I dagens samhälle är det inte ovanligt att man under någon period i livet varit arbetslös. Har man inte varit det själv finns det förmodligen någon i ens närhet som är eller har varit arbetslös. I detta examensarbete har jag fördjupat mig i hur man uppfattar sin situation som arbetslös då man är över 45 år. Det övergripande syftet med studien är att öka förståelsen för hur äldre uppfattar och hanterar situationen som arbetslös. I min studie har jag använt mig av en kvanlitativt inriktad analysmetod som heter fenomenografi. Det innebär att jag genom fem djupintervjuer med äldre arbetslösa har fått tillgång till deras uppfattningar av sin situation som arbetslös. I min analys har jag använt mig av Goffmans(2006)stigmateori samt Marcus och Nurius (1986)motivationsteori kallad "möjliga själv". Studiens resultat visar att informanterna befinner sig i en mycket komplex situation genom sin arbetslöshet. Många av dagens företag vill hålla en lägre medelålder i sin organisation vilket försvårar informanternas möjligheter att hitta ett nytt jobb. De negativa attityder som finns gentemot äldre arbetslösa i samhället påverkar informanternas självbild på ett negativt sätt, vilket leder till att tron på den egna kapaciteten försämras. I vardaglig interaktion med andra människor blir situationen som arbetslös mycket påtaglig, ständiga frågor om varför man inte kunnat hitta ett nytt jobb tär på informanternas självförtroende. Att försvara den egna personen blir en vana i mellanmänskliga möten.

AbstractBedömning utgör en stor del av det dagliga pedagogiska arbetet i skolan och syftet med detta examensarbete är att klarlägga och resonera kring lärares och elevers tankar om och syn på bedömning samt hur de resonerar kring själv- och kamratbedömning. Syftet är också att undersöka hur elever i årskurs fem ser på bedömning och om elevers och lärares åsikter skiljer sig åt. För att nå syftet i denna studie har jag startat med att samla in tidigare forskning kring bedömning. Tidigare forskning visar att formativ bedömning är en positiv utgångspunkt för elevers lärande och detta poängterar bland annat Anders Jönsson (2008). Studien baseras på intervjuer av fyra lärare och åtta elever. I intervjumaterialet framkommer det hur lärare och elever resonerar kring bedömning samt själv- och kamratbedömning. Undersökningen ger också en inblick i hur elever i årskurs fem ser på bedömning och om deras åsikter skiljer sig från lärarnas. Resultatet visar att pedagoger och elever ser formativ bedömning som den mest lärorika bedömningsmetoden i undervisningen men det framkommer att det inte är så enkelt att använda denna metod i praktiken. Nyckelord: autentiska uppgifter, bedömning, formativ bedömning, själv- och kamratbedömning, summativ bedömning

Syftet med denna studie var att undersöka hur barns samspel kommer till uttryck på en förskoleavdelning för barn mellan ett och tre år för att få ökad förståelse för hur pedagoger kan skapa goda förutsättningar för barns sociala gemenskap. I studien användes en kvalitativ metod i form av två olika observationsmetoder, som är fältanteckningar och videoobservation. Observationerna genomfördes på en förskola, där jag deltog som en känd icke deltagande observatör. För att kunna analysera materialet och diskutera resultatet användes Daniel Sterns teori om känsla av självets utveckling. Stern förklarar att känsla av själv utvecklas i samspel och kommunikation med andra. Det subjektiva självet och det verbala självet var de relaterande domänerna som var huvudfokus i studien, eftersom dessa känslor av själv berör barn i åldrarna ett till tre år.Resultaten visar att i ett bekräftat samspel utbyter barnen sina tidigare erfarenheter med varandra och de får en känsla av samhörighet. Barnet får förståelse för att andra barn också har ett inre liv med vilja, känslor och avsikter. Denna förståelse gör att barnet delar sina upplevelser med andra genom leken och får förståelsen för sig själv och omgivningen.Resultatet i undersökningen visar ytterligare att barnens nyfikenhet och intresse för varandra samt den gemensamma aktiviteten lockar dem till samspel i de olika samspelssekvenserna. Barnen använde både verbal och icke-verbal kommunikation för att uttrycka sig på såsom blickar, ansiktsuttryck och kroppsspråk i form av miner, ljud, skratt och gester.Det förekom olika känslor i samspelssekvenserna såsom glädje, missnöje och ilska. Barnen uttryckte glädje med hjälp av kroppen, framförallt när de imiterade varandra. Glädjen syntes tydligt i deras ansikten. När det uppstod konflikter mellan barnen kring leksaker eller när de inte kom överens med varandra i leken och inte fick sin vilja i genom uttryckte de ilska och irritation. Barnen blev arga och ledsna och uttryckte sina känslor med ord och med hjälp av kroppsspråket.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur några svensklärare i årskurs 2-3 resonerar och arbetar med bedömning för lärande. I Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011 (2011) står det att elever ska få en allsidig bedömning samt att de ska få vara delaktiga i sitt lärande. För att nå syftet i denna studie har vi börjat med att samla in tidigare forskning och litteratur om just bedömning för lärande. Tidigare forskning visar att formativ bedömning främjar elevernas lärande och detta poängterar bland annat Anders Jönsson (2008). Vår studie baseras på fem olika lärare från två olika kommuner i södra Sverige. Genom intervjuerna framkommer det hur lärare resonerar och arbetar med bedömning inom svenskämnet samt hur de använder sig av återkoppling och kamratbedömning i sin undervisning. Resultatet av denna studie visar att lärarna kopplar formativ bedömning till bedömning för lärande i sina resonemang. Studien visar en stark strävan hos lärarna att arbeta med formativ bedömning, där den muntliga återkopplingen och kamratbedömning anses vara positiv för elevernas fortsatta lärande. Slutsatsen är att om en skola satsar på att ge sina lärare riktlinjer och struktur på hur de ska arbeta med bedömning för lärande minskar högst troligt känslan av att läraren i slutändan är ensam i sitt klassrum. Vi menar att en lärares tysta kunskap uppmärksammas och ifrågasätts vilket gör att andra kan ta del av den samtidigt som läraren inte endast behöver förlita sig på sig själv och sin egen erfarenhet utan kan ta del av andras.

<p>Avsikten med detta arbete har varit att synliggöra och att utforma en lärarhandledning som baseras på det entreprenöriella förhållningssättet i undervisningen. Bakomliggande metod har inkluderat litteraturstudier, inventering av befintliga projekt inom området, deltagande av utbildningsdag om entreprenörskap, intervjuer av lärare samt västerås projektansvarige för entreprenörskap i Västerås skolor. Entreprenörskap för elever har tidigare drivits av organisationer utanför skolorna varför det har blivit mer angeläget att utbilda skolpersonal så att förhållningssättet kan börja utvecklas inne i den dagliga verksamheten inom skolans egen arena. Resultatet visade att det fanns lärare som framhöll att de alltid undervisat med ett entreprenöriellt förhållningssätt. Det fanns lärare som kände behov av att lära elever olika strategier som eleverna sedan själva kunde utnyttja i sitt lärande. Arbetet visade även att det fanns lärare som blev nyfikna och intresserade av det entreprenöriella förhållningssättet.</p>

Syftet med studien var att undersöka människors upplevelser av emojis i textlig kommunikation. I studien tillämpades en kvalitativ metod för undersökningen i form av Braun och Clarkes (2006) Tematiska analys. Datainsamlingen bestod av tre fokusgrupper med fyra deltagare i varje grupp, varav elva deltagare var kvinnor och en delatagare var man. Den Tematiska analysen genererade tre teman: Första temat Emojikodens trygghet och osäkerhet beskriver deltagarna känslan av trygghet genom användning av specifika emojis som skapar en kod för att hantera olika relationer. Emojikoden kan även skapa osäkerhet då en relation utvecklas eftersom emojis kan tolkas på olika sätt. Andra temat Emojis förstärker eller mildrar budskap beskriver hur emojis upplevs påverka innebörden av budskapet. Det sista temat Emojis ersätter känslors ord beskriver effektiviteten genom emojis i textlig kommunikation men som också kan resultera i en överdrift. Emojis i textlig kommunikation är av stor betydelse då effekten av att använda den upplevs som möjligt att hantera relationer relationer och sociala roller. Hantering av relationer och sociala roller är viktigt för att stärka självkänslan och bibehålla självbilden. / The purpose of the study was to investigate people`s experiences of emojis in textual communication. The study used qualitative method for the study in the form of Braun and Clarkes (2006) Thematic analysis. The data collection consisted of three focus groups with four participants in each group, of witch eleven particpants were woman and one particpant was male. The Thematic analysis generated three themes: First theme The secuarity and uncertainty of the emojicode describes the particpants sense of security through the use of specific emojis that create a code to manage different relationship. The emojicode can also create uncertainty as a relationship developes because emojis can be interpreted in different ways. Other themes Emoji reinforce or mitigate messages describe how emojis are perceived to affect the meaning of the message. The last theme of Emoji replaces the words of emotion describing the effectiveness of emojis in textual communication but can also result in an exaggeration. Emoji in textual communication is of great importance as the effect of using them is perceived as possible to manage relationships and social roles. Managing relationships and social roles is important for strengthening self-esteem and maintaining self-image.

<p>Föreliggande studie utgör en psykoanalytisk texttolkning av den tysk-schweiziske författaren Hermann Hesses Siddhartha ur ett objektrelationsteoretiskt perspektiv. De metoder som tillämpas är den traditionella hermeneutiska texttolkningsmetoden och den kliniska psykoanalytiska överförings- och motöverföringsmodellen. Medels dessa tolkningsmodeller och objektrelationsteorier, särskilt Melanie Kleins, Donald W. Winnicotts och James Mastersons, åskådliggörs den svårfångade emotionella problematik som alla individer med preoidipala svårigheter eller brister i självet ger uttryck för.</p><p>Utgångspunkten för texttolkningen är teorin om den infantila omnipotenta fantasin, fantasin om att kunna uppnå ett tillstånd av absolut balans, behovs- och begärslöshet, vilken texten är genomsyrad av. Denna fantasi framstår i ljuset av textens primära utvecklingskonflikt kring separation-individuation och dess narcissistiska grundstruktur som ett uttryck för sökandet efter det sanna självets natur och dess förlösande, ett sökande, vilket fram till insiktsögonblicket effektivt omintetgörs av det falska självets verklighetsförvanskande och verklighetsförnekande försvar.</p>

<p>This thesis describes how the punk movement was started in Sweden and how it continued to grow in the late 70's. The main questions are: How was the punk movement regarded in Sweden?; How did punk reflect the society? and What does the term punk represent?</p><p>The study is based on journalistic texts in newspapers and magazines from the period of the breakthrough of punk. The work is based on a methodical review of the material and is organized thematically under topics like opinions, gigs, clothing and music. Initially, punk lead to misunderstandings and misperceptions since few people knew what punk was all about. The study reflects society in its time and is therefore more than just a caption of history.</p><p>Punk attracted much attention in Sweden in 1977 and in its wake came a number of misunderstandings due to the punk look and the ‘punks’ alleged views. During 1978, the punks got their own Swedish identity and a lot of the misconceptions started to disappear. In time, ties were tied between the former rivals, the punk, and the Swedish music movement (Musikrörelsen). The situation changed by the principle of 'Do it yourself' (DIY) in the punk when more young people started doing something for themselves rather than being passive.</p>

<p>The purpose with our research in Varbergs Kurort is to study how persons that have been a part of the individual adjusted rehabilitation program First Step have found their stay during their program. The program holds a team of professionals that together work with the individual’s physical and mental health. In our study we have included eight women and to men in the age between 35-65 years who all suffered from a slight mentally illness. Out of a social psychological perspective we have based our study from the social and room environment and how their self-recovery has affected their wellbeing during their rehabilitation. In our study we have out of qualitative interviews put together our results. The interviews were out of a narrative character where the persons told us about parts out of their lives. Our results shows that there is a huge individual development depending on what faze they are in their depression ore on their way recovering from depression. Most of them felt an enormous support from the staff and by meeting people in similar situations as their own. Also the beautiful surroundings had a positive effect of their recovering. The results have been analysed from Johan Asplunds theory about <em>social responses</em> and <em>unsocial responses</em>, how the social environment affects the individual. We also made an environmental psychological analysis with the theory about <em>restorative surroundings</em> and the term <em>cognitive maps</em> that makes the spatial environmental affects of the individual rehabilitation.</p>

Föreliggande studie utgör en psykoanalytisk texttolkning av den tysk-schweiziske författaren Hermann Hesses Siddhartha ur ett objektrelationsteoretiskt perspektiv. De metoder som tillämpas är den traditionella hermeneutiska texttolkningsmetoden och den kliniska psykoanalytiska överförings- och motöverföringsmodellen. Medels dessa tolkningsmodeller och objektrelationsteorier, särskilt Melanie Kleins, Donald W. Winnicotts och James Mastersons, åskådliggörs den svårfångade emotionella problematik som alla individer med preoidipala svårigheter eller brister i självet ger uttryck för. Utgångspunkten för texttolkningen är teorin om den infantila omnipotenta fantasin, fantasin om att kunna uppnå ett tillstånd av absolut balans, behovs- och begärslöshet, vilken texten är genomsyrad av. Denna fantasi framstår i ljuset av textens primära utvecklingskonflikt kring separation-individuation och dess narcissistiska grundstruktur som ett uttryck för sökandet efter det sanna självets natur och dess förlösande, ett sökande, vilket fram till insiktsögonblicket effektivt omintetgörs av det falska självets verklighetsförvanskande och verklighetsförnekande försvar.