No description available.

No description available.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur eleverna introduceras till likhetstecknet och vilka svårigheter som ligger till grund för att eleverna brister i sin förståelse kring likhetstecknet. Studien utgår från två forskningsfrågor. I studien används en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer det att eleverna i viss mån introduceras till symbolerna för större än och mindre än samtidigt, dock är det få som även får kunskap om olikhetstecknet. Svårigheterna hos eleverna är att de utgår från en operationell förståelse för tecknet, att ett resultat ska räknas fram. Denna svårighet beror på bristande förståelse för likhetstecknet vilket kan påverka eleverna när de introduceras för ekvationer. Vår slutsats är att för att motverka detta bör lärarna arbeta med att utveckla den relationella förståelsen genom varierande räknehändelser och bör även introducera alla relevanta symboler samtidigt som större än, mindre än och olikhetstecknet samt undvika symboler för de olika räknesätt under denna introduktion för att undvika att eleverna skapar en operationell förståelse. / The purpose of the study is to deepen the knowledge about how students are introduced to the equal sign and what difficulties underlie the students' lack of understanding of the equal sign. The study is based on two research questions. In the study uses a qualitative approach in the form of semi-structured interviews. In the result appears that the students are to some extent introduced to the symbols for greater than and less than at the same time, however, few also gain knowledge of the sign of dissimilarity. The difficulty of the students is that they start from a operational understanding of the sign, that a result should be calculated. This difficulty is due to a lack of understanding of the equal sign, which can affect students when introduced to equations. Our conclusion is that to counteract this, teachers should work on developing the relational understanding through varying counting events and should also introduce all relevant symbols while being greater than, less than and the sign of difference and avoiding symbols for the different counting methods during this introduction to avoid students creating an operational understanding.

Från en tidig ålder får barn lära sig att använda positiva tal. De kan lägga ihop två tal och få ett större tal eller dra ifrån ett tal från ett annat för att få ett mindre tal. Till exempel får småbarn lära sig att två plus två äpplen blir fyra äpplen och att om man har tre päron och tar bort två får man ett päron kvar. Man kan på ett konkret sätt se det framför sig. Något som inte är lika självklart är tal som t ex. fyra minus fem. Hur kan man ha fyra päron och dra ifrån fem? Negativa tal dyker sällan dyker upp i vardagliga problem, men det är fortfarande något som lärs ut i skolan. Syftet med arbetet som beskrivs i denna rapport är att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om negativa tal och som teoretiskt ramverk används den fenomenografiska ansatsen. För att ta reda på vilka olika uppfattningar elever kan ha intervjuades åtta eleversom går sitt andra år på gymnasiet (och läser Matematik 2b). Undersökningen ämnade svarapå följande frågeställning: Hur uppfattar gymnasieelever negativa tal och vilka strategiersynliggörs i deras beräkningar? Vilka skilda beskrivnings-kategorier om negativa tal går detatt urskilja. En kvalitativ undersökning gjordes av materialet med hjälp av en fenomenografisk analys. Efter analysen gick det att särskilja fem distinkt olika beskrivningskategorier, där alla kategorier, utom den sista, leder till att eleven använder någon form av strategi för att underlätta beräkningar med negativa tal: (1) Minus minus blir plus, (2) Negativa tal förklaras med metaforer, (3) Uträkningar blir lättare om termerna i ett uttryck flyttas om, (4) Negativa tal håller till på andra sidan noll och (5) Upplever en osäkerhet kring negativa tal. Resultatet kan hjälpa matematiklärare förstå de utmaningar elever står inför beräkningar med negativa tal. Exempelvis att eleverna inte tycker det falla sig naturligt eller tillräckligt att beskriva ett tal som negativt, vilket kan bottna i att de är vana att matematik kan förklaras med konkreta exempel. Det är något som matematiklärare borde vara medvetna om. / From an early age we learn to use positive numbers. We can put two numbers together and get a bigger number or subtract a number from another to get a smaller number. For example,young children learn that two plus two apples will be four apples and that if you have three pears and remove two you have one pear left. It is easy to visualize the numbers in front of you. Something that is not as obvious is calculations such four minus five. How can one have four pears and subtract five? Negative numbers rarely appear in everyday problems, but it is still something we are required to learn in school. The purpose of the work described in this report is to examine the upper secondary school pupils' perceptions of negative numbers and as the theoretical framework a phenomenographic approach is used. To find out what different perceptions pupils may have about negative numbers, eight pupils were interviewed. They were all in their second year in upper secondary school and study mathematics at the (Swedish) level 2b. The survey intended to answer the following question: How do upper secondary school students perceive negative numbers and what strategies are made visible in their calculations? What different categories of descriptions about negative numbers can be distinguished? A qualitative study was preformed of the collected material using a phenomenographic analysis. After the analysis, five distinctly different description categories could be distinguished, where all categories, except the last one, results in the student using some form of strategy as help when performing calculations containing negative numbers: (1) Minus minus becomes plus, (2) Negative numbers are explained by metaphors, (3) Calculations become easier if the terms in an expression are moved around, (4) Negative numbers are on the other side zero, and (5) Experience of uncertainty about negative numbers. The results can help math teachers understand the challenges students face when calculating with negative numbers. For example, the pupils do not think it is natural or enough to describe a number as negative, which may be because they are used to mathematics which can beexplained by concrete examples. This is something that math teacher should be aware of.

Computer vision is an area in computer science that attempts to give computers the ability to see and recognise objects using varying sources of input, such as video or pictures. This problem is usually solved by using artificial intelligence (AI) techniques. The most common being deep learning. The project investigates the possibility of using these techniques to recognisetraffic signs in real time. This would make it possible in the future to build a user application that does this. The case study gathers information about available AI techniques, and three object detection deep learning models are selected. These are YOLOv3, SSD, and Faster R-CNN. The chosen models are used in a case study to find out which one is best suited to the task of identifying parking signs in real-time. Faster R-CNN performed the best in terms of recall and precision combined. YOLOv3 slacked behind in recall, but this could be because of how we chose to label the training data. Finally, SSD performed the worst in terms of recall, but was also relatively fast. Evaluation of the case study shows that it is possible to detect parking signs in real time. However, the hardware necessary is more powerful than that offered by currently available mobile platforms. Therefore it is concluded that a cloud solution would be optimal, if the techniques tested were to be implemented in a parking sign reading mobile app. / Datorseende är ett område inom datorvetenskap som fokuserar på att ge maskiner förmågan att se och känna igen objekt med olika typer av input, såsom bilder eller video. Detta är ett problem som ofta löses med hjälp av artificiell intelligens (AI). Mer specifikt, djupinlärning. I detta projekt undersöks möjligheten att använda djupinlärning för att känna igen trafikskyltar i realtid. Detta så att i framtiden kunna bygga en applikation, som kan byggas att känna igen parkeringsskyltar i realtid. Fallstudien samlar information om tillgängliga AI-tekniker, och tre djupinlärningsmodeller väljs ut. Dessa är YOLOv, SSD, och Faster R-CNN. Dessa modeller används i en fallstudie för att ta reda på vilken av dem som är bäst lämpad för uppgiften att känna igen parkeringsskyltar i realtid. Faster R-CNN presterade bäst vad gäller upptäckande av objekt och precision tillsammans. YOLOv3 upptäckte färre object, men det är sannolikt att detta berodde på hur vi valde att markera träningsdatan. Slutligen upptäckte SSD minst antal objekt, men presterade också relativt snabbt. Bedömning av fallstudien visar att det är möjligt att känna igen parkeringsskyltar i realtid. Den nödvändiga hårdvaran är dock kraftfullare än den som erbjuds av mobiler för närvarande. Därför dras slutsatsen att en molnlösning skulle vara optimal, om de testade teknikerna skulle användas för att implementera en app för att känna igen parkeringskyltar.

In the field of wireless communication systems, the interest in machine learning has increased in recent years. Adversarial machine learning includes attack and defense methods on machine learning components. It is a topic that has been thoroughly studied in computer vision and natural language processing but not to the same extent in wireless communication. In this thesis, a Fast Gradient Sign Method (FGSM) attack on a neural receiver is studied. Furthermore, the thesis investigates whether it is possible to make a neural receiver robust against these attacks. The study is made using the python library Sionna, a library used for research on for example 5G, 6G and machine learning in wireless communication. The effect of a FGSM attack is evaluated and mitigated with different models within adversarial training. The training data of the models is either augmented with adversarial samples, or original samples are replaced with adversarial ones. Furthermore, the power distribution and range of the adversarial samples included in the training are varied. The thesis concludes that a FGSM attack decreases the performance of a neural receiver and needs less power than a barrage jamming attack to achieve the same performance loss. A neural receiver can be made more robust against a FGSM attack when the training data of the model is augmented with adversarial samples. The samples are concentrated on a specific attack power range and the power of the adversarial samples is normally distributed. A neural receiver is also proven to be more robust against a barrage jamming attack than conventional methods without defenses.

Man lär så länge man lever sägs det, och även lärare på utbildningen för teckenspråkstolkar på Stockholms universitet säger att avslutad utbildning inte är likställt med att vara färdiglärd. För att undersöka om det går att se fortsatt utveckling har jag i denna uppsats jämfört tre studenter, från kandidatprogrammet i teckenspråk och tolkning, som går sista terminen och tre erfarna tolkar, som i snitt har en erfarenhet på 12,5 år, i deras produktion av konstruerat agerande (CA) och konstruerad dialog (CD) när de tolkar en barnbok. Resultatet visar att det inte fanns någon större skillnad mellan grupperna när det kommer till produktion av CA och CD, men en generalisering går inte att göra då resultatet inte går att applicera på hela yrkeskåren eftersom deltagargrupperna är så pass små. Det gick därmed inte att med hjälp av mitt resultat att dra några slutsatser kring hur en fortsatt utveckling sker efter att man har avslutat sin utbildning och har erfarenhet av att jobba som tolk. / They say that learning never stops. The teachers at the sign language interpreter program at Stockholm university say that having completed the program is not the same as being fully learned. In this study I have compared three students, from the bachelor’s program in sign language and interpreting, who are attending the last semester, as well as three experienced interpreters, with an average of 12,5 years of experience, in their production of constructed action (CA) and constructed dialogue (CD) when interpreting a children’s book. The results show no difference between the groups when looking at the production of CA and CD. Thus, since the participant groups are small, a generalization that applies to the whole field of interpreters cannot be made. This also resulted in that I could not make any assumptions about how any progress is made after one has finished their education and has some experience working as an interpreter.

Enligt Kammarkollegiet visar auktorisation i teckenspråkstolkning på tolkens gedigna kunskaper och färdigheter, samt tolkens lämplighet för tolkyrket. Auktorisation för teckenspråkstolkar har erbjudits i Sverige sedan 1 juli 2003. Idag saknas information kring auktorisationens betydelse för teckenspråkspråkstolkens yrkesverksamhet. Den här forskningen syftar till att utifrån teckenspråkstolkars perspektiv belysa deras inställning till auktorisation och dess betydelse för yrkeslivet, samt undersöka om en relation kan bindas till tolkens arbetsplats om tolken har en auktorisation eller inte. Studien bygger på en digital enkät till yrkesverksamma teckenspråkstolkar om deras inställning till auktorisation för teckenspråkstolkar. Majoriteten av de auktoriserade tolkarna ansåg att auktorisation har liten till ingen betydelse för deras yrkesliv. Nästan hälften av de auktoriserade tolkarna uttryckte att deras arbetsgivare önskat att anställda ska auktorisera sig. Vidare angav drygt en tredjedel av de icke-auktoriserade tolkarna att deras arbetsgivare samt de själva inte upplevt något behov av auktorisation i yrkeslivet. Studien visar också på att det fanns en relation mellan tolkens arbetsplats och om tolken har en auktorisation eller ej. Forskningen visar på en del meningsskiljaktigheter kring auktorisationens betydelse för teckenspråkstolkens yrkesverksamhet beroende på om tolken är auktoriserad eller icke-auktoriserad. / Authorization in sign language interpreting demonstrates the interpreter's knowledge and skills, as well as their suitability for the interpreting profession according to Kammarkollegiet. Authorization for sign language interpreters has existed in Sweden since July 1, 2003. There is a lack of information about the meaningfulness of authorization. This study aims to highlight, from the perspective of sign language interpreters, their attitude towards authorization and its importance for their careers. It also examines whether the interpreter’s workplace has an impact on them being authorized or not. The study is based on a digital survey of professional sign language interpreters and their attitudes towards authorization for sign language interpreters. Most of the responding authorized interpreters thought that authorization has little or no importance in their careers. Almost half of the authorized interpreters expressed that their employer wanted employees to authorize themselves. Furthermore, just over a third of the non-authorized interpreters indicated that neither their employers nor they themselves had experienced a need for authorization within their profession. The study also shows that there is a statistically significant difference in the interpreters' workplace depending on whether the interpreter has an authorization or not. The study shows that there are differing opinions regarding the importance of authorization for sign language interpreters and their careers, depending on whether the interpreter is authorized or not.

This essay aims to investigate the visual and symbolic language of banners and standards belonging to two Swedish temperance organizations, the Independent Order of Good Templars, and the Swedish Blue-Ribbon Movement. The examined material is 98 banners and standards from Folkrörelsearkivet för Uppsala län. Mieke Bal and Norman Bryson's semiotic starting point in the article "Semiotics and Art History" (1991), mainly based on Charles Sanders Peirce's semiosis, has been used as the method of analysis. Support has also been taken from Roland Barthes' semiotic concepts of denotation and connotation. Visual culture studies, with support from Nicolas Mirzoeff's Introduction to Visual Culture (1999) has been used as a theoretical and structural starting point of the essay. The analysis has shown a rich use of symbolic signs within the material, and that – and how – the use of said symbolic signs is both similar and different between the organizations. The analysis has further demonstrated the possibility to interpret meaning which were communicated through the banners and the standards visual and symbolic language. In the essay's discussion, these meanings have been divided into different themes which can be said to reflect the ideals, ideas, and activities of the organizations. The visual communication is understood based on the activities and religious history of the organizations, and on the political, social, historical, and cultural context of the collective symbols.

No description available.