Förmågan till effektiv självreglering är väsentlig för personers självpresentation. Enligt teorin om "ego depletion" är självreglering en begränsad resurs vilken tillfälligt försämras om den överanvänds. I en förhörssituation kan detta bli problematiskt eftersom en självuttömd självpresentation kan bidra till minskad trovärdighet och ökad mottaglighet för ledande frågor. Detta kan förstärkas om vittnesmålet dessutom erläggs på ett annat språk än modersmålet. Syftet med studien var att undersöka om annat vittnesspråk än modersmål påverkar trovärdighet och erhållandet av ledande frågor. I ett experiment fick 60 personer uppskatta trovärdighet och formulera frågor till svenska respektive engelska vittnesmål. Därefter fick 12 oberoende personer skatta frågornas suggestibilitet. Resultatet visade att engelska vittnesmål (andraspråk) tenderade erhålla lägre trovärdighetsskattningar vilket kan bero på uttömd självreglering och misslyckade självpresentationer. Detta antyder att språk har inverkan på trovärdighet. Trots detta uppvisades ingen skillnad i andel ledande frågor beroende på språk. Framtida studier uppmanas testa effekten av "ego depletion" i autentiska förhörssituationer.

Kompetens och värme är viktiga dimensioner vid bedömning av individer och grupper. Kvinnor uppfattas stereotypt som varma och män som kompetenta. I studien undersöktes om det i en fiktiv anställningssituation finns en skillnad mellan hur män och kvinnor framställer sig avseende kompetens och värme. En internetbaserad enkätstudie genomfördes med 299 deltagare. Den sökta tjänstens kvalifikationsgrad och en tänkt konkurrents kön varierades i en mellan-individdesign. Data analyserades med en femvägs mixad ANOVA. Resultaten visar att en individ som vill framstå som kompetent drar ner sin förmedlade värme. Denna så kallade kompensationseffekt framträder extra tydligt när självpresentationen sker med könstypiska karaktärsdrag. Kvinnor vill, sammantaget och som grupp, framställa sig mer positivt än män. Inga andra skillnader i självpresentation identifierades baserat på deltagarens eller konkurrentens kön. Vidare undersöktes om en tänkt konkurrents kön påverkar värderingar hos den sökande. Lägre sexism rapporterades av män som föreställde sig en kvinnlig jämfört med en manlig konkurrent.

Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap om människors självuppfattningargenom konsumtionen av Tinder och för att uppnå detta har unga människors erfarenheter ochföreställningar om Tinder analyserats. Uppsatsen har en induktiv ansats och ett kvalitativttillvägagångssätt. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer och för attkomplettera detta genomfördes även netnografiska intervjuer. Från empirin skapades entematisering utifrån informanternas utsagor och tre huvudteman arbetades fram. Det förstahuvudtemat behandlade Tinders olika konsumtionsområden, Konsumera Tinder, som är avvikt i analysen framförallt genom sin förklaringsfaktor till de två efterkommande teman;Tinder - dejting eller hook-up samt Tinder och självet. Det empiriska materialet analyseradesutifrån socialpsykologiska teorier om självet och konsumtion. I uppsatsen finns ett flertalspänningsfält som framkom under intervjuerna och däribland finns spänningsfältet huruvidaTinder är en dejting eller en hook-up app. Detta tema studerades utifrån flera underteman föratt slutligen leda fram till att konsumtionen av Tinder har en inverkan i unga människorssjälvuppfattning. I studien framkom att ett antal olika sätt unga människor konsumerar Tinderpå och beroende på hur Tinder konsumeras kommer skilda självuppfattningar till uttryck.Vidare redogör studien för att unga människor konstruerar en förskönad presentation av sigsjälva på Tinder och det framkom en medvetenhet om att denna presentation inte stämmermed verkligheten. Unga vuxna förskönar sina presentationer i förhoppningen om att uppnåfler matchningar och med detta beteende visade det sig följa en objektifiering där andraanvändare snarare sågs som ett objekt än en person. / The purpose of this study was to contribute to increased knowledge of individuals selfperceptionsthrough the consumption of Tinder. To fulfill the purpose, young individualsexperiences and beliefs about Tinder have been analyzed. The thesis has an inductive and aqualitative approach.The empirical material was collected through semi-structured interviews,and in addition to this, netnographic interviews were conducted. From the empirical work, athematicization was created based on the statements of the informants and three main themeswere devised. The first main theme approached Tinder's different consumption areas,Consuming Tinder, which is important in the analysis, primarily through its explanation factorfor the two following themes; Tinder - dating or hook-up as well as Tinder and self. Theempirical material was analyzed based on social psychological theories of self andconsumption. The thesis contains a number of topics that emerged during the interviews,including the tension whether Tinder is a dating or a hook-up app. This theme was studied onthe basis of several subtitles to ultimately conclude that the consumption of Tinder is havingan impact on young people's self-perception. The study found a number of different waysyoung people consume Tinder and, depending on how Tinder is consumed, differentiate selfperceptionsto expression. Furthermore, the thesis conclude that young people construct aaltered presentation of themselves on Tinder, and there is an awareness that this presentationis not true to reality. Young adults alter their presentations in the hope of achieving morematches, and with this behavior, it appeared to follow an objectification where other userswere more viewed as an object than a person.The thesis is written in Swedish.

Syfte | Att undersöka hur unga vuxnas självbild, psykiska mående och beteenden påverkas av det sociala forumet Instagram. Metod | Datat i denna intervjustudie består av totalt fyra intervjuer med olika personer inom ålderskategorin 20-30 år. Studien har använt sig av semistrukturerade intervjuer, som sedan transkriberas och kodas enligt tematisk analys process. Huvudsakliga resultat | Studiens slutsats är att studiens resultat har visat och stärkt det som tidigare forskning pekat mot, att socialt jämförande över Instagram kan leda till en negativ självbild och självsyn. Respondenternas svar indikerar framförallt att Instagramanvändande verkar vara riktad åt negativ riktning för unga vuxnas mående såväl som beteenden som utmynnar i ohälsosamma konsekvenser.

Young adults spend a lot of their time on social media where they share their lives with friends, family, colleagues, acquaintances, ect. Wesch (2009) explains that things posted on social media such as YouTube can be viewed by anybody, everybody, and nobody, anywhere in the world all at once. This becomes a problem for young adults as several different audiences blend into one (i.e. context collapse) (Brandtzaeg, Lüder & Skjetne,2010). For example, how would it feel if your mother saw a video of you at a party which was posted for friends to joke about? However, Brandtzaeg and Lüders (2018) states that is not the only problem. Social media also blurs the line between the present and the past. One example can be a friend commenting on a silly post on facebook you made years ago, then it appears in everyone's feed again making it seem as if you have posted it recently. Both of these problems make young adults change how they chose to self-presentate themselves on social media. In addition, since social media is asynchronous as content does not take place in real-time, it provides time to be more strategic as well as for more polished forms of self-presentation and self-censorship(Gardner & Davis, 2013; Lindgren, 2017). With foundation in this, this study is going to examine which strategies young adults use that are related to self-presentation on the occasion of facing context and time-collapse. The study will focus on to what extent the participants use the tactics mentioned in earlier literature as well as how different aspects relate to the tactics one chooses to use. In order to create an understanding of context- and time collapse previous research has been examined. Furthermore, previous research about self-presentation in general and self-presentation on social media inparticular is examined to connect to how self-presentation can be disturbed by context- and time collapse. Finally, theories and research about privacy is used to gather an understanding of how young adults experiencecontext and time collapse as a problem for their privacy. Through a survey, data have been collected from 226 respondents to be examined, presented and analyzed. The respondents were born between the years 1997 and 2004. The result showed that all of the strategies were used yet the extent varied depending on the strategy. However, the most commonly used strategies were connected to self-censoring. Moreover, there are relations between the strategies and for example gender, how long one had social media, how one perceives oneself etc.However, surprisingly the relations were for the most part weak even though some stand out as a bit stronger. / Unga vuxna spenderar mycket av deras tid på sociala medier där de delar sina liv med vänner, familj, kollegor, bekantskapskretsar, etc. Wesch (2009) förklarar att saker som är publicerade på sociala medier så som YouTube kan bli sedda av vem som helst, alla, ingen och var som helst i världen på samma gång. Detta blir ett problem för unga vuxna då flera olika publiker samlas och blandas på ett och samma ställe (d.v.s kontext kollaps) (Brandtzaeg m fl., 2010). Ett exempel är hur skulle det kännas ifall din mamma såg en video på dig från en fest som du postat till vänner för att skoja? Dock konstaterar Brandtzaeg och Lüders (2018) att det inte är det enda problemet. Sociala medier suddar ut linjen mellan nutid och dåtid. Ytterligare ett exempel kan vara när vänner kommenterar ett töntigt inlägg du gjorde för flera år sen som då hamnar i allas flöden igen, vilket får det att verka som att du har publicerat det nyligen. Båda dessa problem gör att unga vuxna ändrar hur de väljer att presentera sig själva på sociala medier. Dessutom då sociala medier är “asynchronous” då innehåll inte händer i realtid, möjliggör detta tid att vara mer strategisk men även visa mer polerade former av självpresentation och självcensurering  (Gardner & Davis, 2013; Lindgren, 2017). Denna studie kommer med grund i ovanstående undersöka vilka strategier unga vuxna använder som är relaterade till självpresentation vid bemötande av kontext och tids kollaps. Studiens fokus kommer att ligga på vilken utsträckning deltagarna har använt sig av de olika taktikerna som är nämnda av tidigare forskning men även hur olika aspekter relaterar till de taktiker som beslutats att användas.   Genom att skapa en förståelse för kontext- och tid kollaps, har tidigare forskning blivit undersökt. Fortsättningsvis har forskning gällande självpresentation överlag på sociala medier i särskildhet undersökts för att knyta ihop hur själv presentationen kan bli rubbad av kontext- och tids kollaps. Slutligen så har teorier och forskning gällande integritet används för att bilda en förståelse för hur unga vuxna upplever att kontext - och tids kollaps är en problematisk faktor för deras integritet. Genom en enkät har data samlats för analys, undersökning och presentation från 226 deltagare. Deltagarna föddes mellan åren 1997 och 2004. Resultatet visade att alla strategier var använda till viss del, dock varierade det till vilken grad strategierna användes. De mest använda strategierna var länkade till självcensurering. Fortsättningsvis, är det relationer mellan strategier och exempelvis kön, hur länge man har haft sociala medier, hur man ser sig själv o.s.v. Oavsett är det överraskande att relationerna mellan variablerna var till större delen svaga, dock stod vissa ut i mängden som lite starkare.

Titel: Konsumenters emotioner gentemot det personliga varumärket – En kvalitativ studie. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Rebecca Enblom och Amanda Pettersson. Handledare: Jonas Molin och Lars-Johan Åge. Datum: 2019 – Juni. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till en djupare förståelse för hur skriftliga självpresentationer påverkar potentiella konsumenters emotioner gentemot det personliga varumärket. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med ett induktivt förhållningssätt samt hermeneutiken som forskningstradition. För att studera potentiella konsumenters emotioner gentemot det personliga varumärket har data främst samlats in via tio semistrukturerade intervjuer. Dessa har sedan analyserats genom en tematisk analys. Resultat & slutsats: Resultat från denna uppsats visar på att strukturerade samt korta men koncisa självpresentationer skapar ett gott första intryck. Dessa ska sedan byggas upp på ett sätt som skapar en nyfikenhet hos potentiella konsumenter. Det är även viktigt att via självpresentationen få fram ett engagemang samt känslan av förtroende. Examensarbetets bidrag: Denna forskning bidrar med kunskap om hur fastighetsmäklare och andra professionellt yrkesverksamma individer kan skapa ett personligt varumärke i form av en självpresentation. Detta i syfte att generera positiva emotioner hos potentiella konsumenter. I och med detta fyller studien det forskningsgap vi funnit på området gällande det personliga varumärket. Förslag till fortsatt forskning: Med tanke på att en kvalitativ forskningsmetod använts blir resultatet omöjligt att generalisera. Därför efterfrågar vi en liknande  studie av kvantitativ art. Intressant vore även att djupare studera korrelationen mellan emotioner inför det personliga varumärket samt personlighetstyp. Till sist föreslår vi även vidare forskning gällande sociala mediers inverkan på konsumenters emotioner gentemot det personliga varumärket. Nyckelord: Personligt varumärke, branding, digital marknadsföring, online marknadsföring, självpresentation, emotioner. / Title: Consumers emotions towards the personal brand – A qualitative study. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Rebecca Enblom and Amanda Pettersson. Supervisor: Jonas Molin and Lars-Johan Åge. Date: 2019 – June. Aim: The aim of this study is to contribute to a deeper understanding of how written self-presentations affect the potential consumers’ emotions towards the personal brand. Method: The study is based on a qualitative research method with an inductive approach and a hermeneutic research tradition. In order to study the potential consumers’ emotions towards the personal brand, data has mainly been collected through ten semi-structured interviews. These have later been analyzed by using a thematic analysis. Result & Conclusions: Findings from this study show that short and well-structured self-presentations create a good first impression. The self-presentations should be formed in a way that creates curiosity among potential consumers. It is also important that the presentations bring out a feeling of commitment and trust. Contribution of the thesis: This research contributes knowledge about how real estate agents and other professionals can create a personal brand in form of a self-presentation. This with the purpose to generate positive emotions among potential consumers. As a result, the study fills the research gap we found on the subject of the personal brand. Suggestions for future research: Given that a qualitative research method has been used, the result is not possible to generalize. Therefore, we are requesting a similar study with a quantitative approach. It would also be interesting to study the correlation between emotions towards the personal brand and personality features. Finally, we propose a continued research about social media’s impact on consumers’ emotions towards the personal brand.  Key words: Personal brand, branding, digital marketing, online marketing, self-presentation, emotions.

Abstract The purpose of the present study was to clarify and describe what image men and women present and communicate in their profiles on an online dating site. Further has been investigated if traditional gender roles and stereotypes are as pronounced on this online platform or if it offers a space to go beyond traditional formations. The theoretical framework of this study consisted of a social psychological idea and understanding of identity as well as a gender theoretical perspective. The methodological points of departure were hermeneutic and the data consisted of ten male and ten female member profiles on match.com. The results of the study was divided into three themes, the emphasis on positive qualities, the attractive body and project manager to one’s own life. The results showed that both men and women present a positive image of themselves in their profiles, both concerning inner and outer qualities. The results also indicated that a life with various social activities is of great importance, which implies a reflexive attitude towards life. To create an image of oneself is strenuous work in constant change. Regarding traditional gender roles and stereotypes about what is being regarded as male and female showed that traditional, stereotype ways of describing masculinity and femininity exist, but there were certain tendencies that a crossing of traditional formations takes place on this platform. However, the result of this study has also revealed that this happens to a lesser extent than we first thought.

Syftet med studien var att bidra med förståelse för hur användare av applikationen framställer sig själva, jämfört med hur de konsumerar samt bedömer andras profiler. Studien tar upp huruvida konsumtionskultur och sociala strukturer påverkar konsumenternas användning av Tinder samt hur det uttrycker sig i deras konsumtion. Studien har genomförts genom en kvalitativ ansats som grundats i tre fokusgruppsdiskussioner. Fokus har där legat kring hur och varför personer använder sig av nätdejtingapplikationen Tinder. Det empiriska materialet i studien är analyserad med hjälp av teorier kring konsumtionskultur ur ett socialpsykologiskt synsätt. Frågorna har utformats genom en undersökning av konsumenters användande och beteende kopplat till applikationen vilket resulterat i följande frågeställningar, Vad önskar användaren uppfylla genom sin konsumtion av Tinder?, Hur framställer man sig själv genom sin profil på Tinder? och Hur konsumerar användaren andras profiler på applikationen? Studiens resultat visar på att unga vuxna konsumerar applikationen när de har en önskan om att fly vardagen. Konsumtionen bidrar till en uppskattning av konsumenternas egna värde och resulterar i konsumenternas självförverkligande med applikationen som redskap. Tinder ger utlopp för fantasi vilket blir värdeskapande för konsumenten när hen konstruerar sin egna profil eller när hen konsumerar andras profiler. / The purpose of this study was to contribute an understanding of how users of the application Tinder present themselves, compared to how they consume and evaluate others profiles. The study addresses whether consumption culture and social structures affect consumers' use of Tinder and how it shows through their consumption. The study has been conducted through a qualitative approach based on three focus group discussions. The main focus has been on how and why people use the online dating application Tinder. The empirical material has been analyzed by using theories of consumption culture from a social psychological perspective. The research questions aims to study the needs and purpose of consumers linked to the application, which has resulted in the following questions: What does the consumers wish to fulfill through its consumption of Tinder?, How do consumers present themselves through their profiles on Tinder? and How does the user consume others profiles on the application? The result of the study shows that young adults consume the application when they wish to escape everyday life. Consumption contributes to an estimation of the consumers own value and results in the consumers self-realization with the application as a tool. Tinder provides the outlet for imagination that creates value for the consumer when constructing his own profile or when consuming others profiles. The thesis is written in Swedish.

The purpose of this study was to gain an increased understanding of the college students 'self-presentation on social media, emphasizing whether the use of social media affects the college students' well-being. It is also studied whether the use of social media has changed due to the corona pandemic. This essay aims to gain an in-depth understanding of the research topic. A qualitative approach was used in the study, where a total of four semi-structured interviews were conducted. All participants were students at Södertörn University. The collected material was interpreted with the help of theories of Goffman's dramaturgical perspective on role appearances and self-presentation, as well as Scheff's theory of social ties and its role in human life. The theories were used interchangeably to conduct a content analysis. The survey shows that the informants have a daily use of social media that is focused on communication purposes and a social interaction with family and friends. The results of the study show numerous positive aspects of the use of social media. However, there are considerably negative impacts on the informants' well-being. In addition, the participants were continuously seeking approval from others, as well as an idealization of themselves in order to place themselves in social cohesion. This resulted in the college students engaging in presenting themselves in a favorable way on social media. Finally, the results show that the informants experienced a negative impact on self-esteem, stress, anxiety and depression due to their use of social media platforms. / Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för högskolestudenternas självpresentation på sociala medier, med fokus att belysa om användningen av sociala medier påverkar högskolestudenternas välbefinnande. Utgångspunkten var att få en uppfattning om studenternas användning av sociala medier och deras upplevelser av vad de tror att sociala medier bidrar med och om sociala mediers inflytande i deras liv. Denna studie har genomförts med hjälp av fyra intervjupersoner som var högskolestudenter vid intervjuernas tidpunkt. Sammanfattningsvis går det att utläsa att användningen av sociala medier bidrar till en rad positiva aspekter. Sociala medier underlättar kommunikation och sökning av information. Den förstärker sociala relationer och bidrar till ökad social sammanhållning och gemenskap för användarna. I studien framkom att utöver de positiva aspekterna som sociala medier erbjuder kan det uppstå flera negativa aspekter som kan påverka människans välmående. Deltagarna upplevde att det ställdes krav och förväntningar på dem som lett till att de valt att presentera sig själva på ett visst sätt som enligt deras mening skulle gynna publiken på sociala medier. Detta ledde till stress, nedstämdhet och depression. Resultaten visar även att ständiga jämförelser med andra användare kan bero på bekräftelsebehov, som i sin tur kan leda till att användarnas självförtroende påverkas negativt. Detta kan exempelvis illustreras genom att respondenterna kan sätta högre krav gällande sina respektive självpresentationer på diverse sociala medier. / sociologi

Sociala medier är en stor del av vår vardag och Instagram som social plattform används som ettsocialiseringsverktyg av en stor andel unga individer idag. Unga kvinnor visar en generellthögre utsatthet jämförelsevis med unga män när det kommer till risk för negativ påverkan påsjälvkänsla och kroppsuppfattning. Denna studie undersökte det eventuella samband som finnsmellan Instagram-användning och försämrat välmående, utifrån begrepp så som självbild,kroppsideal och objektifiering. Detta genomfördes utifrån empiriinsamling av 8 kvalitativaintervjuer av semistrukturerad karaktär med unga kvinnor mellan 22 och 25 år. Studiens syftevar att skapa en uppfattning om hur de använder Instagram samt skapa en förståelse för hurdetta påverkar dem. Till hjälp analyserades empirin med Erving Goffmans (1959) teori omintrycksstyrning, Tomar J. Scheffs (1994) teori om sociala band, samt utifrån ettgenusperspektiv med begreppet genuskontraktet av Yvonne Hirdman (2001) ochperformativitet av Judith Butler (2007), samt objektifieringsteorin av Barbara Fredrickson ochTomi-Ann Roberts (1997). Studiens resultat ger en uppfattning om att unga kvinnor ärmedvetna om de ideal som finns på Instagram, och är något som upprätthålls och i viss månäven eftersträvas. De normer, ideal och beteenden som är dominerande på Instagram följs, trotsupplevelsen av att idealet är medskapare av en osund kroppsuppfattning. Den makt somInstagram utgör, skapar en negativ självbild hos dess användare. / Social media is a big part of our everyday lives and Instagram as a social platform is used as asocialization tool by a large proportion of young individuals today. Young women show agenerally higher vulnerability compared to young men when it comes to the risk of negativeeffects on self-esteem and body image. This study examined the possible link betweenInstagram use and impaired well-being, based on concepts such as self-image, body ideal andobjectification. This was conducted on the basis of empirical collection of 8 qualitativeinterviews of a semi-structured nature with young women between the ages of 22 and 25. Thepurpose of the study was to create an idea of how they use Instagram and create anunderstanding of how this affects them. To help the empirical analysis was analyzed withErving Goffman's (1959) theory of impression control, Tomar J. Scheffs' (1994) theory of socialties, and from a gender perspective with the concept of the gendercontract by Yvonne Hirdman(2001) and performativity by Judith Butler (2007), and objectification theory by BarbaraFredrickson and Tomi-Ann Roberts (1997). The results of the study give a perception thatyoung women are aware of the ideals that exist on Instagram, and are something that ismaintained and to some extent also sought. The norms, ideals and behaviors that are dominanton Instagram are followed, despite the experience that the ideal is a co-creator of an unhealthybody image. The power of Instagram creates a negative self-image among its users.