Aim The purpose of this study is to, from a perspective of a PE teacher, look at how teachers of physical education in elementary school designs and assesses the teaching of swimming. The issues underlying the study are as follows: Which elements are included in the swimming education and how do teachers work with these operations? What does the PE teachers classify as swimming ability and what do teachers experience as obstacles for the students development of swimming ability? How do the PE teachers interpret the knowledge requirement in Lgr 11? Method The study is based on six interviews of qualitative nature, with PE teachers from various municipalities in the region of Mälardalen. Results The result yielded by the study is that the swimming classes can take different forms depending on whom the teacher is. Common to all the teachers in the study is that they teach emergency management and lifesaving. When it later comes to teaching how to swim and practice, the teachers who teach in the younger age groups work more concentrated and continuously with swimming, while the teachers who work with the older age groups just checks whether students can swim or not. Some teachers in this study assesses the ability to swim a little differently than others. Some follow the SLS's definition and others what the knowledge requirement in Lgr 11 says. The obstacles that teachers say they do encounter, regarding to the development of students swimming ability, says to be budget, scheduling and students' views on the body. The teachers in the study believe that it is difficult to grade the students in swimming because the knowledge requirement in grade 6 and in grade 9 are equal. And also that the curriculum grade level is the same for A, C and E. Conclusion This study shows that physical education teachers' swimming classes are different from one another. It may depend on what age group the teacher is teaching, how much experience in the profession the teacher has and educational background. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att, ur ett idrottslärarperspektiv, titta på hur lärare i ämnet idrott och hälsa i grundskolan utformar och bedömer undervisningen i simning. De frågor som ligger till grund för studien är följande: Vilka moment ingår i simundervisningen och hur arbetar lärare med dessa moment? Vad bedömer idrottsläraren som simkunnighet och vilka hinder upplever lärare för att eleverna ska bli simkunniga? Hur tolkar idrottsläraren momentet simning i kunskapskravet i Lgr 11? Metod Undersökningen bygger på sex stycken intervjuer, av kvalitativ karaktär, med idrottslärare från olika kommuner i Mälarregionen. Resultat Det resultat som framkommit genom studien är att simundervisningen kan se olika ut, beroende på vilken lärare som undervisar. Gemensamt för lärarna i studien är att de undervisar i hantering av nödsituationer och livräddning. När det sedan kommer till siminlärning och träning arbetar de lärare som undervisar i de yngre åldrarna mer koncentrerat och kontinuerligt med detta, medan lärarna som arbetar med de äldre åldrarna bara kontrollerar om eleverna kan simma eller inte. Lärarna i studien bedömer simkunnighet lite olika. Några följer SLS:s definition och andra det som står i kunskapskravet i Lgr 11. De hinder som lärarna uppges mötas av är, när det gäller att få eleverna simkunniga, budget, schemaläggning och elevernas syn på kroppen. Lärarna i studien anser att det är svårt att bedöma eleverna i simning eftersom kunskapskravet är lika i åk 6 som i åk 9 samt att kunskapskravets betygsnivå är densamma för A, C och E. Slutsats Denna studie visar att idrott och hälsalärares simundervisning ser olika ut. Det kan bero på vilken åldersgrupp man undervisar, hur mycket erfarenhet läraren har samt utbildningsbakgrund. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2014</p>

1. Sammanfattning: Simundervisning är idag en betydande del i den centrala kursplanen för ämnet Idrott och Hälsa. Trots detta, visar tidigare forskning att simundervisningen är problematiskt och har en tendens att hamna i skymundan. Tidigare forskning visar också att simundervisningen medför didaktiska utmaningar för lärare, framförallt på grund av ekonomiska och religiösa faktorer. Simundervisningen är inte enbart problematiskt för lärare, utan också för nyanlända elever eller elever med utländsk bakgrund. På grund av bristande erfarenheter av fysisk aktivitet och vattenvana är det många nyanlända elever som inte klarar lgr11s kunskapskrav för simkunnighet. Studiens övergripande syfte är därför att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och Hälsa arbetar för att nå simkunnighet bland nyanlända elever. Studien avser att bidra med kunskap om hur simundervisningen för nyanlända elever kan bedrivas och vilka faktorer som påverkar simundervisningen. För att undersöka detta har en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer genomförts. Övergripande, så visar resultatet att lärarna definierar begreppet simkunnighet utifrån kunskapskravet i lgr11. Lärarna ser begreppet som tydligt och rimligt. Dock visar resultatet att lärarna tolkar begreppet olika. Hälften av lärarna bedriver simundervisningen på egen hand och andra hälften överlåter ansvaret till badhuspersonalen. Om det är idrottsläraren eller badhuspersonal som undervisar eleverna har ingen betydelse, huvudsaken är att personen har en didaktisk kompetens och kan anpassa undervisningen efter varje individs förutsättningar och förmågor. De faktorer som påverkar simundervisningen är ekonomiska faktorer, religiösa faktorer och elevens egna förutsättningar. Den ekonomiska faktorn är mest påtaglig för landsbygdsskolorna, då resekostnaderna till och från badhuset är höga. Den religiösa faktorn påverkar främst de nyanlända flickorna, då majoriteten av flickorna inte får simma tillsammans med pojkarna. Elevens förutsättningar beror till stor del på ursprung och kultur. Majoriteten av eleverna har en ytterst liten erfarenhet av simundervisning och vistelse vid vatten. Några är dock uppväxta vid en flod och är då mer vattenvana. Dessa förutsättningar påverkar vilken kunskapsnivå eleverna ligger på när det anländer till Sverige.

Syfte och frågeställning. Syftet med denna studie har varit att kartlägga hur kommunala grundskolor arbetar för att nå upp till målen i kursplanen för momentet simning. Vi har även undersökt simkunnigheten hos barn i grundskolans tidigare år. De frågor som vi har fördjupat oss i är följande:•Hur definierar läraren innebörden av att vara simkunnig i grundskolans tidigare år?•Hur mycket tid lägger skolan ned på simundervisningen i skolans tidigare år?•Hur bedrivs simundervisningen i skolan?•Hur kan simundervisningen öka säkerheten vid och i vatten?Metod Vi har använt oss av adekvat litteratur samt kvalitativa intervjuer i undersökningen. Intervjun har varit semistrukturerad, vilket innebär att intervjun har utgått från övergripande strukturerade frågor som har gett möjlighet till en öppen dialog. Vi har intervjuat idrottslärare samt en klasslärare som undervisar elever i årskurs två till sex. Intervjupersonerna representerar områden i Malmö Stad samt i Lunds kommun. Resultat Vår undersökning visar att kommunerna har olika kriterier av simkunnighet för skolor i Malmö stad respektive Lunds kommun. Enligt Skolverkets tillsyningsrapport av elevernas simkunnighet i Lunds kommun framgår det att eleverna i Lund skall kunna simma 200 meter samt 50 meter ryggsim i slutet av årskurs fem. Malmö stad följer Skolverkets definition av simkunnighet för elever i årskurs fem, vilket innebär att eleverna skall kunna simma 150 meter samt 50 meter ryggsim. Vid samtliga av våra intervjuer framkom det att skolorna i Malmö stad och i Lunds kommun utgick från Skolverkets definition av simkunnighet vid simundervisning för elever i årskurs fem. Malmö stads satsning på vattenprovet har resulterat i ett tillförlitligt statistiskt underlag av elevernas simkunnighet. I Lunds kommun har kommunen tidigare anlitat kunnig badpersonal som ansvarat för att dokumentera elevernas simkunnighet. Numera är det klassansvarig lärare som ansvarar för dokumentation över elevernas simkunnighet. Skolornas ekonomi och tillgången till simhall påverkar elevernas möjligheter till att få simträning. De elever som inte uppnår målen erbjuds gratis simundervisning. Trots denna möjlighet är det ändå många elever som inte uppnår målen i momentet simning. Elever med invandrarbakgrund har generellt en lägre simkunnighet. En vanlig föreställning är att flickor inte ges samma möjlighet till simträning som pojkar på grund av kulturella och religiösa orsaker. Resultat från vattenprovet över elevernas simkunnighet i Malmö Stad visar att flickor i årskurs fyra vanligtvis har en större simkunnighet jämfört med pojkarna, vilken även innefattar invandrartäta områden som till exempel i Rosengård. Statistisk data visar dock att elever i Malmö Stad inte är lika simkunniga som eleverna i övriga skolkommuner i Sverige. Faktorer som socioekonomiska förhållanden, miljö och kultur utgör en viktig roll för elevens möjlighet till att få lära sig simma. / Aims and objectivesOur aim with this research has been to survey how municipal primary schools work to reach the goals in the curriculum in the aspect of swimming. We have also examined pupils’ ability to swim in Primary school. We have done a deeper research on the following questions:•What are the teachers’ criteria of swimming ability for pupils in the lower classes of Primary School? •How many lessons are spent on swimming education in the earlier years of Primary School?•How is swimming education carried out in Primary School?•How can the teaching in swimming increase the knowledge of water safety, at the water and in the water? Method We have used relevant literature and conducted qualitative interviews. The research was carried out by means of a semi structured case study and most of the interview questions were open for discussion. We have interviewed teachers of physical education that teach pupils in classes two to six. The interviewees represent different areas of the urban district of Malmoe and also different areas of the Municipality of Lund. Results Our survey shows that the two municipalities have different criterias for the pupils’ ability to swim. In the Municipality of Lund you have to swim 200 metres and 50 metres backstroke at the end of class five as shown in the findings of the supervision carried out by the National School Board. However, only 150 metres and 50 metres backstroke are required in the National curriculum. In the city of Malmoe they follow this requirement for pupils in class five. In all interviews, it appeared that the schools in the City of Malmoe and in the Municipality of Lund they follow the National School Board criteria of the pupils’ swimtest in class five. The investments in Malmoe concerning the ”water test” (Vattenprovet) have resulted in a reliable statistical basis of the pupils’ swim training. In Lund the municipality has earlier consulted qualified staff of the swimming halls for documenting the pupils’ swimming qualifications. Today the teacher of each class is responsible for documentation of the pupils’ swimming qualifications. The schools' economy and the access to swimming halls effect the pupils’ possibilities to get swim practice. The pupils that do not pass the goals are offered swimming education free of charge. Despite this possibility there are many pupils’ that do not achieve the requiered swimming qualification. Pupils from immigrant families are generally not very good swimmers. A common attitude is that girls don’t have the same possibility to swimming education as boys, because of cultural and religious reasons. In the ”water test” (Vattenprovet) survey it is shown that girls in Malmoe are normally better swimmers compared to boys in class four. This is also the case in communities with a lot of immigrants like for example ”Rosengård” in Malmoe. Statistics show that pupils’ in Malmoe are not as good swimmers as in most other school municipalites of Sweden. Our conclusion is that factors like socio-economic conditions, the environment and cultural differences form an important role for the pupils’ possibilities to learn how to swim.

<p><p><p>Today the ability to swim is taken for granted by most people. Most of Sweden’s adult population can swim which is reflected in the reduced number of accidental drownings. About 1900 AD when Sweden’s population was about five million the average drownings per year was 1100. During the next century drownings reduced to about 150 people per year dispite a population growth to nine million.</p><p>The main purpose of this essay is to study how the compulsory school (1-9) in-terpret the existing curriculum (Lpo 94) about swimming education. That inter-pretation and the perception of swimming ability is felt to be without formal ba-sis. The main question is will Lpo 94 lead to an actual increase in swimming ability at grade 9.</p><p>In order to answer my study’s aims I have made two studies, a qualitative study and a quantitative study. The first deals with text analysis of guidelines from the 1900th century. The second study results from guidelines based on School-Sport-Health (SIH-project). Questions concern swimming ability, swimming intensity and location and are extracted from students and teachers in grade 9.</p></p></p> / <p><p><p>Idag är simkunnighet för de flesta i vårt samhälle något så självklart att vi knappast reflekterar över det. Större delen av Sveriges vuxna befolkning är simkunnig och antalet drunkningsolyckor har sjun-kit drastiskt. Kring sekelskiftet 1900 drunknade i Sverige, då med en befolkning på ungefär fem mil-joner, ca 1100 personer per år. Vid nästa sekelskifte hade drunkningsolyckorna sjunkit till ca 150 personer per år, fast befolkningen under samma period hade ökat till nära nio miljoner. Det över-gripande syftet med denna uppsats är att studera hur den allmänna skolans nu gällande styrdokument (Lpo 94) avseende simundervisning, avspeglas i lärarens och elevens uppfattning om undervisningen samt i den faktiska simkunnigheten bland elever i år 9. Huvudfrågan blir; leder Lpo 94 till önskad simkunnighet i år 9.</p><p>För att kunna besvara min uppsats syfte och frågeställningar har jag gjort två studier. Den första stu-dien är en kvalitativ studie, där en textanalys görs av olika slag av styrdokument för den obligatoriska skolan som rör simundervisning, från 1900-talets början till nu gällande plan. Den andra studien är en kvantitativ, deskriptiv studie som har sin grund i projektet "Skola-Idrott-Hälsa" (SIH-projektet). I delstudien redovisas resultatet av ett urval av de frågeställningar som ställdes till elever i år 9 samt tjänstgörande lärare i denna årskurs. Studien berör endast simning, t.ex. i form av bedömd simkunnighet, simundervisningens intensitet samt lokaler för densamma.</p></p></p> / Fördjupningskurs i pedagogik (41-80 p) vt 2006 vid Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för samhälle kultur och lärande

Today the ability to swim is taken for granted by most people. Most of Sweden’s adult population can swim which is reflected in the reduced number of accidental drownings. About 1900 AD when Sweden’s population was about five million the average drownings per year was 1100. During the next century drownings reduced to about 150 people per year dispite a population growth to nine million. The main purpose of this essay is to study how the compulsory school (1-9) in-terpret the existing curriculum (Lpo 94) about swimming education. That inter-pretation and the perception of swimming ability is felt to be without formal ba-sis. The main question is will Lpo 94 lead to an actual increase in swimming ability at grade 9. In order to answer my study’s aims I have made two studies, a qualitative study and a quantitative study. The first deals with text analysis of guidelines from the 1900th century. The second study results from guidelines based on School-Sport-Health (SIH-project). Questions concern swimming ability, swimming intensity and location and are extracted from students and teachers in grade 9. / Idag är simkunnighet för de flesta i vårt samhälle något så självklart att vi knappast reflekterar över det. Större delen av Sveriges vuxna befolkning är simkunnig och antalet drunkningsolyckor har sjun-kit drastiskt. Kring sekelskiftet 1900 drunknade i Sverige, då med en befolkning på ungefär fem mil-joner, ca 1100 personer per år. Vid nästa sekelskifte hade drunkningsolyckorna sjunkit till ca 150 personer per år, fast befolkningen under samma period hade ökat till nära nio miljoner. Det över-gripande syftet med denna uppsats är att studera hur den allmänna skolans nu gällande styrdokument (Lpo 94) avseende simundervisning, avspeglas i lärarens och elevens uppfattning om undervisningen samt i den faktiska simkunnigheten bland elever i år 9. Huvudfrågan blir; leder Lpo 94 till önskad simkunnighet i år 9. För att kunna besvara min uppsats syfte och frågeställningar har jag gjort två studier. Den första stu-dien är en kvalitativ studie, där en textanalys görs av olika slag av styrdokument för den obligatoriska skolan som rör simundervisning, från 1900-talets början till nu gällande plan. Den andra studien är en kvantitativ, deskriptiv studie som har sin grund i projektet "Skola-Idrott-Hälsa" (SIH-projektet). I delstudien redovisas resultatet av ett urval av de frågeställningar som ställdes till elever i år 9 samt tjänstgörande lärare i denna årskurs. Studien berör endast simning, t.ex. i form av bedömd simkunnighet, simundervisningens intensitet samt lokaler för densamma. / Fördjupningskurs i pedagogik (41-80 p) vt 2006 vid Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för samhälle kultur och lärande

Denna studie handlar om hur undervisande lärare i åk 9 i ämnet idrott och hälsa arbetar med kunskapskravet i simning, vilka krav de ställer på sina elever samt hur de löser problem som uppstår i samband med undervisningen. Vi får även reda på hur lärare planerar olika moment i simningen och vilket innehåll som är mest förekommande i simundervisningen.   Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Empirin består av intervjuer med tio lärare från tio olika skolor i södra Sverige. Resultatet från intervjuerna visade att samtliga intervjupersoner tolkade kunskapskravet i simning på ett liknande sätt, men att det skiljer sig när det kommer till bedömning och betygsättning. Det framkom även att alla lärare använde sig av det som kallas för extra simtillfällen i de fall då elever hade svårt att uppnå kunskapskraven. Analysen av resultatet kopplas till vårt teoretiska perspektiv som baseras på läroplansteori samt tidigare forskning.

Kunskapsöversikten undersöker forskning som riktar sig mot simundervisning i skolan och drunkningsstatistik. Syftet med studien är att framföra vikten av en skolbaserad simundervisning och titta på hur simkompetensen ser ut bland elever men också dra en koppling mellan simkompetens och drunkningsolyckor. Följande frågeställning har varit utgångspunkten för översikten; Hur ser simkompetensen ut bland elever? Vilka faktorer påverkar en skolbaserad simundervisning? Finns det en koppling mellan simkompetens och drunkningsolyckor?

Syftet med denna undersökning är att kartlägga förutsättningar för simundervisning på hög- stadiet i Sverige och på Sekundarstufe I i delstaten Brandenburg i Tyskland. Dessutom ska undersökningen ge en överblick över simundervisningens gestaltning i både Sverige och Tyskland. Arbetet bygger på en kvalitativ intervjustudie med fyra idrottslärare, två ifrån re- spektive land, som sedan har jämförts kontrastivt. Resultatet visar att den svenska simundervisningen genom sin målstyrda läroplan, som även innehåller betygskriterier, är mer resultatstyrd än den tyska, som fokuserar mer på innehåll trots att läroplanen är kompetensstyrd. Den tyska läroplanen innehåller inga bedömningskrite- rier utan överlåter denna kompetens till läraren. Ländernas olika läroplaner utgör en av ram- faktorerna som spelar roll för undervisningens överväganden och gestaltning. I den svenska läroplanen finns ett konkret simkunnighetskrav, däremot har frågan om simkunnighet inte lyfts på samma sätt inom ramen för ämnet i Brandenburg. Undervisningens fokus hos de svenska lärarna är simkunnighet och livräddning medan undervisningen i Brandenburg präglas mer av prestation och att våga. En annan ramfaktor som påverkar undervisningen är tiden som finns till förfogande. Samtliga lärare uppger tidsbrist som begränsande för undervisningens utformning och de svenska lä- rarna uppfattar tidsbristen som ett större problem än de tyska lärarna. Vid bedömning av simkunnighet i Brandenburg ingår, till skillnad från Sverige, elevernas förmåga att prestera. Det innebär att eleverna i Brandenburg inte kan bli underkända i sim- ning. I Sverige däremot blir simkunnighetstestet avgörande för om en elev blir godkänd eller underkänd. För att analysera resultatet användes läroplansteori och ramfaktorteori. De ramfaktorer som påverkade undervisningen var skolans ekonomi, tid, tradition, läroplanen samt lärarnas per- sonliga bakgrund, värderingar och utbildning.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur högstadielärare i Idrott och hälsa arbetar med simundervisning, både innehållsmässigt och didaktiskt. Syftet har även varit att undersöka vilka som är de vanligaste problem som uppstår i samband med simundervisning, samt att undersöka hur lärarna arbetar för att bemöta dessa problem. Uppsatsen har en hermeneutisk inriktning och datainsamlingen har gjorts genom att kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare i Idrott och hälsa. Resultaten har bland annat analyserats utifrån Imsens (1999) kategorisering av ramfaktorer. Resultatet visar att lektionsinnehållet har två huvudfokus, vilka grundar sig på två av ämnets kunskapskrav. Först inriktar sig lärarna på att kontrollera vilka elever som klarar av att simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Genom denna kontroll kan lärarna identifiera vilka elever som har svårt att klara kunskapskravet i simning för att sedan kunna se till att dessa elever får extra tillfällen att träna på detta. Den andra fokuset handlar om att eleverna ska lära sig att hantera nödsituationer vid vatten. Här får eleverna träna på en rad olika livräddande aktiviteter. Undersökningen visar att något lärarna ser som ett stort problem i simundervisningen är den begränsade tiden som läggs på den, varje klass har simundervisning endast två eller tre gånger per läsår. Andra problem som blivit uppenbara är svårigheten för skolorna att få tillgång till tider i simhallen och att transport av eleverna till och från simhallen kunde bli både dyrt och tidskrävande, vilket även det begränsar möjligheterna till mer simundervisning. Ytterligare ett problem som uppdagades var att vissa elever av olika anledningar inte ville eller fick delta i simundervisningen med sina ordinarie klasser, vilket gjorde att andra simtillfällen behövde anordnas för dessa elever.

Syfte och frågeställningar Uppsatsen undersöker självskattning mot faktiskt resultat i förmåga till simning och livräddning i vatten hos unga vuxna.  1. Hur många av deltagarna anser sig ha förmåga till simning och vattenlivräddning?  2. Hur många av deltagarna har de faktiska förmågorna enligt resultat och observation av testerna? 3. Överensstämmer deltagarnas självskattning med observationsresultaten?  Metod Den här undersökningen handlar om självskattning och faktiskt resultat och därför har både självskattningsenkät och observation använts som metoder. Enkätundersökningen och observationen genomfördes vid samma tillfälle, dock var deltagarna fördelade över två testdagar. Självskattning och test utgick från Försvarsmaktens anställningskrav avseende simning 400 meter och livräddning i vatten, inklusive dykning ner till minst 3 meter. Urvalet av deltagare bestod av 181 studenter från Försvarshögskolans officersprogram, första terminen. Resultat I simning var det 91 procent som skattade sig själva som simkunniga enligt Försvarsmaktens definition, men det var 98 procent som klarade simtestet. I vattenlivräddning var det totalt 88 procent som skattade sig själva med den förmågan, och det var 88 procent som klarade testet. Slutsats Undersökningen ger slutsatsen att deltagarna tenderar att undervärdera sina förmågor till simning samtidigt som deltagarna visar på hög grad av självmedvetenhet vad gäller vattenlivräddning.