande kan tas till faktorn kön. Det finns emellertid inget krav från Big Four att medarbetare ska ta någon faktor i beaktning vid sammansättning av revisionsteam. Medarbetare hos Big Four anser att mångfald i revisionsteam kan bidra till fler synvinklar på problem och ett bättre kundbemötande. / Title: Diversity at Big Four - A qualitative study of Big Four's diversity management in audit teams in Sweden Background: Diversity has become a matter of course in many companies and now characterizes the dynamics of the Big Four. However, there is little data and research on factors other than gender of diversity in audit teams. A focus on diversity is important in order for members of audit teams to easily utilize knowledge and improve quality. This study will thus examine the Big Four's diversity work in audit teams. Purpose: The aim of the study is to investigate how the Big Four companies in Sweden work with diversity in audit teams. Method: The study was conducted through a qualitative case study. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with employees from the Big Four companies in Sweden. Conclusion: The study shows that the Big Four does not actively work with diversity in audit teams. Some consideration can be given to the factor gender. However, there is no requirement from Big Four that employees must take any factor into account when composing an audit team. Employees at Big Four believe that diversity in audit teams can contribute to more perspectives on problems and better customer service.

Allas lika värde borde vara en självklarhet i Sverige år 2021, men hur ligger det till? Syftet är att undersöka läromedelsanalyser av läroböcker i samhällsorienterande ämnen för tidiga skolår med fokus på genusperspektivet. Vår första forskningsfråga är: Vilka könsmönster framkommer enligt läromedelsanalyserna i läroböckerna? Vår andra forskningsfråga är: Vilka könstillhörigheter representeras enligt läromedelsanalyserna i läroböckerna? Målet är att dra slutsatser om den samlade kunskapen som läromedelsanalyserna kommit fram till. Vi har genomfört en kvalitativ textanalys för att nå en djupare förståelse i vad samhällsorienterande läroböcker, enligt läromedelsanalyserna, visar för representation av könsmönster och könstillhörighet. Det sammantagna resultatet i läromedelsanalyserna visar att samhällsorienterande läroböcker för årskurs 1-3 är präglade av könsmönster som framställer pojkar/män som mer betydande och viktiga jämfört med flickor/kvinnor. Vidare visar resultatet på en exkludering av hbtq, genom att representationen är nästintill obefintlig i läroböckerna enligt läromedelanalyserna. Genom en frekvent användning av motbilder visar svenska läromedel en ambition av att öka jämställdheten mellan pojkar/män och flickor/kvinnor. Vår slutsats visar att trots ambitioner om ökad jämställdhet är heteronormen och mannen fortfarande dominant och eftersträvsam i samhällsorienterande läroböcker i årskurs 1-3, samtidigt som representationen av hbtq är bristfällig. Allas lika värde och möjlighet att känna inkludering och igenkänning är begränsad.

Det är en mänsklig rättighet att ha rätt till sin sexualitet och sin sexuella läggningsamt inte bli diskriminerad på grund av den. Trots det är homo- och bisexuellahandlingar förbjudna i över 70 länder i världen. Detta skapar en vilja och ett tvånghos människor att behöva fly från det förtryck de lever under i vissa delar avvärlden. Tidigare forskning visar att personer som sökt asyl på grund av sinsexuella läggning många gånger utsatts för kränkning av sin värdighet ochintegritet samt rätt till privatliv. Stereotypa antaganden har många gånger legat tillgrund för bedömningarna och personer har inte fått sina ansökningar beviljade dåde uppmanas att leva i diskretion. Idag finns inte längre det kravet utan nu är detistället en fråga om tillit och misstro som styr bedömningarnas utgång. Från ochmed 2006 har personer enligt svensk lag rätt att söka asyl i form av flyktingstatusi Sverige på grund av sin sexuella läggning. Men hur definieras begreppet sexuellläggning i svensk lagtext, migrationsverkets riktlinjer samt i prejudicerande domari fall där en person åberopar skyddsskäl på grund av sexuell läggning. I dennakvalitativa innehållsanalys kommer begreppet sexuell läggning i dessa dokumentatt problematiseras och kritiskt granskas med hjälp av queerteorin. Studienkommer fram till att sexuell läggning i asylprocessen definieras som entillhörighet till en samhällsgrupp och som en egenskap. Dessutom måste denasylsökandes berättelse om sin sexuella läggning vara trovärdig för att personen ifråga ska få asyl i Sverige. / It is a human’s right to have the right to your own sexuality and sexual orientationand not to be discriminated because of it. Nevertheless, homosexuality andbisexuality are ill-legal in forms of expressing one’s sexual orientation in over 70countries in the world. This creates a wish to, and a constraint among humans to,flee from the oppression which they live under in some parts of the world.Previous research show that persons who have sought asylum because of theirsexual orientation often have been subject to violations of their dignity andintegrity and also their right to privacy. Stereotyped assumptions have often beenthe reason why applicants’ applications have not been granted; instead they arebeing encouraged to live in discretion. Nowadays, there are no longer suchdemands; today it is rather a question of belief and disbelief which decides theoutcome of the assessments. Since 2006 people have the right to seek asylum andbe admitted as refugees because of their sexual orientation according to Swedishlaw. Nevertheless, the question is in which way the concept of sexual orientationis defined in Swedish law, the guidelines of the Swedish Migration Agency, andkey precedents when a person seeks asylum because of her or his sexualorientation. In this qualitative study the concept of sexual orientation will bediscussed and critically reviewed from a queer theoretical perspective. One of thestudy’s main findings is that sexual orientation in the asylum process is defined asa membership of a specific social group and as a quality/characteristic. Moreover,the applicant’s own narrative needs to be trustworthy in order for the applicant toget asylum in Sweden.

Denna studie syftar till att undersöka hur sexuella läggningar och könsidentiteter, både inom och utanför de heteronormativa spektra, representeras i läroböcker. För att kunna besvara detta har en undersökning av hur sexualitet presenteras i fem samhällskunskapsläroböcker på gymnasiet genomförts. En innehållslig idéanalys har använts och data samlades in genom fem läroböcker som samtliga representerade sexualitet. Att undersöka detta område har varit relevant på grund av de revideringar som har genomförts i styrdokumenten, vad gäller sexualitet. Dessa revideringar kommer att implementeras följande höst. Dessa revideringar kommer att påverka hur lärare ska undervisa sina elever om sexualitet. Resultaten visar att sexuella läggningar presenterades främst genom bisexuella och homosexuella relationer. Sexuella läggningar presenterades i relation till de normer, exempelvis heteronormativitet, som finns i samhället. Människor som inte befinner sig inom de heteronormativa spektra blir ibland diskriminerade. Diskrimineringen kan leda till ett exkluderande från samhället på grund av deras sexuella läggning. Resultaten visade även på flertalet olika teman i relation till hur sexualitet presenteras i läroböcker. Dessa teman var bland annat kultur och religion, porträtteringen av kvinnan, arbete, politik, identitet och normer och relationen mellan kvinnor och män. Sammanfattningsvis, visade resultaten på en bred representation av sexualitet. Dessa representationer gick i flertalet fall att koppla till de revideringar kring sexualitet som gjorts i styrdokumenten. Även fast flertalet av läroböckerna representerade sexualitet bör inte materialet enskilt användas för att utbilda elever att använda ett kritiskt förhållningssätt gentemot dessa frågor.