Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka som får representera de tyskspråkiga ländernas befolkning i några läromedel i tyska. Undersökningen fokuserar på hur aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning skildras i läroböckerna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning, främst rörande läromedelsanalys, med inriktning på de valda aspekterna. Med hjälp av textanalys har jag undersökt fyra olika läroböcker i tyska för grundskolan. Sammanfattningsvis förekommer få skildringar av personer med annan etnisk tillhörighet än tysk i de granskade läroböckerna, ingen med annan sexuell läggning än heterosexuell, endast en funktionshindrad och religion förekommer mycket sparsamt. Könsfördelningen i läroböckerna är relativt jämn

Examensarbetets syfte har varit att undersöka hur lärarutbildarna förstår sitt uppdrag att lyfta frågor kring sexuell läggning och främst HBT för att därmed förbereda blivande lärare på yrkeslivet. Därför har jag undersökt hur Malmö högskolas lärarutbildning och dess lärarutbildare förhåller sig till högskolans egna policydokument och andra relevanta dokument.Genom missivbrev rekryterades tre (eg. fyra) frivilliga informanter från enheten Kultur Språk Medier på Malmö högskolas Lärarutbildning till kvalitativa intervjuer. Högskolans egna policydokument och statliga lagtexter analyserades och beskrevs för att förstå de åläggande som informanterna skulle svara för ifråga om sexuell läggning och identitetsfrämjande. Informanterna visade sig ha en samsyn på hur HBT skulle beröras i högskolans undervisning; som en följd av lärarstudenternas behov. Intresset för HBT-frågan och dess aktualiserande i högskoleundervisningen uppkom som en följd av ett undervisningsprojekt, kallat ”Identitet”, i skolverkligheten på två sydsvenska skolor. Frågorna kring sexualitet och HBT blev närvarande för lärarstudenterna när de konfronterades med skolverkligheten. När lärarstudenterna återvände till Malmö högskolas lärarutbildning efterlyste de därför mer kunskap och förberedelse i frågan från sina lärarutbildare. Vidare menade informanterna att HBT – och sexualitet i allmänhet – var ett område vilket var svårt att hantera i skolan. Att lagstadga uppifrån var inte en lösning. Eleverna själva och deras eget lärande var själva ”sprängstoffet” menade några av informanterna. En annan åsikt som lyftes var ”utpekandets problematik” av en ”avvikande” grupp vilket kunde leda till att normer dekonstruerades för att i nästa stund omkonstrueras av den ”dekonstruerande” gruppen. På så vis föddes bara nya normer.Enligt informanterna måste frågan om sexualitet och HBT få mer utrymme i skolan överhuvudtaget. HBT sågs inte som en enskild fråga utan som en ”naturlig” del av sexualitetsfrågan vilken behövde lyftas.

The 1980s was a decade when homosexuality was frequently debated because of the contemporary incoming of aids. Since aids first affected homo- and bisexual men they became stigmatized as the risk group. The Swedish authorities started to act with epidemical methods at 1985/86, which restricted the sexual minority. This study, unlike others made before, contextualizes the lawmaking of Bastuklubbslagen, a prohibition concerning gaysaunas, by analyzing it with queer theoretic perspectives. Through an investigation of Bastuklubbslagen and contemporary sexual norms, this survey shows that the making of distinctions between hetero- and homosexuality were central to the context of the lawmaking. The outcome primarily shows that sexual norms were linked to a heteronormative point of view when Bastuklubbslagen was motivated by the authorities. Heteronormative ideals about monogamy and twosomeness made impact on the founding of the law. Sex between men was pointed out as harmful and gaysaunas as the explicit locations for the spreading of aids. My survey is contextualizing behaviors as the authorities described meant a risk of being infected by aids, or to spread it. My study has shown that homo- and bisexuals were regarded as the active actors of aids increasing, while the heterosexual majority was passivated. In the field of historical queer studies this study enhances the greatness of heterosexual normativity within the stigmatization and sanctions made by the authorities’, as Bastuklubbslagen became an aids prevention strategy.

An inspection carried out by the Swedish Schools Inspectorate shows that sex and cohabitation education in Swedish schools lack when it comes to content regarding norms and LGBTQ. Statistics from the Swedish Agency for Youth and Civil Society also show that young LGBTQ people suffer to a greater extent from mental illness in comparison with other young people. Since educational materials have a predominant role in teaching, this study aims to investigate the way in which gender and sexual orientation are presented in three digital biology educational materials for grades 4-6. Furthermore, the study aims to analyze which types of presentations are given the most space and thus can be considered to represent norms in the educational materials. This study intends to answer the following questions: In what way is gender and sexual orientation presented in three biology teaching materials for grades 4-6? Which presentations are given the most space and can therefore be considered normative? From an overall queer theoretical perspective but also with help from a number of definitions, an educational material analysis combined with a discourse analysis has been performed on three biology teaching materials for pupils in year 4-6. In the analysis, a number of discourse questions were used as support to be able to select examples from the text which were then categorized into different analysis categories. The results of the study show that gender was most often linked to bodily aspects such as genitals and hormones. The sexes were also mostly divided into the categories woman and man. The three sexual orientations that are included in the Swedish discrimination law were explicitly presented. With the help of the discourse analysis, however, it could be stated that a heteronormative approach permeates the educational materials, mainly in the parts that deal with conception and intercourse. Altogether, man and woman could be interpreted as the normative gender and heterosexuality to be the normative sexuality

Studien undersöker hur tonårsserien 13 Reasons Why framställer sina karaktärer genom representationer av kön, sexuell läggning och etnicitet. Urvalet består av seriens fjärde säsong och elva karaktärer analyseras. Målet med studien är att bidra med kunskap om hur en populär tonårsserie stärker eller går emot rådande stereotyper kring kön, sexuell läggning och etnicitet. Det teoretiska ramverket består av feministisk teori, intersektionalitet, genusteori, representation, stereotyper och icke-stereotyper. Metoden är en semiotisk textanalys och för att analysera resultatet har denotation och konnotation använts med stöd från analysverktygen ikon, index och symbol. Genom att titta på variabler som scen, utseende, beteende, språk/tal, ljud och kroppsspråk har slutsatser om serien framställningar kunnat dras. Resultatet av studien visar på att serien 13 Reasons Why representerar kvinnor som starka och självständiga, men att kvinnor fortsatt är underrepresenterade i tv-serier. Männen framställs som både stereotypiskt manliga men även som icke-stereotypiska genom en framställning av mer känsliga män. Serien visar på en bred framställning av olika etniciteter med både stereotypiska och icke-stereotypiska framställningar. Framställningen av sexuell läggning visar på nya perspektiv och även om vissa stereotypiska representationer förekommer har serien öppnat nya vägar för representationen av bisexualitet och homosexualitet. / The study examines how the teen series 13 Reasons Why portrays its characters through representation of gender, sexual orientation and ethnicity. The selection consists of the series’ fourth season and eleven characters are analyzed. The aim of the study is to contribute with knowledge of how a popular teen series reinforces or goes against prevailing stereotypes about gender, sexual orientation and ethnicity. The theoretical framework consists of feminist theory, intersectionality, gender theory, representation, stereotypes and counter-stereotypes. The method is a semiotic text analysis and to analyze the result, denotation and connotation has been used with support from the analytical tools icon, index and symbol. By looking at variables such as scene, appearance, behavior, language/speech, sound and body language, conclusions about the series representations have been drawn. The results of the study show that the series 13 Reasons Why represent women as strong and independent, but that women are still underrepresented in tv-series. Men are portrayed as both stereotypically manly but also as counter-stereotypical through the portrayal of more sensitive men. The series shows a broad representation of different ethnicities with both stereotypical and counter-stereotypical representations. The presentation of sexual orientation shows new perspectives and although some stereotypical representations occur, the series has opened new avenues for representation of bisexuality and homosexuality.

Denna uppsats beskriver HBTQ+-personers gestaltning i barnlitteratur. Studien utgörs av karaktärs- och bildanalyser på sex olika HBTQ+-karaktärer från fyra olika barnböcker. Resultatet av denna uppsats visar att de flesta HBTQ+-personer i barnlitteratur framställs utifrån normer som vi förmedlar till barn, vilket kan ge positiva och negativa effekter på barns tankar om heteronormen.

I Skolinspektionens granskning (2018) framkom att det över lag fanns en bristande likvärdighet i undervisningen gällande ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer. Från och med hösten 2022 implementeras den nya läroplanen (Lgr22) i vilken ämnesområdet har fått större utrymme och det fastställs att utbildning i ämnet kommer vara obligatoriskt för alla grundlärarstudenter. Syftet med denna studie är att göra en diskursanalys av externa aktörers material, i detta fall RFSU:s, riktat till elever i grundskolans tidigare årskurser (F-6). En diskursanalys har utgångspunkt i poststrukturalismens och socialkonstruktivismens teorier som baseras på att kunskap är föränderlig och att analysen av ”språk” endast är en tolkning. Det material vi har analyserat har utarbetats av RFSU och är tillgängligt på deras hemsida. Urvalet baserades på relevansen i förhållande till målgruppen (F-6) och utifrån förutbestämda begrepp, nodalpunkter, och artikulationerna av dem. Resultatet visade att materialet innehåller ett brett kunskapsunderlag i ämnet samtidigt som det erbjuder få didaktiska verktyg och har ett brett tolkningsutrymme. Diskurser som tydligt framgår i vår analys kan kopplas till det biologiska, socialt konstruerade och juridiska. I resultatet framgår det att det analyserade materialet delvis kan kopplas till läroplanen och trots att den bidrar till en bredare kunskap över lag så förblir vissa stereotypiska och heteronormativa antaganden synliga. Även om materialet förespråkar mångfald och acceptans så hamnar sexuella minoriteter i skymundan. En övergripande slutsats är att det finns en tydlig brist i materialet gällande barns sexualitet fram till att de är reproduktivt mogna. Även om externa aktörer kan bidra med fördjupad kunskap förblir skolan och läraren den optimala förmedlaren för denna kunskap.

Upplevelsen av mötet med skolsköterskan – Hbtq-ungdomars erfarenheter och förväntningar Syfte: Att beskriva HBTQ-ungdomars erfarenheter av och förväntningar på skolsköterskans stöd i relation till deras sexualitet. Bakgrund: Forskning visar att skolsköterskan kan ha bristande kunskap samt negativa attityder gentemot sexuella minoriteter. Studier visar även att elever inte ansåg det säkert att prata med skolsköterskan om sexualitet. Metod: Ostrukturerade, berättande forskningsintervjuer genomfördes med 10 ungdomar som identifierade sig som HBTQ. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visar att ungdomar som identifierar sig som HBTQ hade upplevt både positiva och negativa erfarenheter i mötet med sin skolsköterska. De ungdomar som haft positiva erfarenheter av sin skolsköterska upplevde att hen lyssnade med respekt och förmedlade trygghet. De negativa erfarenheterna grundades på att skolsköterskan haft bristande kunskap om HBTQ samt upplevts heteronormativ. Ungdomarna förväntade sig att bli lika behandlade, få möjlighet till aktivt samtalsstöd, en tillitsfull relation och ett kompetent bemötande från skolsköterskan. Slutsats: Skolsköterskan behöver ha kompetens och kunskap om HBTQ för att hen ska kunna möta ungdomar som identifierar sig som HBTQ på ett adekvat sätt. / The feeling of the meeting with the school nurse – LGBTQ-youths experiences and expectations Aim: To describe experiences of and expectations on support from school nurses by young LGBTQ people. Background: Research shows that school nurses may lack knowledge and have negative attitudes towards sexual minorities. Studies also show that students did not feel safe talking to the school nurse about sexuality. Method: Unstructured narrative interviews were conducted with 10 youths who identified themselves as LGBTQ. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Results: The study shows that youths who identify themselves as LGBTQ have had both positive and negative experiences in interactions with their school nurse. Youths who have had positive experiences with their school nurse felt that the nurse listened with respect and mediated safety. The negative experiences are due to the school nurse not being well versed in the subject of LGBTQ as well as seeming heteronormative. The expectations of the youths were to be treated equally, given the opportunity for active call support, a trustworthy relationship and a competent response from school nurses. Conclusion: A school nurse needs to be compentent and possess knowledge in LGBTQ to properly interact with LGBTQ-youths.

In 2006 a new law in Sweden let refugees apply for asylum on the grounds of them being in need of protection due to their gender or sexual orientation. Due to this law, the Swedish migration authority are the ones who decide whether or not a person has made it likely to be of a certain gender or sexual preference and whether or not they are in need of protection in Sweden due to this. The asylum process thus becomes a clear example of how norms for gender and sexuality are constructed and reproduced by the government. The limited research about sexual orientation, gender and asylum in Sweden, which in itself was a reason for this paper, stated that there were limited definitions and guidelines on the subject which made decision-making depend on the person in authority. The aim of this study were to understand how the construction of gender and sexuality are made within asylum-cases through analyzing two cases from the Swedish Supreme Court of Migration (Migrationsöverdomstolen) and the government-proposition of the 2006 migration-law. To meet the purpose of the study’s aim, the research questions used were, what constructs of gender and sexuality could be found in asylum-cases and which discourse of gender and sexuality could be seen as ruling in legislations and judgements. To understand this we used a social constructivist approach and Judith Butlers theory about the heterosexual matrix. The main findings were that constructions of sexuality is categorized in terms of homo-, bi- and heterosexual orientation. Hence, the Swedish government produces and reproduces western designations of sexuality as valid, while leaving non-western designations invalid. Further more, our study shows that this is all done under a heterosexual norm that produces and reproduces a binary perception of gender, consisting of male and female as opposites. Hence, the discourse links gender and sexuality together under the heterosexual matrix. While previous reports and research show that decisions are depending on individual decision-makers, this study shows that both the decisions and the decision-makers are depending on the judicial and societal discourse.

This study aimed at supplementing the Swedish National Agency for Education’s (Skolverket) study (2006) I enlighet med skolans värdegrund? which investigated whether textbooks in various school subjects went against the fundamental values in the curricula Lpf94 and Lpo 94. Due to this study’s supplementing intention, this study uses a similar title as Skolverket. By adding a new subject (Swedish) to Skolverket’s study, this study also strived to show how discrimination might be present in other subjects than the ones Skolverket involved in their study. More precisely, this study examined how the aspects ethnic belonging, functional limitation, gender, religion and sexual orientation (Skolverket used the same aspects in their study) are presented in a textbook for the Swedish subject in order to find out whether or not discrimination occurs. In the analysis I have used a combination of intersectionality and discourse analysis in order to understand and explain findings from the textbook.This study shows that the initial thought that discrimination occurs in more school subjects’ textbooks than the ones involved in Skolverket’s study, was valid. Many examples of differentiation between the norm “We” and the diverged “Them” were found. Moreover, people in the book were seldom presented as foster more than one of the investigated aspects (ethnic belonging, functional limitation, gender, religion and sexual orientation) leaving thebook one-dimensional and focused on normalcy.