This essay explores the rules of adjustment of compensation for wrongful imprisonment as applied to juveniles aged 15–18 from a child law perspective.  The Law of Compensation for Wrongful Deprivation of Liberty[1] excludes claims where the complainant has contributed to causing the deprivation, for instance through false confessions or other suspicious behavior. There are no exceptions for those who exhibited such behavior while they were underage. There is also no other guidance or precedent for special treatment of such cases with regard to the level of responsibility for the damages, although children are generally awarded a somewhat larger sum than adults. This essay considers the rules of exclusion in light of child rights, material laws concerning children in the justice system, as well as tort law principles regarding participation in causing damages to oneself. The purpose is to investigate whether there would be cause to change the law to include separate rules for children. The essay finds that preferential treatment of children is the rule rather than the exception, both in the criminal justice system, in torts, as well as with regard to the ability to enter agreements. This is mainly motivated by children's inability to take responsibility for their actions. Adults, commonly the child's parents or other legal guardians, but also representatives of the state, are to varying degrees tasked with taking responsibility for children and to protect them not only from others – but from themselves. The essay also finds that the cause of the damage, the deprivation of liberty, is different when it occurs during childhood, because: ·       Children are officially not punished for their crimes; their deprivation of liberty is defined as receiving care.  ·       The treatment children receive through the criminal justice system is more psychologically damaging to them than prison sentences are to adults and has far-reaching consequences regarding their development.  ·       The state has greater responsibility for children than for adults. ·       The nature of the fundamental rights violated through the confinement are different, as children do not fully have the same freedom as adults, and because they have rights which adults do not have. After considering a range of legal and non-legal factors, it would be reasonable and consistent to regulate children's claims to compensation for wrongful deprivation of liberty more preferentially. The state has a responsibility for the welfare and healthy development of children in general, as well as a duty to ensure that children are not being deprived of their liberty unless it is necessary to do so, according to article 37 of the UN Convention on the Rights of the Child which holds a status as Swedish law since January 2020.[2] Research has shown young age and life adversity to be clear risk factors for falsely confessing to a crime. This should merit some caution on the side of the state when handling confessions from young people; especially when adult family members or friends could be suspected of the same crime. The very unequal power balance between the child and the state in that context should be reflected in the rules of adjustment of compensation. Another important issue with the current legislation is that children are unable to apply for the compensation without the signature(s) of their legal guardian(s), which has not been compensated for with regard to prescription. This is the case for various damage claims of children against the state. Thus, children are offered a shorter time than adults to personally claim compensation. The essay also considers whether an individual could claim this type of preferential treatment more directly based on the United Nations Convention on the Rights of the Child. Results in this regard are inconclusive. Importantly, while there may be reasons both for and against any changes, it is clear from the seriousness of the subject matter that such reasons should be explored and considered by the lawmaker.   [1] Lag (1998:714) om ersättning för felaktigt frihetsberövande (My translation. No official English translation appears to be available.)[2] Although originally ratified in 1989.

In times of crisis and disaster, history can testify to humanity's tendency to burst at the seamsof morality. This thesis aims to investigate and prove that the introduction of vaccinepassports can be considered ethically justified on the basis of a theory whose basic values canbe said to be furthest from such a conclusion. Based on paternalism, freedom and autonomy, Iintend to examine whether the state is justified in introducing measures that restrict people'sfreedom with the aim of preventing them from harming others. The discussion is based onJason Brennan's ‘clean hands principle’ and examines arguments concerning collectivelyharmful activities and unacceptable risk. What does it really say about libertarians'propensity, or obligation, to accept vaccine passports? The conclusion is that libertarians donot have to be too sure that the justification of vaccine passports is beyond reason, but neithermust those who have been convinced abandon the basic values of libertarianism.

I de fall enskilda aktieägare tillfogas skada, genom organledamots handlande, innehar dessa rättigheten att påkalla skadeståndsansvar enligt 29:1 1 st. 2 men. ABL. I den svenska rättstillämpningen ter sig dock tillämpningen av paragrafen, i samband med indirekta skador, problematisk. Problematiken hänför sig till vilka regler, vars åsidosättande, aktualiserar tillämpningen av paragrafen tillsammans med aktieägares talerätt. Två tolkningar kan i fallet identifieras, vilka framförts inom doktrinen, varvid en begränsad och en mer liberal. Även om den liberala tolkningen är förenad med viss problematik, är denna enligt mitt förmenande den vilken bör tillämpas. En sådan tillämpning skulle således innebära att enskilda aktieägare tillerkänns talerätt vid indirekt skada, då regler vilka ger uttryck för normskyddsläran och bolagsledningens lojalitetsplikt åsidosatts. Rättsutvecklingen har vidare givet upphov till frågan, huruvida en ”indirekt” indirekt skada kan omfattas av paragrafens tillämpningsområde. En sådan skada uppstår särskilt i koncernförhållanden då dotterbolaget tillfogas en direkt skada, vilken därigenom åsamkar aktieägarna i dess moderbolag en ”indirekt” indirekt skada. Skadan faller utanför paragrafens tillämpningsområde, då de skadedrabbade inte utgör aktieägare i dotterbolaget. En lösning enligt mitt förmenande, varigenom paragrafens tillämpning koncernanpassas, är att principen om ansvarsgenombrott i betydelsen genomsyn nyttjas. Principens aktualisering medför att ett moder- och dotterbolag betraktas som en juridisk enhet, om erforderliga rekvisit uppfylls, varigenom de skadedrabbade aktieägarna från ett teoretiskt perspektiv även ses som aktieägare i dotterbolaget. Effekten av principens tillämpning är sålunda att en ”indirekt” indirekt skada faller inom paragrafens tillämpningsområde. / Whenever individual shareholders inflict an injury, due to action taken by a corporate member, they possess the right to impose liability in accordance with 29:1 1 st. 2 men. ABL. The paragraph is though associated with some difficulties when it comes to an indirect injury. The difficulties regard which rules that have to be infringed, in order for the paragraph to be applicable and thereby providing shareholders with the right to sue. Two different interpretations can hereby be identified, whereby one limited and the other one more liberal. Even if the liberal interpretation is associated with some difficulties, I find that this one should be applied. Such an application would mean that an individual shareholder acquire the right to sue, for an indirect injury, when rules protecting a third person and the corporate member’s duty of loyalty have been infringed. Legal progress has also given rise to another question, whether an “indirect” indirect injury falls within the paragraphs application. Such an injury is mostly affiliated with corporate groups where the daughter company causes a direct injury, whereby the shareholders in the mother company causes an “indirect” indirect injury. Since the shareholder here is not an owner of the daughter company, the paragraph could not be applied. A solution to this problem is, according to me, an application of the principle piercing the corporate veil, whereby the paragraphs application extends to corporate groups. The effect of the principles application is that a mother- and daughter company becomes one legal entity, if the prerequisites are fulfilled. The outcome is hereby that a shareholder in the mother company, from a theoretical perspective, also is regarded to be an owner of the daughter company. Wherefore an “indirect” indirect injury hereby falls within the scope of the paragraphs application.

Bakgrund: De senaste åren har intresset för att skapa enkla, validerade, kliniskt orienterade screeningverktyg som mäter biomekaniska parametrar i rörelsemönster växt fram. Bland annat har inriktningen av dessa verktyg varit att förutspå risken att drabbas av skada i det främre korsbandet (ACL) som sitter i knäleden. Det har visat sig att unga kvinnor i idrotter som medför hopp och riktningsförändringar är en högriskgrupp för denna skadetyp och därför har ACL-skadeincidensen ökat sedan allt fler kvinnor engagerar sig i utövning av idrott. Syfte: Att undersöka evidensen för att dessa kliniskt orienterade screeningverktyg förutspår utfallet av främre korsbandsskada hos unga kvinnliga idrottare och se om de kan rekommenderas. Metod: Litteraturstudie med kvalitetsbedömning och grad av evidens i vetenskapliga artiklar enligt validerad checklista och Scottish Intercollegiate Guidelines Network (SIGN). Resultat: Alla evaluerade artiklar fick den högsta evidensgraden som var möjligt för kohortstudier, 2++. Kliniskt orienterade screeningverktyg som mäter biomekaniska parametrar i rörelsemönster fick dock det lägsta rekommendationsvärdet ’D’ då motstridiga resultat visades. Detta innebar att ingen specifik rekommendation gick att göra. Diskussion: Utfallet av en ACL-skada påverkas av många faktorer utöver riskfulla rörelsemönster och därför finns flera viktiga confounders att ta hänsyn till för att hitta de avgörande faktorerna. För att kunna påvisa screeningverktygens förutspående värde och hitta överensstämmande resultat kan det krävas större studier än befintligt gjorda. Slutsats: De biomekaniska screeningverktygen som undersöktes i denna studie visade otillräckliga resultat för att kunna göra ett rekommendationsutlåtande för klinisk användning / Background: Simple tools to predict injuries in high risk sport would be an important development to reduce the amount of injuries and to develop preventative protocols. One such method is biomechanical screening tools where several methods have been developed. One type of injury that has been in focus of predicting is an injury in the anterioer cruciate ligament (ACL) which is located in the kneejoint. Studies have found that young female athletes in sports that involve jumps and cutting maneuvers are at increased risk of suffering this type of injury. Since the number of females engaging in sports is increasing, the incidence of ACL-injurys so do. Aim of the study: To grade the evidence for these clinical oriented screening tools in predicting the outcome of anterior cruciate ligament injury in a population of young female athletes, then state a grade of recommendation. Methods: A literature review of grading quality and evidence in scientific articles according to a validated checklist and Scottish Intercollegiate Guidelines Network (SIGN). Results: All of the evaluated articles scored the highest grade possible for cohort studies, 2++. However, clinical oriented screening tools which measure biomechanical parameters in movement patterns got the lowest possible grade of recommendation, ’D’, since inconsistent results were shown. This meant that no specific recommendation could be done. Discussion: The outcome of an ACL-injury is affected by multiple factors and not only riskful movement patterns. There are many important confounders that could be adjusted for in finding the concluding factors. To be able to demonstrate the predictive value of the screeningtools and find consistent results it could require larger studies than yet available. Conclusion: The reviewed biomechanical screening tools showed insufficient results to state a grade of recommendation for clinical application.

Kan och bör vaccinationsvägrare hållas moraliskt klandervärda för sina val att inte vaccinera sig? I den här uppsatsen söker jag att påvisa att detta inte är fallet då vaccinationsvägrare inte uppfyller de kriterier som krävs för moraliskt klander. Detta sker genom en normativ analys av vanligt förekommande argument och principer som söker att fastställa individens egna ansvar i grupper vars handlingar leder till negativa utfall. Uppsatsen når slutsatsen att vaccinationsvägrare inte kan utgöra kandidater för moraliskt klander.

Gångtrafikanters singelolyckor är Stockholms i särklass vanligaste trafikolycka och bland orsakerna till olyckorna beror en majoritet på dålig snöröjning eller halkbekämpning. Kommunen antar därför att samhällskostnaderna är höga och för att kunna prioritera vinterväghållningen behöver anmälningar om halkolyckor studeras samt jämföras med olycksstatistiken. Syftet med arbetet är att beskriva ett tillvägagångssätt för att genomföra en samhällsekonomisk analys av vinterväghållning för gångtrafikanter. En kostnads-nyttoanalys illustrerar en metod för att utvärdera och analysera vinterväghållning ur ett samhällsperspektiv. Kostnads-nyttoanalysen appliceras på vinterväghållning i Stockholms stad och vidare diskuteras metodens utmaningar och möjligheter för ändamålet. Metoden är även applicerbar på andra kommuner i Sverige och organisationer som står inför likande problem och bidrar således med ett viktigt verktyg för beslutsfattare. Resultatet av kostnads-nyttoanalysen visar att gångtrafikanters situation i Stockholm sannolikt skulle gynnas av en förbättring. En generell satsning på vinterväghållning innebär en ökad nytta för gångtrafikanterna under antagandet att antal olyckor minskas. Nollalternativet visar att den samhällsekonomiska kostnaden för olyckor är betydligt högre än vinterväghållnings-kostnaderna i nuläget. Kostnads-nyttoanalysen är ett exempel på hur Stockholms stad kan lägga ett helhetsperspektiv på planering av drift och underhåll av gångytor. För att möjliggöra uppföljning och utvärdering av hur resurser används behövs mer specifikt bättre verktyg för rapportering av drift och underhåll.

I takt med att samhället står inför en alltmer digitaliserad vardag har cyberattacker blivit alltmer påtagliga. Cyberattackerna vars vanligaste former tar skepnad genom utpressningstrojaner, nätfiske, skadlig programvara och överbelastningsattacker kostar samhället avsevärda resurser. Attackernas skador kan kosta företag på flera sätt och är i många avseenden svåra att kvantifiera. Direkta kostnader vid driftstopp och utbetalda lösensummor visar sig direkt som påtagliga utgifter. Men även indirekta kostnader genom försämrat rykte, känsliga data röjs och reducerad produktivitet bland de anställda. I denna studie undersöks cyberattackers påverkan på aktiekurser hos svenska företag mellan åren 2010–2023, där studien använder sig av tre olika händelsefönster. Det ändamålsenliga sambandet som studerats har varit ifall den kumulativa abnormala avkastningen på de 28 observerade företagen är lägre efter händelsedagen då cyberattacken inträffat jämfört med innan händelsedagen. Dessutom studeras sambandet i informationsasymmetrin mellan insynspersoner hos det attackerade företaget och marknadens investerare för att se ifall insynshandel förekommer. Urvalet för de observerade företagen som attackerats gjordes manuellt och börsdatan hämtades från databasen Refinitiv Eikon. Tidigare forskning på området är geografiskt spridd och inte tidsenlig vilket resulterar i varierande resultat som inte är tidstrogna. Detta kan försvåra appliceringen av studiens resultat, på andra aktiemarknader, eftersom aktiemarknader skiljer sig åt såväl som att andra faktorer kan spela en betydande roll. I teorikapitlet presenteras de valda teorierna; Hypotesen om den effektiva marknaden, informationsasymmetri, modellen för prissättning av kapitaltillgångar, Fama French trefaktormodell och diskonterat kassaflöde. För att genomföra studien på ett forskningsetiskt korrekt sätt, redovisas och diskuteras det kvantitativa metodvalet, etiska aspekterna och det positivistiska paradigmet som ligger till grund för studien. Tillämpningen av källkritik, forskningsetisk och samhällelig relevans såväl som sanningskriterier framställs. Studien genomförs i form av en händelsestudie med tre olika händelsefönster. Den abnormala avkastningen beräknas med hjälp av en estimering av den förväntade avkastningen från CAPM-modellen. För att testa studiens hypoteser använder författarna sig av statistiska testerna; regressionsanalys, T-test och Wilcoxons teckenrangtest. Vidare testas även huruvida den kumulativa abnormala avkastningen påverkas av publikationen av ett pressmeddelande, författarna finner ej stöd för att detta påverkar den kumulativa abnormala avkastningen. Författarna genomför även tester specifikt utformade för att påvisa förekomsten av insynshandel innan cyberattacken offentliggjorts och finner att detta förekommer. Slutligen kommer författarna, efter en gedigen analys, fram till att det finns ett negativt samband mellan en cyberattack och ett företags börsvärde. Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskningsresultat inom ämnet.

This thesis examines the requirement that a supplier must have been harmed or risked being harmed in the review procedures of public procurements. The requirement for harm is analysed using the Swedish legal dogmatic method in connection with EU law. The requirement for harm is part of the implementation of the Remedies Directive, which balances the interest of protecting suppliers from unlawful decisions against the interest of effective and rapid procurement and review procedures. A review is a non-financial remedy in which the purpose is to act against unlawful decisions, preferably at a stage when no actual harm has occurred. In the case of a review, harm means that the supplier's ability of being awarded the contract is impaired. The concept of harm is thus more abstract than the required harm within tort law to receive damages (skadestånd). There are two kinds of requirements for harm in the Swedish Public Procurement Act for the review procedure. The first is that a supplier according to Chapter 20. Section 4 must consider itself to have been harmed or risked being harmed to apply for a review. Thus, it is the supplier's own perception of harm that is relevant, and the requirement is of a subjective nature. However, according to a precedent from the Swedish Supreme Administrative Court in conformity with the Remedies Directive, the supplier is also required to have an interest in obtaining the particular contract that is up for review. The second requirement is in the court's review according to Chapter 20. Sections 6 or 13-13(b), depending on the type of case. It means that a supplier must show that it has been harmed or risked being harmed due to an infringement of the Swedish Public Procurement Act. The harm must have a causal link with the alleged infringement and the particular contract up for review. Thus, the supplier needs to describe in a clear and explicit manner how the infringement has resulted in harm or risk of harm and the requirement is of a more objective nature. According to another precedent from the Swedish Supreme Administrative Court, the second requirement is not fulfilled unless the supplier has done enough to limit the harm which it is subject to. For example, by asking questions regarding an infringement in the contract documents before submitting a tender. The European Court of Justice has ruled that the objectives of the Remedies Directive are not fully implemented if a supplier is allowed to apply for a review at any stage, as has long been the case in Swedish law. However, there is no limitation period or general obligation for suppliers to limit harm in the event of a review according to EU law or previous Swedish law. Thus, there is an uncertainty regarding the exact scope of the second requirement of harm. / https://urt.cc/reportage/skada-vid-overprovning/

Sammanfattning: Bakgrund: Främre korsbandsskada är en allvarlig men vanlig skada inom idrott som resulterar i psykologiska konsekvenser, en av dessa är oro för att skada sig igen och detta kan påverka deras återgång till idrott negativt. Oro och andra psykologiska konsekvenser mäts vanligtvis med det smärtcentrerade frågeformuläret Tampa scale of kinesiophobia (TSK), även fast idrottare med korsbandsskada sällan upplever smärta senare i rehabiliteringen. Re-injury anxiety inventory (RIAI) belyser ångest och andra psykologiska faktorer inom rehabilitering (RIAI-R) och återgång till tävlingssammanhang (RIAI-C) som idrottare kan uppleva. Detta frågeformulär finns dock inte på svenska, vilket gör att svenska fysioterapeuter saknar ett självskattningsformulär som mäter ångest för att skada sig igen. Syfte: Att översätta och tvärkulturellt anpassa RIAI från originalspråket engelska till svenska och testa den på en mindre målgrupp. Metod: Kvalitativ och kvantitativ studiedesign. Fem-steg: Steg 1: Översättning av enkät: Steg 2: sammanfogning av översättningarna från steg 1. Steg 3: Återöversättning till originalspråk. Två separata översättningar genomfördes vid steg: 1 och 3. Steg 4: en expertkommitté granskade den sammanfogade versionen. Steg 5: Prefinala versionen testades genom intervjuer med 13 personer som hade genomgått främre korsbandsrekonstruktion (ACLR) och slutliga korrigeringar gjordes i enlighet med detta för att skapa den slutliga versionen. En korrelationsanalys med 18 personer genomfördes även av RIAI-SE och TSK. Resultat: Den prefinala versionen bestod efter intervjuerna och en svensk version RIAI-SE skapades. RIAI-SE och TSK jämfördes, det visade ingen signifikant korrelation P>0,093.  Slutsats:  Översättningen och kulturella anpassningen av originalformuläret RIAI, resulterade i en svensk version, RIAI-SE. Inga korrelationer mellan RIAI-SE och TSK bekräftar att de mäter olika begrepp. RIAI-SE kan komma att användas av fysioterapeuter på svenska idrottare med allvarliga skador efter att verktyget har visat sig ha god validitet och reliabilitet.

The purpose of this study on hand injury from powered wood splitters was to describe injury epidemiology and anatomy, to rate injury severity, to evaluate the outcome after injury and to describe factors of possible importance for the occurrence of injury. By searching a computerized patient registry, 131 patients injured by wood splitters from 1995 to 2001 were identified. Information was obtained from hospital records and radiographs, a written questionnaire and a structured telephone interview. Injury severity was rated according to the Hand Injury Severity Scoring System (HISS system) and the Injury Severity Score (ISS). Outcome was evaluated with the Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand outcome questionnaire (DASH) and, in 26 of the most severely injured patients, with the Sollerman test. Forty-six percent of the injuries occurred during April or May. Wedge splitters caused 82 % of all injuries and most often injured the index finger, while screw splitters caused 18 % of all injuries and most often injured the metacarpus. Screw splitters caused palmar perforation and thumb avulsion. Sixty-three percent of all patients had an amputation or devascularising injury. The reliability of HISS rating was good. The mean Hand Injury Severity Score (HISS) was 63 which is equivalent to a severe hand injury. The mean ISS was 3.7. Nineteen percent of patients had minor, 31 % had moderate, 23 % had severe and 27 % had major injury according to the HISS system. Children had more severe injuries than adults. There was no significant difference regarding HISS or DASH scores between wedge and screw splitter injuries. The mean DASH score was 15, indicating moderate residual sequelae, but patients without sequelae and patients with grave sequelae were found in all HISS severity grades. There was a weak but significant correlation between the HISS and DASH scores. The mean Sollerman score in the injured hand was 66, indicating significantly impaired hand function. Twenty-nine percent of splitters were home-made. Very few machines had the safety measures required by European Standards. Children were present during splitting in at least 15 % of cases. Not being alone at the machine was one cause of wedge splitter injury. Glove use was one cause of screw splitter injury. Hand injury from powered wood splitters is a significant problem. Many of the injuries are severe, and cause long term sequels and impairment of hand function. Prevention is essential and should focus on unsafe machines and dangerous patterns of use.